Läroplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar. En fråga är då: hur arbetar lärarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att undersöka hur lärare förhåller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus på evolutionsbiologi. Fem lärare som undervisar i biologi för år 7 – 9 intervjuades. Studien visar att flera faktorer påverkar individualiseringen av undervisningen i evolutionsbiologi. Framförallt påverkar gruppstruktur, gruppstorlek, elevkännedom, arbetsområdets svårighetsgrad och lämplighet samt tid. Individualiseringen i evolutionsbiologi sker på olika sätt och särskilt framträdande var grupparbete, varierat arbetssätt, varierat arbetsmaterial, olika nivå på frågor och olika nivå på undervisning. Studien visar att det är betydelsefullt med elevinflytande vid planering och undervisning och de intervjuade lärarna lyfter fram vikten av erfarenhet och samarbete med kollegor. Viktiga slutsatser är att individualisering av evolutionsbiologi påverkas av olika faktorer samtidigt, där framförallt gruppstrukturen framträder som avgörande. Undervisning och planering genomförs på olika sätt men att tänka på individualisering är ständigt närvarande hos de intervjuade lärarna.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta sig uttryck i en lågstadieklass. För studien observerades under en dag både lärare och elever i en årskurs 2 på en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade på vilka typer av frågor som ställdes, vilka beslut som fattades, samt på hur interaktionen såg ut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande i undervisningen inte enbart berodde på läraren, som vi tidigare tänkt, utan att även eleverna hade ett stort ansvar för att få inflytande och bli delaktiga. Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom att observera hur lärare och elever interagerar med varandra.

Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås. Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället. Resultaten i denna studie visar att innehållet i läroplanen i fråga om miljö varierar mellan olika programinriktningar och mellan olika ämnen. Vissa ämnen förutsätter ett miljöinnehåll medan andra inte gör det. Resultaten i enkätstudien visar att en betydande del av lärare tar miljö och klimathot på allvar. Privat varierar inställningar och beteenden men många utför handlingar som kan betraktas som mer miljöeffektiva. Många i den undersökta gruppen källsorterar, väljer bort kött, handlar ekologiskt och närproducerat, cyklar, går eller åker kollektivt etc. Samtidigt framgår att bilen är det vanligaste färdsättet till jobbet, det är inte ovanligt med flera flygsemestrar utomlands per år och i hushållen finns många gånger ett högt innehav av tekniska produkter såsom, datorer, mobiltelefoner och tv-apparater. En hög andel uppger att de undervisar om miljö även i de fall där miljö inte ingår i kursplanen för deras ämnen. Relativt många uppger sig inte ha tillräckliga redskap att undervisa kring miljö och de som har det har i flera fall inte fått dessa redskap via lärarutbildningen.

Syftet är att synliggöra förstelärares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig på att undersöka hur en god lärandemiljö ser ut och skapas av läraren. Studien har utgått från två olika urvalsgrupper: förstelärare årskurs 7-9 och elever som genomgått svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelärare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lärarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lärandemiljö. Lärarens förmåga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lärarens ämneskompetens, förmåga att planera och inta en professionell roll betonas. I studien diskuterades det ökade elevantalet i undervisningsgrupperna, skolledningen, ombyggnationer, lokala regler, elever med särskilda behov, lärarens privatliv och lärarens ämnes-och ledarkompetens som påverkansfaktorer på lärandemiljön i skolan. Ur resultatet kan uttydas att läraren har en avgörande påverkanskraft på lärandemiljön, där läraren behöver inneha förmåga att skapa ett gott klassrumsklimat, samtidigt som hen ska äga förmågan att bygga goda relationer, skapa lust, delaktighet och möjligheter för eleverna. Slutligen diskuteras och fastslår studien lärarens komplexa uppgifter och roll.

