I en årlig systematisk kvalitetsrapport 2019/2020 från en gymnasieskola framkom att elever generellt hade en oklar bild av vad delaktighet och inflytande i undervisningen innebär och att det i vissa klasser fanns missnöje avseende detta. Syftet med detta utvecklingsarbete är att förbättra förståelsen kring hur elever upplever delaktighet och vad inflytande betyder för elever på Naturvetenskapsprogrammet samt att ta fram underlag för undervisningsmaterial som vilar på vetenskaplig grund. Materialet ämnar inspirera lärare att utvecklas i sin profession och i sina arbetssätt. Arbetet vilar på vetenskaplig forskning kring learning-by- doing och utforskande undervisning (inquiry-based teaching). Det empiriska underlaget samlades in genom en elevenkät med 25 deltagare. Resultatet reducerades och tolkades till fyra värdeområden: involvering, aktivitet, anpassning och ledarskap. Dessa verkade spela en central roll för elevernas uppfattning och behov kring delaktighet och inflytande. Resultatet visar att de viktigaste faktorerna för att eleverna ska uppleva delaktighet i undervisningen är att de ges möjlighet till aktivt deltagande, att läraren anpassar sitt arbetssätt efter elevernas behov och erbjuder en varierad och differentierad undervisning. Viktiga faktorer för inflytandet är medbestämmande kring undervisningens upplägg och provdatum. Därutöver verkar en relationell ledarstil hos läraren vara av stor vikt för att skapa grundförutsättningar för ett gynnsamt klimat i klassrummet. Resultatet tydliggör också ett flertal konkreta förslag på hur undervisningen kan utformas för att främja ökad delaktighet och inflytande. Förslagen har tagits i beaktan vid utformning av underlaget för undervisningsmaterialet. Utvecklingsarbetet i sin helhet kommer att återkopplas och överlämnas till skolan där det kan utvärderas och på sikt skapa beprövad erfarenhet inom kollegiet.

<p>With an English abstract</p>

Skolan ska ge eleverna möjligheten att utvecklas inom matematik och inom problemlösning. Av egen erfarenhet är undervisning i problemlösning inte speciellt prioriterad. Den här studien syftar till en fördjupning inom problemlösning i matematik och fokuserar på hur läraren planerar och hur undervisningen går till. I studien blir två lärare tilldelade en problemlösningsuppgift från Kängurumaterialet, som deras elever ska lösa. Båda lärarna intervjuas och undervisningstillfället observeras. Resultatet visar två helt olika planeringar beroende på vilka förutsättningar respektive lärare har. Detta leder i sin tur till två helt olika lektioner och en hel del variationer på elevlösningar.

Matematikläxans existens ifrågasätts ofta av både elever, föräldrar och lärare. Argument går att finna både för och emot användandet av matematikläxor. Den här studien fokuserar på lärare som valt att använda sig av matematikläxor regelbundet i sin undervisning. Studien syftar till att ge fyra lågstadielärares bild av vad de anser är syftet med att använda sig av matematikläxor och hur deras olika syften avspeglas i de läxor de ger. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats bestående av observationer där lärarnas användning av matematikläxor studeras samt intervjuer där lärarna i undersökningen ger sin bild av vad deras syfte och tankar kring matematikläxor är. Resultatet visar att lärarna i undersökningens främsta syften med att använda sig av matematikläxor är att eleverna ska repetera eller fördjupa sina matematiska kunskaper. Lärarna ser även matematikläxan som en viktig del i att koppla samman skola och hem. Deras syften avspeglas i läxorna på så vis att de som använder sig av repeterande läxor ofta ger uppgifter liknande de som finns i elevernas arbetsböcker. Det fördjupande syftet kopplas däremot samman med olika problemlösningsuppgifter som inte tidigare är kända för eleverna.

