Bakgrund: Sex- och samlevnadsundervisning i Sverige når ut till alla ungdomar och önskvärt är att den skulle påverka ungas sexuella hälsa positivt. Att ha goda kunskaper i sex- och samlevnadsfrågor stärker ungdomars självkänsla och främjar den sexuella hälsan. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Studien bygger på individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-19 år, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysen framkom tre innebördsteman som beskriver ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning: Att uppleva en bekväm eller obekväm undervisning, upplevelsen av att få behov och förväntningar tillfredsställda, att uppleva ämnet utifrån sin egen mognadsnivå. Slutsats: Ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan varierade beroende på vem som höll i undervisningen och dess förhållningssätt till ämnet. Undervisarens egna känslor inför ämnet speglade av sig på eleverna och kunde leda till känsla av pinsamhet och osäkerhet eller öka intresset och känna sig bekväm inför ämnet. Ungdomarna saknade diskussionerna om känslor, en mer detaljerad information/diskussion om olika sexuella aktiviteter och mer ingående om det motsatta könet. De sökte sig hellre till yrkeskategorier med tystnadsplikt än att diskutera privata frågor och problem med klasskompisar. / Background: Sexuality education in school reaches out to all adolescents. Good knowledge about sex and relationship issues will strengthen their self-esteem and promote sexual health.   Aim: The aim was to describe adolescents experiences of sexuality education in school.   Method: The study was conducted with a qualitative approach. It is based on interviews with adolescents between 16-19 years old and the material was analyzed by using a qualitative meaning analysis.   Results: The analysis revealed three categories: To experience a comfortable or uncomfortable teaching, the experience of getting needs and expectations satisfied, to experience the topic based on their own level of maturity.   Conclusion:  Adolescents experiences of sexuality education varied depending on the person who was teaching and its approach to the subject. The educator's own feelings about the topic could lead to a sense of embarrassment, insecurity, or inspire greater interest and enjoyment of the subject. The expectations and needs were not satisfied, adolescents missed discussions about feelings, more detailed information about different sexual activities and more detailed information about the opposite sex. Adolescents would prefer to ask questions and show concerns about the subject towards professionals with secrecy, rather than talk openly in front of their classmates.

Följande studie behandlar ämnet vardagsanknuten matematik. Syftet med studien har varit att ta reda på vad som egentligen är vardagsmatematik för eleverna, hur de kan göra kopplingen mellan vardag och matematik samt vilka matematiska kunskaper de har möjlighet att visa i vardagsanknutna och öppna problemuppgifter. 60 elever fick, med hjälp av en hemuppgift, i uppdrag att hitta matematik i sin vardag. Sex elever deltog därefter i ett undervisningsförsök med utgångspunkt i en vardagsrelaterad berättelse och slutligen deltog åtta elever i intervjuer. Hemuppgiften har genomförts i tre klasser i årskurserna 1-3 och ur klasserna har ett mindre antal elever valts ut för undervisningsförsöket och intervjuerna. I studien har det framkommit att det finns skillnader i hur elever gör kopplingen mellan vardag och matematik. Eleverna kan formulera uppgifter från en vardagsrelaterad berättelse men visar vid några tillfällen svårigheter i att använda sina vardagserfarenheter för att kunna lösa uppgifterna. Dilemmat är att de vardagsanknutna uppgifterna som eleverna skapar många gånger inte är realistiska utan liknar klassiska läromedelsexempel. Trots att eleverna generellt sett klarar av att lösa uppgifterna framkommer det i intervjuerna att de anser att de inte har något behov av matematik just nu utan behöver lära sig det inför vuxenlivet.

