<p>Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lärare i år 7-9 använder sig av skönlitteratur i skolan och varför de använder sig av den. Den kvalitativa intervjun användes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lärare på tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.</p><p>Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lärare använder sig av en mängd olika arbetssätt vad gäller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sätt de arbetar med beror bland annat på tid och ekonomiska resurser samt tradition på skolan.</p>

<p>Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna. Förskollärarna i sin tur förlitade sig mer till sin spontanitet istället för att ha någon direkt planering vid utomhuspedagogiken. Resultatet visade även att samarbete mellan förskola och skola inte är något som sker särskilt ofta. Detta var dock något alla visade intresse för och framöver skulle vilja vara delaktiga i</p>

<p> </p><p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagoger som arbetar med</p><p>barn använder sig av musik och lek i undervisningen. För att få reda på det</p><p>genomfördes intervjuer och observationer av fyra pedagoger i en skola i en</p><p>mellansvensk stad. Respondenterna arbetar med barn i olika åldrar, från</p><p>förskoleklass till årskurs nio. Sedan jämfördes intervjuerna och observationerna mot</p><p>tidigare forskning. Läroplanen (Lpo 94) säger att de som arbetar med barn i skolan</p><p>ska försöka hitta sätt att fånga elevernas nyfikenhet och ge dem lust att lära. Man ska</p><p>se alla barn som olika individer och hitta möjligheter för alla att lära och utvecklas.</p><p>Musik, lek och rörelse anses av flera forskare vara ett bra sätt att uppnå detta. Man</p><p>kan genom musiken visa att man behärskar språket, eller ges en möjlighet att kunna</p><p>ta till sig ett nytt språk. Pedagogerna i studien vet att man ska ta till vara på barnens</p><p>naturliga lekfullhet och lusten att sjunga, och de utnyttjar detta till viss del i</p><p>undervisningen. Det är fortfarande viktigt för pedagogerna att använda sig av</p><p>läroböcker i undervisningen, då inte alla vill eller kan lära med hjälp av lek och</p><p>musik. Efter en viss åldersgrupp försvinner till en viss del musiken och nästan all lek</p><p>från skolan, då respondenterna har skilda åsikter om vad eleverna tycker är barnsligt</p><p>eller inte.</p><p> </p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om talradsmetoden underlättar vid huvudräkning både för elever med höga och låga resultat i matematik. Eftersom skolverket satsar mycket på matematiken nu har jag undersökt vilka kunskaper det fanns i subtraktion och i att skriva siffror och tal. Jag har undersökt två olika klasser, jag har använt mig av en försöksklass och en referensklass. Jag har haft undervisning i en försöksklass och jämfört resultaten från både innan och efter undervisningen i båda klasserna. Vi har arbetat i både helklass och med parövningar och enskilt arbete. Resultaten har förbättrats efter första provet till det slutgiltiga provet i stort sett. För elever med få rätt på förkunskapsprovet kan denna metod vara lättare vid huvudräkning och dessa elever bör använda sig av talradsmetoden.

No description available.

I denna studie undersöker vi utifrån ett lärarperspektiv läsförståelseundervisningen på två kommunala grundskolor, i södra Sverige. Studiens fokus ligger vid att undersöka om och hur lässtrategier tillämpas i undervisningen. Studien har även behandlat om fortbildningen Läslyftet har fått ett genomslag på skolorna och om Läslyftet har bidragit till någon skillnad när det gäller att modellera lässtrategier i undervisningen, bland de sju intervjuade grundskolelärarna. Efter de genomförda intervjuerna har studien visat att lärare implementerar lässtrategier i sin undervisning då samtliga betonar att läsförståelsen påverkar alla skolämnen och därmed har Läslyftet som en kompetensinsats bidragit till ett kollegialt lärande, där lärarna hävdar att de genom pedagogiska diskussioner med alla ämneslärare kunnat påverka varandra i att modellera lässtrategier i undervisningen. I studien framkom det således att eleverna behöver få systematisk och strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier i tidig ålder, för att vidare på egen hand kunna ta sig an en text och bli medskapare av olika texter.

