No description available.

Undervisningen i hållbar utveckling har sedan mitten av 1990-talet använts som en av tre dominerande miljöundervisningstraditioner i skolan. Hållbar utveckling är idag inget eget ämne, men kursplanen för årskurserna 4-6 lyfter fram begreppet i flertalet ämnen samt att området ska ses ur ett ämnesövergripande perspektiv. Då hållbar utveckling ska undervisas under hela grundskolan har litteraturstudien inriktats på hur undervisningen bedrivs i årskurserna 4-6 och vilken betydelse läraren har för elevernas förståelse. Genom en översikt av aktuell forskning har likheter och skillnader funnits mellan en rad olika arbetssätt. Studien har främst ett fokus på miljöperspektivet inom hållbar utveckling. Studien visar att det finns flera sätt att arbeta med hållbar utveckling som eventuellt kan ha både för och nackdelar. Simulering via datorspel samt utomhuspedagogik är områden forskarna lyfter fram. Studien tar även upp vilka handlingar som är vanligt förekommande i miljöundervisningen. Slutligen presenterar studien en diskussion där resultatet kopplas till våra tidigare erfarenheter och framtida yrkesroll. Något vi finner intressant i studien är avsaknaden av forskning som vänder sig till årskurserna 4-6.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, självvärdering och informationskällor gällande sex och samlevnad, dels att jämföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers självvärdering stämmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara på en enkät. Resultatet visar att svenska elever har en högre lägsta nivå i sin självvärdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jämfört med de grekiska eleverna. Enligt eleverna i undersökningen visar den svenska skolans sex- och samlevnadsundervisning större variation när det gäller kvalitet . De svenska eleverna undervärderade sina kunskaper när det kommer till sex- och samlevnadsfrågor enligt den undersökning som vi genomförde. Detta visar på att skolans obligatoriska undervisning har betydelse men att den även kan förbättras.

Läsförståelse är en central del inom elevers läsutveckling. Dock visar undersökningen från PISA 2012 att svenska elevers läsförståelse sjunkit i jämförelse med tidigare år. Syftet med litteraturstudien är att undersöka undervisningens betydelse i utvecklingen av god läsförståelse för elever i grundskolan. Detta har lett fram till följande frågeställningar: -        Hur kan lärare genom undervisning skapa förutsättningar för elever att utveckla god läsförståelse? -        Hur kan lässtrategier användas för att gynna elevers utveckling av god läsförståelse? Undersökningsmaterialet består av sex nationella och sju internationella källor. Fyra avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar har inkluderats och analyserats med stöd av en analysöversikt. Materialet berör studiens syfte och frågeställningar samt är vetenskapligt granskat.   Av den första frågeställningen har det framkommit att lärarrollen är en betydelsefull faktor för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det inkluderar lärarens kompetens, läraren som vägledare och förebild samt lärarens val av metoder.  I den andra frågeställningen har användningen av lässtrategier visats vara betydelsefull för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det kan ske genom att använda fler lässtrategier, lässtrategier i ett socialt samspel samt med hjälp av ett utvecklat metakognitivt tänkande. Slutsatsen är att elever utvecklar god läsförståelse när lärare använder lässtrategier på ett medvetet sätt genom hela grundskolan.

The purpose of this study is to investigate what scholars in Sweden think about reciprocal teaching as a method for increased reading comprehension. This area is not an area that is researched a lot in Sweden so the knowledge is limited but the studies that has been conducted shows that especially students with a low reading comprehension answers well to RT. This study did also investigate work materials in Sweden that are based upon RT. One of these materials is quite popular and it turns out that it has no scientific base and there has only been students that has investigated the materials rehabilitee to increase reading comprehension. This literature study has generated in more areas that need research. / <p>svenska</p>

No description available.

Denna undersökning visar hur undervisande lärare i år 4-6 använder IKT i sin undervisning samt vilken syn de har på användandet av IKT. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som är yrkesverksamma på sex olika skolor. Resultatet visar på att lärarna känner stor osäkerhet i arbetet med IKT, men att de upplever ett större engagemang hos eleverna jämfört med den traditionella undervisningen.

InledningLäroplanen säger att drama ska vara en del av alla elevers skolgång men drama är inget eget ämne eftersom det saknar kursplan. Detta gör att drama måste vävas in som arbetsmetod i skolans övriga ämnen. När och hur detta görs är upp till den enskilda skolan och läraren att avgöra. Detta leder till att lärare använder sig av drama i olika stor utsträckning och på olika sätt. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av att använda drama i sin svenskundervisning.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter några lärare i årskurs 4-6 har av att använda sig av drama i sin svenskundervisning. Följande frågeställningar preciserar detta syfte: Vilka skäl anger lärarna till att de använder drama? Hur beskriver lärarna att de arbetar med drama? Vilka effekter ser lärarna att drama ger?MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer av svensklärare i årskurserna 4-6.ResultatStudien visar att böcker och internet fungerar som inspirationskälla när lärarna använder drama. Anledningar till att de använder drama är att det är roligt men också för att det leder till ett brett och varierat lärande. Tidsbrist och att drama kan kännas ostrukturerat och vara svårt att bedöma är anledningar till att lärarna väljer bort drama som arbetsmetod. Lärarna arbetar med drama i olika stor utsträckning och på olika sätt. De arbetssätt som de lyfter är teater, charader, debatt, dramaövningar, talövningar och forumspel. Genom drama menar lärarna att eleverna tränar samarbete och kommunikation. Lärarna säger att drama kan leda till större lärande och delaktighet hos eleverna men att det framförallt hjälper eleverna att våga stå inför och tala till större grupper.

Syftet med denna rapport är att belysa hur matematikundervisningen för elever med ASD/Aspergers syndrom och matematiksvårigheter organiseras. Dessutom undersöka hur elever med denna problematik kan inkluderas i matematikundervisningen utifrån relevant och aktuell forskning. Rapporten utgår från en kvalitativ grund där två lärare har intervjuats och observerats. Resultatet visar att lärarna använder aktuell forskning som de upptäcker genom kollegialt lärande och olika media som lärarforum på internet, forskningsrapporter samt böcker. Eleverna får arbeta med grupparbeten vilket skapar en social tillhörighet och eleverna har tidigt fått stödstrukturer för att hjälpa varandra. Eleverna arbetar utifrån sina förkunskaper och sin kunskapsnivå. Lärarna och eleverna ser olikheter som en tillgång och är positiva till alla elever oavsett om de har problematik eller inte och arbetar utifrån att eleverna ska få en social och kunskapstillägnande inkludering, inte bara en rumslig sådan. Detta gör att lärarna kan släppa taget istället för att hålla handen genom matematikundervisningen.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslärare ser på sitt ämnes roll i ett mångreligiöst samhälle, samt hur de ser på de förändringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla läroplanenernas krav på objektivitet. Många lärare menar att ämnet har utökats med nya moment, såsom religion i förhållande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har därför enligt en lärare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lärare i undersökninge säger att man försöker behandla alla religioner rättvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gäller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnå neutralitet.