Detta examensarbete studerar hur begreppet läsförståelse framställs i vald forskning och litteratur med fokus på hur undervisning i området kan utformas för att öka elevers läsförståelse. I arbetet analyseras både boksamtal och läromedlet Läsförståelse för att se hur läsförståelse övas i dem. Boksamtal är ett stort begrepp och detta arbete utgår från Aidan Chambers tankar kring boksamtal och dess struktur. Metoden som använts för att analysera Läsförståelse är närläsning. Svaren på forskningsfrågorna baseras på forskning och litteratur ur forskningsbakgrunden samt efter närläsningen av Läsförståelse. I arbetet används de nationella proven för årskurs 3 som en riktlinje för hur undervisningen bör utformas. Detta då de nationella proven är en av de faktorer som visar på försämrade resultat i läsförståelse. I studiens resultat har Läsförståelse jämförts med forskning och litteratur som finns i forskningsbakgrunden och det visar på att läromedlet inte förhåller sig till de riktlinjer och tips forskningen förespråkar. Flera av forskarna och författarna i forskningsbakgrunden poängterar vikten av att samtala i grupp kring den text en elev tagit till sig för ökad läsförståelse.

Charlotte Dahlström Att undervisa i ett mångkulturellt klassrum – fyra lärares erfarenheter av religionsundervisning. Pedagogiskt arbete III, 15 hp, Högskolan Dalarna. Temat för uppsatsen är religionsundervisning i ett klassrum med religiös mångfald sett ur perspektiv från fyra grundskolelärare. Studien fokuserar på vilka strategier lärarna har för att lära ut, hur de utnyttjar läroplanen, olika typer av läromedel samt om det finns utrymme för läraren att välja bort delar av innehållet i kursplanen när denne planerar sin undervisning. En kort presentation av de senaste två läroplanerna samt litteratur som behandlar religionsundervisning i skolan utgör bakgrunden till studien. Intervjuer med fyra lärare är det primära källmaterialet. Efter genomförd studie har det kommit fram att lärarna ser religiös mångfald i klassrummet som en stor fördel i undervisningen samt att läroplanen oftast ses som ett gott stöd vid själva planerandet av undervisningen. Vilka läromedel som används är högst individuellt och beror till stor del på lärarens egen förmåga att hålla sig ajour men även vilka ekonomiska förutsättningar ämnet ges. Avslutningsvis finns en bilaga med intervjufrågorna vilka ger en bild av vad informanterna fått ta ställning till när de intervjuats.

Studien behandlar specialpedagogiskt stöd i nätbaserad vuxenutbildning. Syftet är att bidra med ökad kunskap om hur man kan möta och stödja eleven för att eftersträva ökad tillgänglighet. Problempreciseringen handlar om på vilket sätt ökad tillgänglighet eftersträvas genom att lärare, studie- och yrkesvägledare, kurator och specialpedagog möter och stödjer elever. Dessutom identifieras utvecklingsområden. Inledningsvis genomfördes en enkät med eleverna och denna låg till grund för två fokusgruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av lärare och den andra gruppen utgjordes av studie- och yrkesvägledare, kurator samt specialpedagog. Resultatet visar att det finns flera sätt att uppmärksamma och identifiera behov av extra anpassningar samt olika former av anpassningar, men även några utvecklingsområden. Sådana exempel är att vid bristande studieaktivitet bör lärare undersöka orsaken till detta samt rutiner för systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering behöver skapas.

Earlier this spring I was doing my teacher traniee where my main task was to teach religion to high school students. The classes which I was reponsible for and taught religion in were; Natural Science programme, Economics programme and Business- and administration programme. The latter national program is a practical eucational programme. In my preperation of my own lessons I realised I needed teaching material. I was advised, by a teacher at the school, to choose two different textbooks so that I would be able to accomodate different needs within the three groups. The accommodate was needed since I was told that the students who were part of the practical programme don´t like to read as much as the others, they would need a less advanced book. This discussion intrigued me and made me wonder ho textbooks are chosen to accommodate the different needs of all pupils. This essay will present a few problem areas that religions teachers have to deal with. Some of theses problem areas are; how do teachers choose textsbooks depending on the type of student group that religious teaching is taught in, is the textbook selection handled differently depending on whether the teaching is done in a practical programme, or a theoretical programme, in this case how? I decided to interview four high school teachers for this essay. The result gave me a broader knowledge about teachers difficulties during the text book selection process. All four respondents has several things in common but especially one thing. They all agree to the lack of time in religous education as a tremendous issue that shoud be discussed on a political level. Equivalent education is also discussed as a problem when it comes to the definition as the syllabus and curriculum does. The main question these teachers asks themselves is: How am I supposed to put equivalent education into practice?

