Sammanfattning Ämnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett. För att uppnå dessa retoriska mål är det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att återkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna. När det gäller att skapa intresse anser vi att lärarna gör det genom kreativitet såsom sång, att ställa öppna frågor samt visar sig intresserade av eleverna. Lärarna skapar en förståelse hos eleverna genom att de förklarar olika begrepp på olika sätt och utifrån olika kunskapsnivåer. Lärarna har också stor trovärdighet (ethos), de är trygga, lugna och har en gedigen yrkesbakgrund och erfarenhet. Den bekräftelse som lärarna kan få på att eleverna förstått deras budskap kan vara att eleverna till exempel förstår olika övningsmoment som berör det budskap som läraren vill föra fram. Det verkar som att eleverna, under våra observationer, har förstått. Det bekräftas på så sätt att de är aktiva, dels genom att besvara och ställa frågor samt uppmärksamt arbetar med övningar under lektionen. Sammanfattningsvis handlar retorik i undervisningssammanhang om att det är av vikt att läraren har en förmåga att skapa en känsla av trygghet och tillit i kommunikationen. Detta eftersom det är grunden för att i nästa steg kunna lära sig något. Retoriska grundbegrepp såsom ethos (trovärdighet hos den som talar), logos (ett ämne som känns meningsfullt) och pathos (att de som lyssnar känner sig berörda och bekräftade) finns alltid med i muntliga relationer. Ju mer ethos, pathos och logos samspelar desto större är chansen att det skapas känslor som medför att undervisningen förbättras. Vi anser harmonin mellan ethos och pathos är god då lärarna har stor trovärdighet och är bra på att se sina elever. Det som skulle kunna förbättras är logos, förslagsvis genom att lärarna kunde vara mer tydliga i vad som är lektionens syfte och varför ämnet är viktigt för eleverna. På så sätt är det också enklare för läraren att få en bekräftelse på att eleverna har förstått det som var avsett att förstås. Eftersom retorik innefattar så oändligt mycket anser vi att det måste vara av största vikt att läraren reflekterar över sin retoriska framställning. Hur kommunikationen ser ut i klassrummet skulle kunna vara avgörande för elevers lärande. Dialogens roll i klassrummet är något som är centralt för inlärning anser Paulo Freire men vid våra observationer har vi oftast saknat dialogen på det vis som Freire anser vara adekvat, det vill säga att utgå från elevers erfarenheter och att lära sig utifrån dem. Till största delen handlar våra observationer i klassrummet mer om lärarens uttryck. Detta skulle kunna ha att göra med att det är erfarna lärare som har lärt sig att kommunicera med sina elever på detta sätt genom åren de arbetat. I sådana fall gäller det att uppmana sig själv som lärare till dialoger med eleverna och inte falla in i rutiner, varje undervisningstillfälle kan ge möjlighet till nya dialoger och kräver nya sätt att kommunicera. Hela klassrumssituationen handlar om retorik och vi ser dess möjligheter att utforska ytterligare då vi tror att det skulle kunna gynna både elever och lärare i slutändan.           Nyckelord: Retorik, pedagogisk retorik, samtal, dialog, undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lärare använder vid undervisning för hållbar utveckling i grundskolans tidigare år. För att operationalisera begreppet hållbar utveckling i vår studie använde vi oss av fyra av de förmågor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmågan att se helheter och sammanhang, förmågan att med inlevelse ha förståelse för andra människors livssituation, förmågan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmågan att argumentera för olika ståndpunkter. Vi undersökte i vilken utsträckning relationen mellan lärares metodval och ett specifikt undervisningsinnehåll överensstämmer med de miljöundervisningstraditioner som växt fram i den svenska skolan. Studien bygger på en enkät som delades ut till lärare i en liten kommun i Sverige. För att analysera våra data använde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var några markanta skillnader gällande lärares metodval vid undervisning för hållbar utveckling. De metoder som användes mest var diskussioner och multimedia som förmedlande/förklarande metod. Angående miljöundervisningstraditionerna så var det endast två lärare som kunde kategoriseras under en av de befintliga miljöundervisningstraditionerna. De resterande lärarna kategoriserades istället in under blandningar mellan de tre miljöundervisningstraditionerna. Dessa blandningar hade ingen påverkan på lärarnas metodval. De slutsatser vi kunde dra var att relationen mellan metod och förmåga, d.v.s. hållbar utveckling som undervisningsinnehåll, har betydelse. Valet av metod styrs av förmåga, d.v.s. undervisningsinnehåll.Den här studien är en kartläggning av metodval, d.v.s. en beskrivning av vilka metoder som används vid undervisning för hållbar utveckling. Framtida studier bör inriktas på hur lärare didaktiskt reflekterar om sina metodval i relation till lärandet av hållbar utveckling som undervisningsinnehåll.

Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående. Vidare individanpassas undervisningen för eleverna efter deras behov och förutsättningar. Eftersom de flesta nyanlända eleverna är kulturellt olika, så varierar också deras skolerfarenheter, vilket gör att undervisningsmetoderna skiljer sig beroende på hur elevgruppen ser ut. Svenskaundervisning och socialt samspel med andra svenska elever anses vara de två viktigaste faktorerna för de nyanlända elevernas integrationsprocess.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse. Slutsatsen av studien är att lärarna upplever att musik motiverar och inspirerar elever till rörelseglädje samt en högre prestationsnivå. Hur de använder musiken är antingen som bakgrundmusik eller som ett hjälpmedel.

Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för om och i så fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gällande ämnesintegrering på gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielärares attityder till ämnesintegrering. Att samarbeta mellanämnena är någonting som jag anser förekommer oftare på grundskolan vilket är anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssättet tillämpas på gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta ämnesintegrerat.Undersökningen är baserad två kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lärare från tvåhögskoleförberedande program/arbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrån den fenomenografiska forskningstraditionen medutgångspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall ämnesintegrering.Vidare diskuteras också resultatet utifrån Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrån begreppen förstå, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartär möjligt då aktören förstår, kan och vill implementera det nya arbetssättet. Resultatet fastställer att informanterna i grupp A och B har relativt likvärdiga attityder tillämnesintegrering och att majoriteten av dem är positiva till arbetssättet i allmänhet. Denstörsta skillnaden är i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillämpar ett ämnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B där det råder en viss tvetydighet kring tillämpningen av arbetssättet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A både förstår, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera ämnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter någon av detre egenskaperna. Avslutningsvis är det dock viktigt att påpeka att båda arbetslagen arbetarämnesövergripande och att arbetslagen därmed följer Skolverkets (2011) anförande.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien är att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifråndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas är både nationella och internationellaoch undersöker både första- och andraspråksundervisning. Effekter som påträffats i dennastudie är följande; eleverna har utvecklat sitt ordförråd, ett metaspråk när de talar om språk,sina texters språkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade också studien vad som direkt påverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL såsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att använda sig av i de svenska klassrummen då det på flera sätt ärsamstämmigt med de svenska styrdokumenten. Undersökningen kan bidra till lärare ochlärarstudenters kunskap inom ämnet svenska. Fortsatt forskning rekommenderar vi bedrivs iSverige på effekterna av genrepedagogiken i förstaspråksundervisning.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förståelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. Utgångspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju där fyra waldorflärare har berättat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlägga följande frågeställning: Hur man använder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger använder sig regelbundet av pentatoniska sånger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass är pentatoniska melodier dominerande. Om man läser i waldorfskolans kursplan om ämnet musik står det att fr.o.m. åk 1 spelar man flöjt och sjunger sånger ur våra egna folkliga skatter och övriga världens folkmusik. Detta ingår som en viktig del i den vanliga undervisningen. I undersökningen visar det sig att samtliga lärare är väl insatta och inspirerade av den pentatoniska skalans historiska bakgrund i sin undervisning. Det framkommer också att detta har en indirekt betydelse för undervisningens upplägg och innehåll. Man finner spår av detta i lärarnas berättelser, tankar och funderingar kring pentatoniken, hur de förhåller sig till skalan och hur de använder sig av den rent didaktiskt. Utifrån de tolkningar som gjorts från intervjuerna förefaller det som att arbetet med pentatoniken i de lägre klasserna på waldorfskolor utförs på ett medvetet sätt.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt. Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta. Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken. Det var omväxlande och gav läraren möjlighet till bedömning av eleverna.