The question regarding the democratic deficit has been a heavily debated issue for decades and is still present in contemporary literature. In the light of Brexit and the increase of Euroscepticism around the continent, the question regarding democracy is essential for the European union to obtain legitimacy. This essay aims to address the democratic deficit as a concept, the Lisbon treaty’s efforts to reduce the democratic deficit, and finally, examine if the democratic deficit has been reduced as a result to the implementation of the Treaty of Lisbon.  The study identifies the issue regarding the democratic deficit in five major subjects; demos, integration, participation, transparency and accountability. Many of the efforts helps reducing the deficit in some regards, but never to a full extent. The ordinary legislative procedure, the citizen’s initiative, the of granting more power to national parliaments, more transparency and assuring protection of human rights by law makes the EU more democratic, but not fully.  The issue regarding accountability, participation and especially transparency remains a problem, despite the Treaty of Lisbon’s efforts. This study shows that some parts of the EU simply can’t be made more democratic.

During the last centuries the alleged democratic deficit in the European Union has been discussed within the area of European studies. This deficit is, according to previous research, present on the national political arena where parties fail to discuss European issues. To describe the democratic link between national political parties and their voters, this essay answers the following question: How do the Swedish political parties discuss issues concerning the European Union in their manifestos for the Swedish parliamentary election of 2018? This is answered by a text analysis of the election manifestos of the Swedish parliamentary parties of 2018. The result is that the “second-order national elections”-hypothesis fail to explain the discussion about EU on the Swedish political arena. Furthermore, the essay finds that the Swedish parliamentary parties to a large extent act as predicted by the theory regarding “issue evolution” presented by Hobolt and de Vries.

EU förknippas ofta med en svag relation mellan väljare och valda politiker, samtidigt som att EU forskare har en diskussion kring huruvida organisationen kännetecknas av bristande demokrati. Brutna vallöften är främsta orsaken till minskat förtroende för politiker och således en försvagad demokrati. Detta då de valda politikerna skall representera väljarnas åsikter som är centralt i representativ demokrati vilket kännetecknar Europaparlamentet. Europaparlamentet är EU:s enda folkvalda instans vars främsta uppdrag är att föra fram medborgarnas politiska åsikter där vallöften har en central del i relationen. Tidigare forskning kring vallöften har främst berört nationella val. Uppsatsen syftar till att undersöka om de svenska partierna Kristdemokraterna och Socialdemokraterna uppfyllde sina utlovade vallöften i EU-valet år 2009 samt att se om dessa partier påverkar demokratin i någon bemärkelse. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där båda partiernas vallöften analyseras utifrån mandat-, ansvars-, representations- och frihetsmodellerna som utgångspunkter för att undersöka om vallöftena uppfyllts. Valmanifesten som innehåller vallöftena jämförs med de dokumenterade uttalandena i plenarsammanträden ledamöterna gjort under mandatperioden år 2009 till år 2014. Socialdemokraterna uppfyllde merparten av sina vallöften och intog en stark representativ ställning vad gäller ledamöternas sätt att bedriva politik. Kristdemokraterna uppfyllde även merparten av vallöftena, samtidigt som ledamoten för partiet intog både en representativ och en frihetsställning i sina politiska handlingar.

Abstract The aim of this article is to examine how members of the European Parliament (MEPs) framed the debate on the introduction of transnational lists for the elections to the European Parliament. Transnational lists would allow candidates on a list to be elected from the Union as a single constituency, unlike today, where the member states are divided into separate constituencies. Previous research has mainly focused on an older, similar piece of legislation, introduced by former liberal MEP Andrew Duff, or performed minor empirical tests on how citizens would react to transnational lists being implemented. Hence, I aim to fill a gap in the existing literature and provide a deeper understanding of the subject, as well as how political actors position themselves against each other while debating this. I watched three separate debates in the European Parliament on the subject and transcribed every speech from the debates and created a coding schedule (available on request at john.hultengard (at) Hotmail.com), where I could code each speech as being pro, against or not taking a stance on the issue. By using a frame analysis and a qualitative text analysis as methods, I was able to find an overarching pattern, where I discovered that the EPP, ECR, ENF and non-partisan MEPs joined forces against the Greens, ALDE and S&D, where the first coalition eventually came to win the vote on the issue. The pro-block tended to argue that there is a lack of a public sphere in the EU, and that the transnational lists would be a solution to this issue. The opponents of the idea claimed that transnational lists would weaken the link between citizens and elected MEPs, and hence the solution was to not introduce transnational lists. The two main political groups, EPP and S&D, experienced major internal divisions on the issue. Further research on this subject is necessary to give a clearer picture of the debate. Key words: Transnational lists, European Parliament, party groups, AFCO, democratic deficit, frame analysis.

