<p>Syftet med studien är att undersöka klasslärares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan påverka behovet av specialpedagogisk kompetens.</p>

<p>Alla barn har olika sätt att lära sig och det behövs därför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete är vanligt förekommande i de flesta skolor men att använda dans och rörelse som ett verktyg för läs- och skrivinlärning förefaller vara ovanligt. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom läs och skrivinlärning i förhållande till traditionell läs- och skrivinlärning. De frågeställningar som stått i fokus är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslärare, för årskurs ett, se med att använda dans och rörelse i läs- och skrivinlärning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gång? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre årskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslärare. Alla tre lärare gav både positiv och negativ respons på dans och rörelse som metod men i slutänden vägde nackdelarna tyngre. Främst framhölls tidsbristen och frånvaron av fokus på ljudning som de största nackdelarna med metoden. Personligen fann jag brister med metoden men ser också att den har stor potential. Utifrån resultatet som framkommit har jag bland annat diskuterat om detta är en metod som passar alla elever och också hur den lämpar sig för specifikt läs- och skrivinlärning.</p>

<p>Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska år nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet är att genom enkätundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har på elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer på ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik från Skolverket.</p><p>Resultaten som presenteras visar att det går att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser såsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgår att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag är dålig.  </p>

<p>Detta är en studie av tre olika skolformer för att se hur olika elever med funktionshindren Aspergers syndrom och autism bemöts och undervisas. De skolformer som studerats är särskolan, gymnasieskolan och extra resurscenter inom gymnasieskolan. Extra resurscenter finns inte representerade vid observationerna av undervisningsformer.</p>

<p>Detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ studie av fem lärare som är verksamma i skolår 7-9. Där lärarnas betydelse för värdegrunden utifrån läroplanen och hur de använder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar även upp saker som lärarna uppfattar hindrar det värdegrundsarbete som sker på deras skola. Lärarna har ganska liknande uppfattning om värdegrundens betydelse. De använder värdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid så uttalat. Läroplanen är inte något som studeras kontinuerligt, men lärarna är medvetna om att den finns. Det som framförallt uppfattas hindrar värdegrundsarbetet är tidsbrist. Detta kan kanske motverkas genom att värdegrundsarbetet läggs in på schemat, vilket också skulle bidra till att det blir mer kontinuitet i det arbetet som utförs på skolorna.</p>

<p>Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljö</p><p>ligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor och</p><p>informanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitiva</p><p>aspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse av</p><p>undervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiska</p><p>aspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.</p><p>Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relaterats</p><p>till didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter av</p><p>frågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.</p><p>Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar till</p><p>frågesituationens unicitet och komplexitet.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsätta att utvecklas gynnsamt. </p><p>Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov, men så är inte fallet då de högpresterande eleverna ofta beskrivs som självgående, som klarar mycket på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995).</p><p>Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmänhet men matematikundervisningen i synnerhet.</p><p>För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. </p><p>I litteraturstudien behandlas olika inlärningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som är bra för pedagoger att veta för att fånga de högpresterande elever. </p><p>Utifrån undersökningen kom jag fram till att lärarnas uppfattningar om högpresterande elever var ganska lika men visar även att samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt få mer tid över till dessa elever för att kunna vägleda och stimulera dem i deras utveckling. En slutsats som jag har dragit av arbetet är att det görs förvånande mycket för högpresterande elever, men det går att göra mer.</p>

<p>Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningen</p><p>gör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.</p><p>Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med teman som ar väsentliga för deras liv och</p><p>framtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetar</p><p>traditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. De</p><p>har länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att starta</p><p>upp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan och</p><p>sedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola.</p><p> Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på. I studien tar vi även del av forskning kring läroplaner och dess pedagogiska grundsyn samt språksyn. </p><p> Vår studie visade på att den holistiska synen på eleverna, som är representerad på Montessorisskolan, och elevernas inlärningssituation samt urvalet av läromedel var något som bland annat skiljde de olika skolornas arbetsformer åt. Samt att lärarnas förhållningssätt gentemot planering och genomförande av kursplanen var olika. Läraren på Montessoriskolan har en tydligare pedagogisk inriktning som hon följer medan den kommunala skolans lärare mer arbetar efter det förutbestämda läromedlet.</p>

<p>Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter.</p><p>Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen. Vidare diskuteras elever i matematiksvårigheters möjlighet att nå målen i år 5. Samtliga pedagoger i undersökningen är också överrens om vikten av lärarens ämnesdidaktiska kunskap.</p>