Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan?   Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan. Vidare visar studien att det finns en samsyn när det kommer till bemötandet av dessa fenomen där diskussion och en undervisning med kulturella perspektiv är centralt. Slutligen berör studien lärarnas situation när det kommer till att bemöta rasism och främlingsfientlighet. Resultatet visar att de skiljer sig åt, vissa har goda förutsättningar för ett gott bemötande medan andra visar på motsatsen.

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser. Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals. Det verkade viktigt att i arbetet med läsförståelse ta hjälp av varandra, att samarbeta och bekräfta eleverna så att deras självförtroende stärks samt att miljön eleverna befinner sig i är trygg. Anpassning upplevde vi förekom i låg utsträckning och man diskuterade inte själva lärandet med eleverna. Däremot betonade lärarna att mycket med läsförståelse hänger ihop med motivation och att lyckas ”få med eleverna på tåget.” En utmaning som lärarna nämner är att det är svårt att räcka till för alla elever då de befinner sig på så olika nivåer.

Syftet med den genomförda studien har varit att öka förståelsen för och kunskapen om begreppet läsförståelse och läsförståelseundervisning och hur denna kan organiseras för att gynna samtliga elever. I studien framkom att de deltagande lärarna har god kompetens och kunskap på området läsförståelse. Det identifieras också att god läsförståelseundervisning, utifrån insamlad empiri samt tidigare forskning på området, är sådan där val av texter är central. Att variera undervisningen i form av metod och arbetssätt framkommer som viktigt för att kunna tillgodose samtliga elevers behov. Undervisningen bör fokusera både på att eleverna utvecklar läsförståelsestrategier genom explicit undervisning men också på ett mer innehållsfokuserat och lustfyllt läsande. Avkodningsförmåga, motivation och hemförhållande framhålls, bland andra faktorer, som starkt påverkande på elevernas läsförståelse. Det framkommer också att lärarna, i motsats till forsknings och litteratur, tycker sig ha goda kunskaper om sina elevers behov och vilka anpassningar som behövs i förhållande till dessa. Resultatet visar också att de ämnesspecifika begrepp som lärarna använder under intervjuerna inte är samstämmiga med dem som används i forskning och litteratur på området.

I kunskapskraven för årskurs 3 finns det krav på att eleverna ska kunna samtala och resonera kring matematik. Samtidigt finns det ofta en bild av att en matematiklektion går ut på att eleverna ska arbeta tyst i sina matematikböcker. Men hur kan då en matematiklektion där eleverna får öva på sin resonemangs- och kommunikationsförmåga se ut? Vilka faktorer i lärarens undervisning är viktiga för att eleverna ska få utöka sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik? Denna studie syftar att ta reda på det. Resultatet tas fram genom en kvalitativ metod där fyra lärare i årskurs 3 genomför varsin lektion som ska syfta till att eleverna ska få träna på sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik. Efter observationerna intervjuas studiens deltagande lärare. Resultatet visar att lärarnas lektioner bygger på olika sorters problemlösning för att skapa diskussioner i klassrummet. De faktorer som påverkar elevernas möjligheter till att utveckla sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga är elevers placering och gruppering i klassrummet, lärarens förväntningar, lärarens roll i samtalet samt val av uppgift.

The purpose of this study was to investigate how two teachers support reading comprehension in the subjects Swedish and Social science in primary school in a specialized teaching group for students with autism spectrum disorder (ASD). The study included eight classroom observations, four in Swedish and four in Social science. The study took place in a specialised teaching group which was divided into two different groups based on age and skill level. In one group there were three students aged 7-10 years and in the other group there were three students aged 10-13 years. Four observations in each group were performed. The study also included two interviews with the teachers to follow up on their views on instruction of reading comprehension for students with ASD. During the observations, both teachers gave much praise and acknowledgment to the students and they used photographs, films and other concrete materials in their teaching. Both teachers made adjustments for the students. They provided the students with texts with adjusted layouts, the students were offered to listen to the texts, and in writing tasks the teacher acted as a secretary to aid the students in handwriting. None of the teachers used Lena Franzén's materials where the students are asked to read a text and then answer detailed questions as well as questions based on inference about the text. One of the teachers used a similar working process with texts as the one used in Lena Franzéns material. None of the teachers used all the four strategies of reciprocal teaching during the observations: predict content, identify new words in the text, ask your own questions to the text, sort out and summarize the text. But both teachers occasionally used some of the elements from both reciprocal teaching and from Lena Franzén's material.

Denna studie erbjuder en fördjupad kunskap om lärares syn på elevers förutsättningar till att vara delaktiga i undervisningen. Studien lyfter delaktighetsbegreppets komplexitet och försöker genom att undersöka lärares syn på delaktighet få fördjupad kunskap om elevers möjligheter och hinder att nå delaktighet i undervisningen. Studien tar avstamp i en delaktighetsmodell, grundad på Ulf Jansons forskning kring sex aspekter av delaktighet (Janson, 2005), för att, utifrån studiens resultat, förstå elevernas möjlighet till delaktighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med nio speciallärare som är verksamma inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan. Resultatet indikerar att förutsättningarna för eleverna inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan att nå högre aspekter av delaktighet inte är så goda, men att de når full delaktighet vad gällande tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande utifrån sina förutsättningar och behov. Eleverna är beroende av att personalen skapar förutsättningar för att eleverna skall vara och känna sig delaktig i sin lärmiljö. En viktig del är att eleverna skall få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapa relationer och att personalen har en stor uppgift att möjliggöra delaktighet men att de samtidigt skall ta ett steg tillbaka så att eleverna kan utvecklas och skapa sin egen identitet.