Valdeltagande är ett beforskat område. Vad gäller valdeltagande i EU har mycket forskning kretsat kring det låga valdeltagandet och i synnerhet att förklara varför det har sjunkit sedan första valet till Europaparlamentet 1979. Samtidigt har det förts en debatt inom litteraturen om EU:s demokratiska underskott och dess koppling till valdeltagandet. Följande uppsats tar avstamp i EU:s demokratiska underskott och undersöker huruvida spetskandidatprocessens betydelse och väljarnas uppfattade politiska inflytande år 2018 påverkar deras benägenhet att rösta i EU-val. Tidigare forskning om spetskandidatprocessen har främst fokuserat på valdeltagandet 2014 och hur kännedom om de olika kandidaterna påverkade väljarnas benägenhet att delta. Den här studien lägger fokus på hur väljarnas värdering av spetskandidatprocessen påverkar deras benägenhet att rösta. Vidare undersöks om det finns en koppling mellan väljarnas uppfattade politiska inflytande i EU, det vill säga huruvida de anser att de kan påverka den politiska riktningen eller inte, och deras benägenhet att rösta samt hur denna relation ser ut. Med eurobarometer data som underlag har en logistisk regressionsanalys genomförts för att uppskatta den marginella nyttan av att delta i val. Resultatet av undersökning visar att både graden av spetskandidatprocessens betydelse och väljarnas uppfattade politiska inflytande har en statistiskt signifikant effekt på benägenheten att delta i val och således den marginella nyttan av att rösta.

<p>Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur. Våra resultat visar att företag är som mest benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt underskott med en kapitalstruktur över sin målkapitalstruktur och minst benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt överskott och en kapitalstruktur under sin målkapitalstruktur. Både Pecking order och Trade-off har inflytande vid förklaring av företags kapitalstruktursförändring, dock har den ena teorin större betydelse än den andra beroende på vilken situation företag befinner sig i.</p>

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur. Våra resultat visar att företag är som mest benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt underskott med en kapitalstruktur över sin målkapitalstruktur och minst benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt överskott och en kapitalstruktur under sin målkapitalstruktur. Både Pecking order och Trade-off har inflytande vid förklaring av företags kapitalstruktursförändring, dock har den ena teorin större betydelse än den andra beroende på vilken situation företag befinner sig i.

<p>The legitimacy of the European Union is being questioned, and this has put focus on the democratic deficit, as the main reason for the negative outcome of the referendum about implementing the last initiated treaties of the union. In this essay the credibility of the problem solving strategy through the communication policy of the commission is being put under the scope. The objective is to treat the credibility of the solution to the main problems of the EU as an important part of how the democratic, political system works and how it deals with taking care of its’ supporting and demanding channels of communication. The importance of a citizen platform to form common interests and a strictly European dialogue using media, common debates and several other possible ways to advocate this solution throughout the whole union is stressed here.</p>