Detta konsumtionsarbete kartlägger delar av den forskning som gjorts om elevers lärande i matematikundervisning via problemlösning. Både svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt på internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att få fram ett så aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte är att utreda hur elevers lärande påverkas av matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsättningar påverkas olika av ett sådant arbetssätt. Resultatet redogör dels för forskning som påvisar hur matematikundervisning via problemlösning kan påverka lärandefaktorer positivt. Exempel på sådana faktorer är lust och intresse till matematik, kunskaper om matematiskt innehåll och utveckling av matematiska förmågor. Resultatet lyfter även fram svårigheter och utmaningar som matematikundervisning via problemlösning medför, som exempelvis stort anspråk på förberedelsetid och anpassning till elever med olika förutsättningar. Slutsatsen som nås är att många lärandefaktorer påverkas positivt av matematikundervisning via problemlösning, men att arbetssättet ställer stora krav på lärarens kompetens och tidstillgång.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna används i religionsundervisningen på gymnasiet. Dels av lärare och dels hur läromedlen handleder läraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslår som lämpliga arbetssätt för integrering av urkunder i undervisningen, men även vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel källmaterial, i jämförande analyser och förståelse för religionernas ursprung. Jag valde att använde mig av en kvalitativ studie eftersom den lämpade sig bäst för mitt syfte. För att få ett vidare perspektiv på min undersökning genomfördes både en litteraturstudie och en intervjustudie. Genom litteraturstudien fick jag en konkret bild av vilken didaktisk vägledning läromedelsböckerna bistår lärarna med för att integrera urkunderna i sin undervisning. Med intervjustudien fick jag svar på hur lärarna arbetar med urkunderna, vilken betydelse de anser att urkunderna har för undervisningen och lärarnas egen syn på läromedlens vägledning i att på ett didaktiskt lämpligt sätt integrera urkunderna i undervisningen.Resultatet av min undersökning visar att lärarna anser att urkunderna är av stor vikt och utgör de primära källorna till religionerna. Trots detta får de inte stort utrymme i deras undervisning. De anser inte heller att läromedlen är till stor hjälp för att integrera urkunder i undervisningen. Detta står i kontrast till vad jag kom fram till i min undersökning av läromedlen. Analysen visade att vissa böcker ger god didaktisk vägledning till att inkludera urkunder i religionsundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hur lärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå från kvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare med olika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellan lärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuverna framkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljöns betydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen av att synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares perspektiv på ett ämnesintegrerat arbete. Med hjälp av intervjuer undersöks sex gymnasielärares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den ämnesintegrerade undervisningen. Förutsättningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bästa tänkbara situationen för ämnesintegrering utifrån intervjumaterialet. Den didaktiska triangeln används som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrån de tre viktiga grundpelarna lärare, elev och innehåll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen. Här används ramfaktorteorin och ramfaktorerna avgör villkoren för undervisningen. Ramfaktorerna som används är tid, personal, skolans ledning och organisation samt platser. Studiens resultat visar att lärarnas främsta motiv till ämnesintegrering är elevernas förståelse för innehållet som är ett ämnesmässigt motiv. Det är också viktigt att lärarna har en vilja och ett intresse för ämnesintegrering vilket är ett pedagogiskt motiv. Kontexten skolan är avgörande för förutsättningarna och bästa möjliga situation. Främst är det ramfaktorerna tid samt skolans ledning och organisation som är avgörande för ämnesintegreringen. De är också de största hindren tillsammans med personalens ovilja att samarbeta. Ett oväntat resultat är lärarnas uppfattning av vissa ämnens karaktär som kan bli ett hinder då de är svårare att integrera än andra. De intervjuade lärarna anser att möjligheter finns i förutsättningarna och i SO-ämnens tvärvetenskaplighet samt kursers gemensamma mål som möjliggör ett samarbete i bedömningen.

No description available.

Examensarbetets syfte var att belysa förskollärares användning samt motiv för val av sånger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. Utifrån syftet tog vi reda på vilka typer av sånger förskollärare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte även vilka ämnen och arbetssätt förskollärarna valde att integrera sången i. Teoretisk utgångspunkt var pragmatismen där handlingarnas värde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing är ett uttryck som de flesta har hört och som är ett tydligt exempel på pragmatismens mening. I undervisningssammanhang handlar det om att förstå betydelsen av barnens aktiva deltagande för att inhämta kunskap. De intervjuade var sex förskollärare, tre som arbetade på småbarnsavdelningar och tre som arbetade på storbarnsavdelningar. Studien visade att de tillfrågade förskollärarnas främsta motiv till användandet av sång var glädjen att sjunga tillsammans. Hur undervisning kunde genomföras i såväl mindre som större grupper där alla kunde vara aktiva och delta på sina egna villkor. De ämnen som synliggjordes var framförallt språk och motorik samt begreppsförståelsen i ämnen som matematik och naturvetenskap. De slutsatser vi kommit fram till var att bland förskollärarna var valet av sång som undervisningsmetod ett medvetet val: Dels för att det stod i läroplanen och dels för att det hjälpte till att ge barnen en bredare syn på fenomenet de arbetade med, men framför allt för att det fångade barnens intresse för att lära.