The past years there has been a big media circus, that states that the Swedish schoolsystem is broken and with dropping results in PISA as a proof of this statement. Voices have been heard that teachers rely on textbooks in a voluminous way and some suggest that this is the main problem as Swedish students dropping in mathematics results. This study shows how teachers perceive their use of laboratory mathematics and is therefore based on a teacher perspective. What I want with this study is to show how teachers looks at the correlation between benefits and disadvantages in using laboratory mathematics, but also to create an awareness for understanding the difficulties that you may face as teacher if you want to use laboratory mathematics as a tool when teaching. In this study, the main focus is on how teachers use laboratory mathematics as an option when teaching. Nine teachers participated in an online survey and answered questions about how they use laboratory mathematics and what benefits or disadvantages it may comprehend. To add, two teachers also attended to a private interview and another two were observed. The result that was found is that teachers can see big advantages in using laboratory mathematics especially when teaching geometry. The teachers pinpoint how using laboratory mathematics supports students deeper understanding for the mathematic contents. Though, teachers also highlight that there is a urgent need for the teacher to have the knowledge to comprehend meaningful and aimful lessons. Apart from knowledge teachers points to the lack of time to plan and execute as a disadvantage. The lack of time combined with insufficient knowledge in how to use laboratory mathematics is the determiner if laboratory mathematics is seen as a possibility or an affliction.

Det kan klargöras att ingen elev är den andra lik i ett klassrum, både sett till förkunskaper och inlärningsstilar. Därför syftar denna studie till att undersöka hur lärare planerar genomgångar och anpassar arbetssätt för att tillgodose alla elevers individuella behov inom undervisningen av de fyra räknesätten. En metodkombination i form av observationer och intervjuer har används för att undersöka fyra yrkesverksamma lärares arbete kring detta, tre som arbetar i årskurs tre och en i årskurs ett. Studiens resultat vittnar om att lärarnas undervisning utgår från ett läromedel som ligger till grund för planeringen av lektioner. Vidare framgår det att det finns en viss utmaning med att strukturera genomgångar som är tilltalande för alla elever i ett klassrum, där förtydligande av frågor och följdfrågor kan vara ett sätt att möta flera elever. Det klargörs även vikten av att utgå från de fyra räknesättens grunder för att sedan möta det innehåll som undervisningen tar avstamp i, just för att få med så många elever som möjligt. Trots att läromedel används i samtliga klassrum tydliggörs det ändå att eleverna inte arbetar utifrån samma matematikbok, lärarna nivåanpassar istället dessa utifrån högre och lägre årskurser. Kopieringsunderlag, laborativa inslag och kontinuerlig stöttning kan även det ses som ett sätt att tillmötesgå elevernas individuella behov för att utvecklas. Det resultat som framställts har i sin tur analyserats utifrån tre nyckelbegrepp från det sociokulturella perspektivet – proximala utvecklingszonen, mediering och stöttning. Vad som kan konstateras utifrån den här studien är att lärare ska besitta en medvetenhet om elevernas kunskaper för att kunna möta och utmana deras individuella nivå. Det innebär att läraren ska utgå från elevernas förkunskaper och strukturera en undervisning som är anpassade utifrån allas behov.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida datorspel kan utveckla ungdomars språkförråd i engelska samt hur datorspel kan användas i undervisningssyfte. En del studier menar på att datorspel kan vara hämmande för elevernas lärande samt att de kan utveckla ett aggressivt beteende. Forskarna är inte eniga kring detta och ger ingen tydlig bild på hur datorspel påverkar ungdomar som spelar längre perioder. Det finns otaligt många olika datorspel som erbjuder olika sätt att interagera och lära sig nya engelska ord. Skolan har i uppdrag att introducera olika medier för att utveckla kunskaper inom engelskämnet. Denna studie undersöker ifall datorspel kan vara ett av dessa och hur de skulle kunna användas och studien grundar sig på Vygotskijs sociokulturella teori. Vi har sökt bland databaser efter artiklar som behandlar hur datorspel kan påverka ungdomar språkligt, som har engelska som sitt andraspråk. Studien avgränsas till artiklar som undersöker ungdomar mellan åldrarna 9 till 16 och deras relation till datorspel. Resultatet grundar sig även på internationella studier, dock är majoriteten genomförda i Sverige, eftersom syftet berör svenska skolungdomar. Resultatet påvisar att datorspel kan bidra till ett utökat ordförråd bland ungdomar som har ett intresse för datorspel. För att datorspel skall kunna användas som ett framgångsrikt verktyg i undervisningssyfte, fordras engagemang hos läraren samt välplanerade lektioner med välutformat lärarmaterial. Dock visar studien på ett antal olika problem som är kopplade till användandet av datorspel i klassrummet. Det främsta problemet berör utgifterna kopplade till införskaffandet av datorer utrustade för att kunna hantera moderna datorspel. Ett annat problem som lyfts fram är kopplat till den tid som datorspel kräver för att ungdomar ska utvecklas språkligt.

Det är viktigt att ha goda kunskaper i matematik för att fungera i samhället både privat och yrkesmässigt. Därför är det oroande att så många elever i den svenska skolan tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Denna studie har undersökt vad som intresserar elever i matematik samt hur dessa intressen skiljer sig mellan elever i årskurs 3, 6 och 9. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer av 5 lärare tillsammans med 262 elevenkätundersökningar använts. I studien framkom att elever är mer intresserade av matematik än vad deras lärare trott. Intresset är högst i årskurs 3, sjunker i årkurs 6 för att sedan öka igen i årskurs 9. Det är främst matematikboken tillsammans med lekar och spel som gör elever intresserade av matematik. Med hjälp av dessa resultat kan lärare få syn på vad som gör elever intresserade av matematik för att sedan tillämpa detta i sin undervisning så att intresset för matematik kan öka i den svenska skolan.