Elevers vardag består till stor del av skärmar. För många elever är datorstolen eller tv-soffan det första de sätter sig i när de kommer hem från skolan. Detta datorspelande har bekymrat en del föräldrar och även lärare. Påverkar detta våra barn och elevers prestation och förmågor som de behöver använda i skolan? Fler och fler studier och artiklar skrivs och undersökningar utförs kring den nya generationen som inte kan låta bli alla skärmar och att spela dator-och tvspel i timmar i sträck. Finns det några positiva sidor med det här fenomenet? Kan det även vara så att det går att ta in denna värld bakom skolans dörrar och med hjälp av den motivera eleverna och faktiskt lära sig från spelen och utöka sina språkliga förmågor? Att detta är möjligt har visats av flera forskare och i vår litteraturstudie sammanfattar vi olika syner och teorier inom ramarna för detta arbetsområde. Vår studie syftar till att ta reda på hur datorspel kan användas i undervisningen och hur det kan påverka det engelska ordförrådet hos våra elever. Vi har också försökt bilda oss en uppfattning om vilken typ av genrer inom datorspel som bäst gynnar elevernas engelskkunskaper och vilken inverkan det språk som används i spelvärlden kan ha på den formella engelska som lärs ut i skolan. Vi presenterar även olika sorters speltyper och resonerar kring vilka som kan motivera eleverna till att lära sig samtidigt som de har roligt och förbättrar sina engelskkunskaper. För att få svar på våra frågor har vi granskat vetenskapliga artiklar och litteratur som vi har funnit via olika sökmotorer på internet. Vi har kommit fram till att spelvärlden på flera olika sätt kan påverka elevernas språkliga förmågor, men att det krävs en involverad och kunnig lärare för att ta vara på möjligheterna som ges.

Svenska elever har under senare år generellt sett presterat allt sämre på läsförståelsetester och det är en samhällsangelägenhet att vända denna negativa trend. RT utvecklades på 1980-talet av de amerikanska forskarna Palinscar och Brown i syfte att utveckla en modell där elever i läsförståelsesvårigheter skulle kunna börja använda sig av samma lässtrategier som elever som inte är i läsförståelsesvårigheter. I denna studie har jag valt att undersöka hur några lärare i svenska i årskurs 4-9 arbetar med reciprok undervisning, här kallat RT-modellen eller bara RT. Syftet är att åskådliggöra hur lärarna beskriver arbetet med RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter. Hur arbetar de rent konkret med modellen för elever i läsförståelsesvårigheter? Hur upplever de att strategierna i RT-modellen fungerar för elever i dessa svårigheter? Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Sex olika lärare i svenska, från tre olika skolor; två kommunala och en fristående, har intervjuats. Resultatet visar att lärarna använder RT-modellen för alla elever men att de då det gäller elever i läsförståelsesvårigheter, förser med mer stöd under arbetets gång. En springande punkt för bristande läsförståelse är elevernas begränsade ordförråd och här har lärarna många förslag på hur man kan arbeta för att det ska utvecklas. Deras erfarenhet är att elever med olika förmågenivå lär av varandra, i heterogena grupper, under arbetet med RT. En förutsättning för att arbetet med RT ska fungera väl är att det finns en trygghet i gruppen där man vågar visa att man inte kan eller förstår och att man har ett gemensamt arbete på skolan kring lässtrategier.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie medfenomenologisk ansats. Problemområdet som ligger till grund förstudien är att tidigare forskning visar att språkliga strategier ärkomplexa att utveckla och observera hos elever. Problematiken kaninnebära svårigheter för lärare att skapa förutsättningar för elever attutveckla språkliga strategier. Syftet med studien var att undersökahur lärare upplever och beskriver sitt arbete med språkligastrategier. Slutsatsen är att lärarna i studien talar om utveckling avspråkliga strategier som socio-affektiva. De språkliga strategier sombeskrivs av lärarna är konkreta och innebär till största del att göra sigförstådd genom att kunna omformulera sig vid problem, samt attförstå genom att lyssna till helheten och de ord som är bekanta.Ytterligare fördjupning skulle kunna ske inom de olika kategoriernaav språkliga strategier och vidare forskning kring metakognitivastrategier och kognitiva strategier upplevs som nödvändigt.

Denna studie baserar sig på tre olika metoder som behandlar hur lärare på en skola i förskoleklass till årskurs 3 använder IKT i sin undervisning i ämnet svenska samt deras inställning och kompetens inom IKT. De metoder som utfördes i denna studie var en enkätstudie, två intervjuer och två observationer. Huvudfokus på metoderna var att undersöka lärares användande av IKT i undervisningen i ämnet svenska f-3 samt deras inställning och kompetens inom IKT. I det insamlade materialet redovisas bland annat att lärare anser att de behärskar alla digitala verktyg som de använder sig av i undervisningen i ämnet svenska och att IKT är något som lärare använder dagligen eller flera gånger i veckan.