The concept of school forest was drafted in 1970 by the Forest in School organization and is defined as an area occupied by a school for outdoor educational activity. The main purpose of this study was to examine how schools use the school forest in practice, how it can be linked to the forest as an ecosystem service and find out how the forest is taken into consideration in the spatial planning. The study is mainly qualitative in nature and has been based on interviews conducted with educators engaged in outdoor education at four selected schools in a municipality in Sweden. Focus has been on the cultural ecosystem services for school forest, for example the physical characteristics that are considered as positive, forest influence on students' physical / mental health and the educational benefits available to be in the woods. Search has also been made to see how the forest is taken into consideration in the spatial planning and also what a contract agreements involves. The clearest prominent results from the interviews is the need for variation in school forests; you want to have access to many different kinds of environments that may suit for the different subjects they are to teach, or the various activities you want to pursue. Experience values ​​of the different school forest areas varied widely, which also supports the idea that there is no specific type of environment that is optimal, but the variety of types of environment itself is far more important for a fruitful outdoor educational activities. The National Forest is considered to benefit students' physical and psychological health through the stress level is reduced and students will be more motivated. Furthermore, it is important to adapt the size of the area for utilization, as well as its distance from the school after the age of the students who use it. The forest is located near the school and is available can be seen as more important than that is experienced as restful and separated from the outside world. Other interests that use the school forest because of its proximity to other buildings has emerged, mainly has been for housing construction.

Studiens syfte är att undersöka andraspråksundervisning med fokus på ordförståelse och ordinlärning utifrån hur elever upplever att de arbetar med ord i olika ämnen och hur lärare uppfattar att de väver in ordförståelse och ordinlärning i sin undervisning.   Materialet består av två enkäter med både slutna och öppna frågor som 27 andraspråkselever och 20 gymnasielärare har besvarat. Metoden är såväl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att både eleverna och lärarna upplever att samhällskunskap, psykologi och naturkunskap är de ämnen som har svårast ord och där de har störst behov av hjälp.   Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lärarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lärarna ger mer förslag på hur eleverna själva kan lösa ordförståelseproblem genom att använda olika hjälpmedel och fråga kompisar.

Denna litteraturstudies syfte var att få kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har för en mer genusmedveten och jämställd undervisning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans tidigare årskurser. Syftet preciserades i följande frågeställningar:  Hur resonerar lärare om genus och jämställdhet enligt tidigare forskning?  Vilken betydelse har elevers kön och ålder för deras intresse för naturvetenskap generellt eller för de naturvetenskapliga ämnena i skolan enligt tidigare forskning?  Vad betonar tidigare forskning som betydelsefullt för mer genusmedvetenhet och jämställd NO-undervisning?  Vilken betydelse har lärarna och föräldrarna för elevers motivation i NO-ämnena enligt tidigare forskning? Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie. Ur syfte och frågeställningar skapades svenska och engelska sökord, naturvetenskap, NO och undervisning, samt gender, science och primary school. Dessa har sedan använts i databaserna avhandlingar.se, ERIC (Proquest) och NorDiNa för att finna aktuell forskning som kan besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att genusmedvetenhet hos läraren är av betydelse för elevernas resultat, intresse och attityd till naturvetenskap och teknik. Eleverna behöver få respons och feedback på deras arbeten för att känna sig motiverade och behålla intresset. Det är även viktigt att läraren vet skillnaden mellan kön och genus samt jämställdhet och jämlikhet.

I en tidigare litteraturstudie uppmärksammades det att en av flera orsaker till försämrade elevresultat i matematiken kunde bero på hur läroboken användes i undervisningen. Flera forskare har uppmärksammat att läroboken ofta framstår som en central del för undervisningens agenda, det vill säga att lektionerna är planerade utifrån läroboken. Syftet med studien är därför att undersöka vad lärare har för variationer av uppfattningar om läroboken i matematik och dess inflytande i undervisningen. För att kunna undersöka det valda syftet valde vi att tillämpa en kvalitativ metod med en tolkande forskning som synsätt, vilket i vårt fall utgick från fenomenografin. Av empirin skapades beskrivningskategorier utifrån utfallsrummet i enlighet med en fenomenografisk studie. De beskrivningskategorier som skapades var: läroboken som kompletterande roll, läroboken som styrande roll samt lärobokens utformning och innehåll. Slutsatsen av studiens resultat var att läroboken hade en stor roll i samtliga lärares planeringsfas i matematikundervisningen. Studien visar också att samtliga deltagare uppfattar att deras läroböcker i matematik förhåller sig till styrdokumentens mål och riktlinjer. Vi har spekulerat i att yrkeserfarenheten skulle kunna vara en möjlig orsak till hur lärobokns roll i matamatik uppfattas i undervisningen. Därför anser vi att vidare forskning bör rikta sitt fokus mot fenomenet yrkeserfarenhetens betydelse för läroboken i matematik och dess inflytande i undervisningen. Det vore intressant att utföra en liknande studie med fler deltagare för att se om samma mönster upprepas eller om den här teorin var en lokal tillfällighet.

