Syfte med denna studie är att undersöka hur fem högstadie- och fem gymnasieelever upplever individualiserad undervisning i några ämnen jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning. Frågeställningar är följande: Hur upplever högstadie- och gymnasieeleverna individualiserad undervisning i några ämnen? Vilka likheter och/eller skillnader påträffas i elevernas upplevelse av individualiserad undervisning jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning? Vilka likheter och/eller skillnader förekommer mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning? Denna studie är en fallstudie. Insamlingsmetoden är kvalitativa intervjuer som analyseras kvalitativt men också kvantifieras. Resultaten visar att samtliga högstadie- och gymnasieelever upplever såväl för- som nackdelar med individualiserad undervisning. Majoriteten upplever individualiserad undervisning som mer motiverande och utmanande än ordinarie.  Resultaten visar också att individualiserad undervisning upplevs av flertalet som bättre vad gäller undervisningens upplägg och genomförande. Det förekommer både likheter och skillnader mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning.

No description available.

Abstract Vårt arbete handlar om att synliggöra några förskollärares perspektiv på den likvärdiga undervisningen och hur alla barn får ta del av den oavsett vilken vistelsetid barnet har på förskolan. Detta gjorde vi genom en kvalitativ metod. Vi använde oss av semistruktuerade/halvstrukturerade intervjuer samt av tre öppna frågor för att synliggöra förskollärarnas perspektiv. Vi utgick från den fenomenologiska teorin för att genom den fenomenologiska ansatsen få syn på förskollärarnas perspektiv på fenomenet inom vårt valda område. Nyckelorden vi fick syn på när vi analyserade vår empiri var upprepning/variation, planerad/spontan undervisning och material.  Vår slutsats blev att förskollärarna ansåg att likvärdig undervisning var ett komplicerat begrepp. Det blev en ögonöppnare för oss att den spontana undervisningen var en central del hos förskollärarna för att stäva mot en likvärdig undevisning. Det blev även tydligt för oss att likvärdig undervsining kan tolkas på olika sätt beroende på förskollärarnas kompetens och beprövade erfarenheter. Likvärdig undervisning är kanske något som behövs lyftas fram mer i verksamheten för att inte bli ett komplicerat begrepp.

Ämnesövergripande undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen är att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande undervisning. Genom att de sätter lärandet i ett sammanhang ger de eleverna en helhetssyn i sitt lärande. När pedagogerna utgick från elevernas intresse och erfarenheter menade de att det skapades ett högre engagemang. De har framkommit att de fördelar som pedagogerna ser med den ämnesövergripande undervisningen går hand i hand med de faktorer som ligger som teoritisk utgångspunkt för studien. De intervjuade pedagogerna anser att samspelet har betydelse för barns inlärning. Däremot har de delade meningar om ämnesövergripande undervisningen påverkar elevernas samspel positivt. De nackdelar som pedagogerna kan se med arbetsmetoden är att den är tidskrävande och innebär mycket planering.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In this research study, we test different teaching methods with Swedish middle school students in English as a second language and evaluate their perception and opinion of the different methods. The two teaching methods that have been tried are a traditional method, which consists of passive and sedentary learning, where textbooks and workbooks are the main focus. The other method is a varied and multimodal teaching method. This consists of more active and interactive lessons where the students used several different senses, for example in drama or when they got the chance to physically interact with different objects or tools when learning new words.This research addresses the questions, “How do students describe their teaching in English as a foreign language?” and “How do different teaching methods affect students' motivation?”. The result of this study shows that students think their English lessons are boring, unmotivated and passive and that they need a varied teaching that stimulates all students' different needs. This varied teaching method consists of active and interactive lessons, but also more traditional methods like glossary, translating a text and working with a textbook and workbook.

Syftet med studien är at studera förskollärares uppfatning om leken som pedagogiskt verktyg för at främja utveckling och lärande hos barnet. Studien behandlar förskollärares syn på leken som fenomen samt lekens betydelse för utveckling och lärande. Studien belyser förskollärares syn på undervisning och tillvägagångsät i förskolans verksamhet. För at besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Genom semistrukturerade intervjuer har förskollärare fåt dela sina uppfatningar om leken som et pedagogiskt verktyg samt lekens betydelse för barns utveckling och lärande. De teoretiska begreppen som legat till grund för analysering är: undervisning, lekresponsiv undervisning samt scafolding. Jag har använt tematisk analys som metod för at bearbeta och förstå insamlade data. Resultatet visar at förskollärare ger utryck för och ser leken som innehållsrik och viktig för barns utveckling och lärande. At lek skapar förutsätningar för at utveckla olika förmågor. Studien visar at lek och lärande kan integrera med varandra men det krävs en medvetenhet och lärarskicklighet för at skapa förutsätningar för deta. I resultatet tyder förskollärarnas utsagor på at leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande och samtliga respondenter använder leken som et pedagogiskt verktyg. Resultatet visar at det fnns många likheter i förskollärares förhållningsät men studien visar även på skillnader och svårigheter at få leken och lärandet at integrera med varandra. De slutsatser som gjorts är at ämnet kräver vidare forskning då det enligt resultatet fnns fertydiga svar kring hur lek och lärande integrerar med varandra samt hur leken används som et pedagogiskt verktyg. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>