Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort. För att komma åt detta i pianoundervisningen presenteras olika redskap. Viktiga aspekter för att spela svängigt pianospel är exempelvis kopplingen till kroppen, dynamik och underdelningar. Resultatet visar också att timing och sväng handlar om att göra musiken levande.

<p>Utgångspunkten för detta arbete är att läraren ställs inför komplexa situationer när det gäller arbetet mot antidemokratiska åsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen är således att försöka synliggöra hur lärarens arbete ser ut när det gäller detta samt eventuella problem denna kan stöta på under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lärare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgå. Tre SO lärare intervjuas</p><p>också för att få en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktär, där de olika forskningsfrågorna knyts samman. Utifrån de analyserade och redovisade temana för denna uppsats dras slutsatsen att läraren idag ställs inför många komplexa situationer i arbetet mot antidemokratiska åsikter. Den svenska lagen som vilar på demokratisk grund och skolans demokratiska uppdrag blir inte sällan motsägelsefull. Alla människor i en demokrati har rätt att uttrycka sina egna åsikter med vissa begränsningar, dock är det dessa begränsningar som är problemet enligt mina slutsatser utifrån undersökningen. Begränsningarna kan ses ifrån två håll. Å ena sidan blir rätten till åsiktsfrihet begränsad när inte antidemokratiska attityder får komma till tals, å andra sidan strider antidemokratiska åsikter mot den demokratiska tanken om alla människors lika värde. Resultatet av undersökningen visar också att de intervjuade lärarna upplever arbetet som komplicerat. Att den största tillgången läraren har i detta arbete är diskussionen med</p><p>eleverna är de intervjuade lärarna eniga om.</p>

<p>Rapporten ger en bild av hur lärplattformen Classfronter används på en</p><p>ungdomsgymnasieskola. Frågeställningar runt nyttan och svårigheter med att gå</p><p>från en traditionell lärarledd undervisning till en mer flexibel undervisning med</p><p>hjälp av en lärplattform, tas upp. En slutsats är att det krävs mer än en</p><p>lärplattform för att skapa en flexibel utbildning. En annan är att det finns mycket</p><p>tid att vinna på att administrera sin undervisning med hjälp av Classfronter för</p><p>den lärare som behärskar IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) bra.</p>

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka recept lärare i hem- och konsumentkunskap använder i sin undervisning och då särskilt studera vem och vad som bestämmer urvalet samt att se vilka värden och normer som förmedlas.</p><p>Undersökningen är utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lärare och sex elever i år åtta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" använts.</p><p>Resultatet tyder på att vilka recept som används främst har att göra med lärarens inställning till vem som ska göra valet, med vad läraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgång till recept som finns. Genom valet uttrycker lärarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser.</p><p>Min slutsats är att det finns anledning att fundera över både hur elever lär och vad jag som lärare kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande.</p><p> </p> / <p> </p><p>This essay examines the methodology of recipe selection used by teachers in Home Economics teaching and specifically studies who and what determines the selection as well as what values and norms are conveyed.</p><p>The study was conducted using participatory observations and qualitative interviews of three teachers and six pupils in years eight and nine. A method called "critical incidents" was used during the participatory observations.</p><p>The result suggests that recipe selections are based on one of three criteria: a teacher’s attitude towards whom – the teacher or student – directs recipe selection, a preset lesson plan, or, the accessibility to recipes. Teachers tend to base selections upon pedagogical ideas and a cognitive approach whilst pupils express preferences based on taste.</p><p>This essay concludes that it is of value to consider how pupils learn and what a teacher can do to foster the best circumstances for learning.</p><p> </p>

<p>Vi har med den här undersökningen valt att ta reda på hur man kan bedriva läs- och litteraturpedagogik i de mellersta skolåren.</p><p>Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen.</p><p>Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lärare som vi vet arbetar med läs- och litteraturpedagogik i sin undervisning.</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma lärare använder sig av läs- och litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för inställning till läs- och litteraturpedagogik.</p>

<p>I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ intervju-undersökningsmetod med elever och lärare som informanter. Lärarna undervisar i engelska och/eller svenska och eleverna går i deras undervisningsgrupper. Elever i årskurs nio deltar då de förmodades vara mogna nog att reflektera kring sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att både elever och lärare tycker att grammatik är viktigt. Lärarna undervisar grammatik i både svenska och i engelska, trots att det inte är betygsgrundande. Eleverna har svårt att reflektera kring sin egen inlärning men tycker att det skulle underlätta med mer variation i undervisningen. Lärarna använder sig av en traditionell förmedlingspedagogik med analytiskt perspektiv och ser oftast grammatik som en produkt.</p>

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklärare ställde sig till Gardners intelligenskategorier som inlärningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrån elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den främsta informationskällan för att besvara mina tre frågeställningar. Slutsatsen blev att elever är olika och måste få vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrågade lärarna. Intelligensteorier är inget som majoriteten intresserar sig för i någon större utsträckning, utan de litar till sin erfarenhet och använder snarare sina egna beprövade teorier när de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmågans plats i matematikundervisningen, något som väcker tankar kring den egentliga kunskapen om ämnet.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat.  Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse. Vi har valt att även belysa utvecklingsstörningen samt flerfunktionnedsättningen då de har betydelse för studiens resultat.   Resultatet av studien påvisar en marginell utveckling av reaktion/tolkning av omvärldljud men en utveckling, vilket är positivt då studiens tidsram är mycket kort när det gäller undervisning av denna målgrupp av elever. Nyckelord Cochleaimplantat, utvecklingstörning, kartläggning, auditiv stimulans, undervisning

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening. De hinder som uppstår tycks bero på styrningsmekanismer som leder till brist på tid för reflektion och nära samarbete, där specialpedagogiska frågor kan förstås och leda till åtgärder.