Studien är en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Vi har använt oss av schack som ett verktyg i förskolan som en ingång till undervisning i matematik och för att synliggöra barns matematiserande. Som utgångspunkt för analysen har vi använt oss av begreppet matematisering samt Bishops sex grundläggande matematiska aktiviteter; Design, Lokalisering, Räkning, Mätning, Lek och Förklaring.   Aktiviteten utfördes vid fem olika tillfällen med barn födda 2010. Vid datainsamling användes videoobservationer och fältboksanteckningar. De fem aktivitetstillfällena innehöll en introduktion om schackets spelidé, utforskande av pjäser och brädet, samtal kring strategier samt reflektionsstunder.   Syftet med examensarbetet var att söka kunskap kring vilka av Bishops aktiviteter inom matematik som går att behandla genom att använda schack som ett verktyg för matematikundervisning i förskolan.   De frågor som studien behandlar är:   Vilka av Bishops matematiska aktiviteter går att behandla via schack? På vilket sätt blir barns matematiserande synbart under schackspel?   Resultatet visar betydelsen av pedagogernas roll att styra upp spelet för att barnen skulle stanna upp och diskutera och reflektera kring matematiska fenomen samt för att föra leken in på matematik. Ytterligare visade resultatet att de av Bishops matematiska aktiviteter som behandlades mest frekvent under matematikundervisningen var Lek och Räkning. Dessa aktiviteter återkommer vid samtliga tillfällen. Förklaring och Lokalisering återkommer vid fyra av tillfällena, Design återkom vid tre tillfällen. Mätning förekommer endast vid ett tillfälle. Vi observerade att barnen uttrycker matematiserande under matematikundervisningen via schack på tre olika sätt; Rör sin kropp efter hur de uppfattar rörelsen av schackpjäsen på brädet, Visar med fingrarna, Skapar egna begrepp.

No description available.

Bakgrund: Klinisk undervisning är en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och den vanligaste handledningsmodellen kallas preceptorship där en student följer en handledare. En annan modell, peer learning, används på en geriatrisk avdelning på ett sjukhus i norra Sverige. Denna bygger på att studenterna har ett jämlikt samarbete och lär av varandras kunskaper, medan handledaren har det övergripande ansvaret.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva handledande sjuksköterskors upplevelser av peer learning Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju handledande sjuksköterskor med erfarenhet av peer learning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav tre kategorier som beskriver handledarnas upplevelser av att vara handledare, att handleda studenter samt att vårda patienter i peer learning. Resultaten visar många positiva upplevelser samt vad som är viktigt för fungerande handledning. Slutsats: Peer learning är en bra handledningsmodell för klinisk undervisning som bör kunna användas på fler kliniker.

Den här studien undersöker vilka politiska frågor som styrt samerna under perioden 1880 till 1913 och hur undervisningen av samerna bedrevs. Studien tar upp den politik som fördes och hur den påverkade samerna, deras levnadsförhållanden och skolgång. Granskningen går också igenom vad samerna skulle undervisas i. Vad som också tas upp är vilket material som användes vid undervisningen av samerna och vilka syften som fanns bakom valet av material. Fokus finns på en skola placerad i svenska Jämtland och hur de samiska eleverna upplevde det att gå där samt hur deras levnadsförhållanden vid skolan var. Vad som framkommer genom denna undersökning är hur samerna behandlats av den svenska staten och kyrkan genom historien. Den kommer också att visa att undervisningen av samerna inte var så annorlunda mot undervisningen av svenska barn.