Många av de bostadsrättsföreningar som har stora lån redovisar negativa resultat systematiskt år efter år. Att föreningarna redovisar underskott är inte ett juridiskt problem men det kan få andra konsekvenser. Intäkterna täcker inte avskrivningarna vilket gör att föreningarna blir beroende av bankerna för att kunna underhålla sina fastigheter i framtiden.  Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för den ekonomiska situation som nybyggda bostadsrättsföreningar befinner sig i. Frågan är hur bankerna ser på bostadsrättsföreningar som redovisar negativa resultat, vilka riskerna är och om de kommer bevilja lån till dem.  Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från banker och genom att fråga dem hur de förhåller sig till att låna ut pengar till bostadsrättsföreningar som ständigt går med underskott få en förståelse för problemet. Intervjuerna tolkas kvalitativt och sker med ett litet urval.  Resultatet av studien visar på att bankerna i dagsläget inte ser några större problem med de negativa resultaten. Dock så menar två av de intervjuade bankerna att de ser problem med att föreningarna sparar för lite. Den ena menar på att enbart det negativa resultatet inte är avgörande för om en förening får lån eller inte. Man ser fortfarande till helheten med kassaflöde och skuldkvot som grund samt ekonomiska planer och underhållsplaner. Medan den andre anser att föreningar som gör underskott sparar för lite.  Slutsatsen som dragits är att även om bankerna inte ser några större problem med den ekonomiska situation som bostadsrättsföreningar befinner sig i idag så är det något som kan förändras i framtiden. Att vara så pass ekonomiskt beroende av banken kan bli ett problem i framtiden. Utifrån institutionell teori och agentteori menar vi att det finns en risk med dagens system som innebär att både banker och föreningsstyrelser ser kortsiktigt på den ekonomiska planeringen samt att bankerna tar en för hög risk. Något som talar för att föreningarna kommer att få lån i framtiden är att bankerna har lån till föreningarna sedan tidigare där panten riskerar att tappa i värde om inte ytterligare lån beviljas för att vårda panten. Vi tror att bankerna kommer ge lån i framtiden men att avgifterna kommer att behöva höjas generellt, ju förr desto bättre och att bostadsrätterna i samband med det kommer att sjunka i värde. / Many of the housing associations with large loans systematically report negative results year after year. The fact that associations are running deficits is not a legal problem, but it can have other consequences. Income does not cover depreciation, leaving associations dependent on banks to maintain their properties in the future.  The aim of the paper is to increase understanding of the financial situation of newly built housing associations. The question is how banks view housing associations that report negative results, the risks and whether they will grant loans to them.   The method used for the interviews is semi-structured with officials from banks and by asking them how they feel about lending money to housing associations that are constantly running deficits gain an understanding of the problem. The interviews are interpreted qualitatively and a small sample is used.  The results of the study show that banks do not currently see any major problems with the negative results, but that at least two banks see problems with associations saving too little. However, one of them argues that the negative result alone does not determine whether an association receives a loan or not. They look at the overall cash flow and debt ratio as well as the financial plans and the maintenance plan. While the other believes that associations that make deficits save too little.  The conclusion is that although banks do not see any major problems with the financial situation of housing associations today, this is something that may change in the future. Being so financially dependent on the bank may become a problem in the future. Based on institutional theory and agency theory we argue that there is a risk in the current system that both banks and association boards take a short-term view of financial planning and that banks therefore take too much risk. One indication that the associations will receive loans in the future is that the banks have loans to the associations in the past where the collateral risks losing value if additional loans are not granted to maintain the collateral. We believe that banks will provide loans in the future but that fees will have to be raised in general, the sooner the better, and that the apartments therefore will fall in value.

Syftet med vår studie var att söka kunskap om hur specialpedagoger som arbetar mot förskola i en kommun i mellersta Sverige uppfattar det låga antalet specialpedagoger. För att besvara vårt syfte har följande frågeställning utformats; hur uppfattar specialpedagogerna det låga antalet specialpedagoger som arbetar mot förskola? Vi har använt oss av en kvalitativ metod innehållande semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger i en kommun i mellersta Sverige för att besvara frågeställningen. Intervjuerna genomfördes via länk på grund av rådande pandemi. De teoretiska utgångspunkterna i studien var den sociokulturella teorin samt det relationella och kategoriska perspektivet. Den sociokulturella teorin har använts med utgångspunkten att individer lär av varandra i en gemensam kontext samt att de relationella och kategoriska perspektiven ökar förståelsen för specialpedagogers arbetsmetoder. Vid genomförandet av studien har Vetenskapsrådets etiska rekommendationer följts. Vår dataanalys resulterade i en kategori med tre underliggande teman som besvarade vår forskningsfråga. I resultatet illustreras de tre teman som framkommit i analysen av citat från intervjuerna med specialpedagoger. Efter resultatavsnittet följer en diskussion angående metodval samt de teman som framkommit i relation till tidigare forskning. I studiens slutsats svarar vi mot studiens syfte utifrån två perspektiv samt att frågeställningen besvaras. Även vidare forskning kommer att beröras i studiens slutsatser.