Följande studie behandlar musikämnets komplexa karaktär utifrån de motsättningar som kan uppstå mellan skolans nyttotänkande och den musikpedagogik som förespråkas av såväl forskning som av musiklärare själva. Undersökningen är baserad på 5 intervjuer med yrkesverkssamma musiklärare i grundskolans senare år samt gymnasieskolan, där de får möjlighet att beskriva vad de själva anser vara musikundervisningens främsta syfte(n). Resultatet visar att flera lärare kritiserar läroplanen och menar att den är för hårt styrd både när det gäller det centrala innehållet och kunskapskraven, vilket kan motverka det kreativa syftet med undervisningen. Dessutom menar vissa av lärarna att det läggs för stort fokus på det musikaliska hantverket och att viktiga punkter som att kommunicera och reflektera kring musiken borde lyftas fram mer. Det visar sig att en stor del av intervjusvaren är samstämmiga med de synpunkter som lyfts fram i musikpedagogisk forskning, där musik formuleras som en meningsfull aktivitet snarare än en produkt. Det är själva aktiviteten och inte målet som betraktas som viktigast, en ståndpunkt som till viss del kolliderar med skolsystemets målfokusering och skapar ett så kallat diskursivt mellanrum mellan normer och värderingar i och utanför skolans verksamhet. Målet med följande studie är att bidra till diskussionen om musikundervisningens mening och syfte i skolan.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur en tvåspråkig undervisning kan utformas samt hur lärare arbetar med tvåspråkighet i skolan. Målsättning är att öka förståelsen för tvåspråkiga elevers situation i skolan. Jag har jämfört olika teorier och faktorer som handlar om tvåspråkighet och tvåspråkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lärare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lärare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvåspråkiga elevers inlärning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur påverkar starkt inlärningen av det nya språket. Tydligheten av lärarnas arbetssätt i undervisningen samt kopplingen till elevers kunskaper och erfarenheter påverkar också elevers motivation i skolan.

Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

Granskningar av skolans matematikundervisning liksom erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning visar att undervisningen i matematik i stora drag kännetecknas av enskild räkning i en lärobok. Föregående visar sig trots att matematisk problemlösning har en central roll i skolans läroplan. En viktig faktor för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla goda ämneskunskaper är den enskilde lärarens förmåga att undervisa samt lärarens kunskaper i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka om deltagande i fortbildning förändrar hur lärare arbetar med matematisk problemlösning tillsammans med sina elever. Den metod som har använts till studien är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökningar efter vetenskaplig litteratur har gjorts i olika databaser. Det resultat som framkommit visar att oberoende av hur fortbildningen har organiserats sker en förändring i undervisningen hos de lärare som deltagit i fortbildning. Resultatet visar att majoriteten av de lärare som deltagit i fortbildning förändrar sin undervisning i matematisk problemlösning inom fyra större områden. Dessa områden är lärarnas val av problem, hur problemet introduceras för eleverna, vilket typ av kommunikation och interaktion som finns i klassrummet samt hur presentationen av olika lösningsförslag går till. Beroende på hur fortbildningen har organiserats sker denna förändring i olika stor utsträckning.

Skolans värdegrund och uppdrag vilar på att alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning och därmed ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar. Med detta avses att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande undervisning för elever med funktionsnedsättning samt deras syn på inkludering av elever med funktionsnedsättning. I studien valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med åtta lärare i skolämnet idrott och hälsa och en fenomenografisk ansats tillämpades för att analysera det empiriska materialet. I resultatet framkommer det att lärarna hade en positiv inställning till inkludering och att de såg flera möjligheter och vinster både individuellt och socialt för barn med och utan en funktionsnedsättning. Men även att lärarna med mindre erfarenhet och utbildning inom anpassad fysisk aktivitet känner sig osäkra och efterfrågar därmed mer kompetensutbildning men också utrymme och material för att kunna bedriva en mer meningsfull undervisning.

This study investigates dyslexic upper secondary students’ experiences from using digital technology for learning. It also examines how schools introduce digital technology to students with reading and writing disabilities, and the way schools implement and assess these students' use of digital technology for learning. Qualitative semi-structured interviews were carried out, involving six pupils and two special educators. The results show that digital technology can constitute a significant contribution in facilitating the learning experience of dyslexic students. However, there are considerable individual differences, both between how students perceive learning through digital technology and between their digital skills. Students lacking digital skills risk falling behind, and providing a supportive digital learning environment for these students is essential. The results also show that schools lack routines regarding the pedagogical implementation of digital technology, and that teachers may not have the digital skills necessary to provide sufficient support for students’ use of technology.