Sammanfattning Invandringen är en realitet i dagens samhälle. Skolan har här en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det är intressant att fråga sig hur skolan och undervisningen förhåller sig och anpassar sig till de nya omständigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mångkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen. Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhållande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lärare och invandrarelever ser på historieämnets roll i det mångkulturella klassrummet. Detta eftersträvas göra genom forskningsfrågorna ”Hur förstår lärare och elever historia som begrepp och undervisning?”, ”I vilken grad nyttjas elevernas bakgrund och erfarenhet i undervisningen?” och slutligen ”Hur arbetar skolan med elevernas historiemedvetande?”. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens tolkning av historiemedvetande, vilket ses som ”ett samspel mellan människors dåtidstolkning, nutidsförståelse och framtidsförväntan”.53 Jensens ståndpunkt tar avstamp i dels att människans historiemedvetande fungerar som en ofrånkomlig del av hennes identitet, sociala kunskaper och handlingar, dels att människan både som individ och som grupp är både skapad av och skapare av historia. Respondenterna i föreliggande studie utgörs av tre So-lärare på högstadiet och åtta invandrarelever varav sju går på högstadiet och en på gymnasiet. Slutsatsen är att den interkulturella och mångkulturella undervisning med eleverna och deras historiemedvetande i centrum, som förespråkas av historiedidaktiker, i styrdokument,och av de intervjuade lärarna, tillämpas inte. Istället dominerar en förhållandevis traditionstillämpad historieundervisning. Användning och bearbetning av elevernas historiemedvetande, mångkulturaliteten samt interkulturaliteten formar sig i sporadiska då-nuförbindelser och i vissa kopplingar till eleverna. / Abstract Sweden is a multicultural society. The school plays an important part and has a great responsibility concerning the reception of young people with immigrant backgrounds. It is important to highlight the way schools handle the new circumstances. The school curriculum expresses a consciousness regarding multiculturality and interculturality.Moreover, the cultural heritage. The aim of this study is to examine how teachers and immigrant pupils see the subject history in the multi-cultural classroom. Both the curriculum and the school reality are in focus. The study is based on the following questions: How do teachers and pupils understand history as a concept and a subject? Are the backgrounds and experiences of the pupils used in the teaching? How does school deal with the historical consciousness of the pupils? The theoretical approach of this essay is the Danish historian Bernard Eric Jensen’s interpretation of “historical consciousness”, which is defined as the understanding of the interaction between the past, the present and the future. This interaction constitutes a fundamental part of human identity, social behaviour and actions, which make people as individuals and as groups both created by history and creators of history. This study is based on interviews with three history teachers at Swedish “högstadiet”(secondary school/junior high school) and eight pupils with immigrant backgrounds. The conclusion of the study is that, contrary to the guide-lines of the curriculum, no focus on the pupils historical consciousness is applied in the teaching of history. Even though the interviewed teachers stress the importance of such a perspective, pupils´ own experiences tend to be excluded or only occasionally used in the teaching.

The objective of this examination paper is to emphasize sketches and conversations in the teaching of glassmaking in order to start a mental process and to increase the student’s ability to understand and furthermore to concretisize what is often referred to as silent knowledge within traditional handicraft. By carrying out a teaching experiment, free production (within the subject of handicraft technique) I have got an example of how such work can function. Through qualitative interviews I have got an image of how teachers and students look upon this kind of teaching. Examples from the literature I have studied show how you can support learning by using this method. Results from both the teaching method and the interviews show that sketches and conversation, with advantage can be used in the teaching of glassmaking and that there is a need and room to develop this further. / Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram skisser och samtal i glasundervisningen; både för att starta en tankeprocess och öka förståelsen, men även för att konkretisera det som ofta benämns som tyst kunskap inom de traditionella hantverken. Jag har genom ett undervisningsförsök; fri produktion (inom ämnet hantverksteknik) ett exempel på hur ett sådant arbete kan fungera. Genom kvalitativa intervjuer har jag fått en bild av hur lärare och elever ser på denna undervisningsform. I mina litteraturstudier ges exempel på hur man kan främja lärandet genom dessa metoder. Både resultat från undervisningsmetod och intervjuer visar att man med fördel kan använda sig av skisser och samtal i glasundervisningen och att det finns ett behov och utrymme för att vidareutveckla detta.

No description available.

I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6.   Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever. De använder sig även av nivågrupperade uppgifter som är anpassade till elever på tre olika nivåer; grundnivå, enkel och utmanande. En svårighet med att anpassa uppgifterna efter alla elever är att tiden inte räcker till, och då prioriterar lärarna elever i svårigheter för att så många som möjligt ska nå målen. Risken med att inte ge eleverna tillräcklig utmaning är att de tappar motivationen och slutar engagera sig för skolarbetet, vilket kan leda till att de stör sina klasskamrater. För att skapa motivation hos de högpresterande eleverna gäller det att ge dem utmanande uppgifter eller, som två av lärarna erfarit, erbjuda eleverna tid med speciallärare. Detta kan bidra till att eleverna känner sig sedda och får ökad motivation.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen. Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ”learning by doing”. Vi anser att denna teori passar bra in i dagens samhälle och undervisning. Resultatet visar att det är skillnad i arbetet med hållbar utveckling när det kommer till skolornas inriktning samt lärarnas bakgrund och personliga intresse. Lärarana tyckte att hållbar utveckling var ett komplext begrepp och studien påvisar även svårigheter att integrera de tre dimensionerna i undervisningen.

Syftet med den här studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lärare, elever och skönlitterära texter i grundskolans senare år. Jag ville undersöka hur lärarna planerar sina lektioner utifrån skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som händer under själva processen. För att samla in data använde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklärare på fyra olika grundskolor. Resultatet påvisar att läsning av skönlitterära böcker har en given plats i skolan och att lärarnas främsta syfte är att motivera och inspirera elever till läsning. Lärarna anser att skönlitteratur är nyckeln till kunskap, språkutveckling och tänkande. Resultatet visar också att man kan arbeta med skönlitteratur på flera olika sätt i undervisningen och att lärarna använder sig av olika metoder. Vidare kan man se att det inte förekommer något samarbete mellan ämneslärarna på skolorna. Följaktligen drog jag slutsatsen att läsning av skönlitteratur går ut på att motivera och inspirera eleverna samt att litteraturundervisning har ett instrumentellt värde.