För att eleverna ska nå de kunskapsmål som Skolverket suttit upp inom matematik, behöver de utveckla och behärska flera matematiska förmågor. För att kunna lösa uppgifter utifrån de fyra grundläggande räknesätten underlättar det om elever har utvecklat utantillkunskaper för b.la. multiplikationstabellerna. Syftet med denna studie är att jämföra två olika undervisningsaktiviteter, grundade i behaviorismen respektive pragmatismen, för att se vilken som är mest framgångsrik för automatisering av multiplikationstabeller. Studien har genomförts i årskurs 3 i två parallellklasser inriktat på sjuans, åttans och nians multiplikationstabell. Varje klass fick ta del av varsin undervisningsaktivitet och det genomfördes flera skriftliga tester för att jämföra resultaten. Resultaten visade en marginell skillnad mellan de två grupperna som båda hade förbättrat sina kunskaper av multiplikationstabellerna. Slutsatsen blev därför att båda aktiviteterna var lika framgångsrika för studiens syfte.

No description available.

Denna kvalitativa textanalys syftar till att beskriva vilken eller vilka kunskapsformer tre utvalda lärarhandledningars undervisningsupplägg kan sägas kännetecknas av. Studien beskriver även vilken av procedurkännedom eller sammanhangsförståelse, rörande subtraktion med tiotalsövergång, som kan sägas ha givits störst utrymme i de utvalda lärarhandledningarna. Studien bygger på två ramverk. Det ena bestående av en precisering av kunskapsformer, vilka kan sägas utgöra grund för lärares arbete. Det andra av en kategorisering av undervisning utifrån vilken utsträckning denna kan sägas främja procedurkännedom respektive sammanhangsförståelse. Dessa kunskapsformer respektive kategorier av kännedom och förståelse synliggörs genom att de kopplas till de undervisningsaktiviteter som presenteras i respektive lärarhandledning. Resultatet visar att lärarhandledningarna präglas av olika kunskapsformer, men att den specialiserade innehållskunskapen är framträdande i två av tre handledningar. Allmän ämneskunskap samt kunskap om innehåll och undervisning kan också sägas vara kännetecknande för lärarhandledningarna. Resultat visar även att två av tre granskade lärarhandledningar till övervägande del presenterar undervisningsaktiviteter vilka gynnar elevernas procedurkännedom. Å andra sidan introducerar en av handledningarna främst undervisningsaktiviteter som kan sägas gynna sammanhangsförståelsen.  Den slutsats samt det bidrag till professionen som denna studie kan sägas bidra med går att koppla till den reflektion som var lärare bör göra gällande sambandet mellan den undervisning som ges och det lärande som sker bland eleverna. Genom att dela in innehållet i procedurkännedom respektive sammanhangsförståelse skapas möjligheter att anpassa innehållet. Denna kategorisering kan eventuellt även hjälpa läraren att se i vilken eller vilka kunskapsformer hans eller hennes utvecklingsmöjligheter ligger.

Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samt etniskt och språkligt heterogent samhälle, vilket påverkar den svenska skolan som i dag är mångkulturell och omfattas av en heterogen elevsammansättning. Detta innebär att lärare måste möta och tillgodose samtliga elevers skilda behov och förutsättningar, däribland i undervisningssituationer som högläsning. Syftet med denna forskningsstudie är att studera lärares uppfattningar om högläsningen av skön- och facklitteratur. Undersökningen behandlar lärares uppfattningar om högläsningens syfte och arbetsformer i undervisningen av flerspråkiga elever i årskurs 1 och årskurs 3. Undersökningen utgår från frågeställningarna: Vilka funktioner beskriver lärarna att högläsningen har för eleverna? Hur resonerar lärarna kring aktiviteter relaterade till högläsningen? Hur resonerar lärarna kring textval relaterade till högläsningen? Studien utgår från ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp, vilka är litteracitet, The Four Resources Model, läsandegemenskap, föreställningsvärldar och reciprok undervisning. Forskningsstudien behandlar tidigare forskning som belyser skilda aspekter av högläsning och litteraturundervisningen, exempelvis ur ett flerspråkighetsperspektiv. Vi har använt kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1 respektive årskurs 3. Resultatet visar att informanterna uppfattar att högläsningen har en språkutvecklande funktion samt stödjer elevers utveckling till läsare. Därutöver beskrivs högläsningen ha en avkopplande funktion. Det framgår i studien att lärarna beskriver sig använda olika aktiviteter i anslutning till högläsningen för att bearbeta högläsningstexter, bland annat lekaktiviteter, estetiska uttrycksformer och samtal om det lästa. Resultatet visar att valet av högläsningstexter motiveras utifrån elevernas språkliga nivåer, lärarnas erfarenheter av litteratur, klassernas temaarbeten samt elevernas erfarenheter, intressen och kulturella bakgrunder.

Den här litteraturstudien redogör för vilka undervisningsaktiviteter/undervisningsmetoder som används i utomhusmatematik. Utomhusmatematikens påverkan på elevers motivation samt vilka faktorer kan förklara den påverkan diskuteras utifrån olika utomhusaktiviteter inom matematik. Slutligen diskuteras utomhusmatematikens påverkan på elevers prestation gällande matematiskt innehåll och förmågor. Urvalet bestod av sex artiklar som studerade elever på olika skolnivåer alltifrån gymnasiet till lågstadiet. De flesta av studierna som har används i den här litteraturstudien är utförda i Sydasien. För att analysera urvalet användes tematisering och deduktiv innehållsanalys. Undervisningsaktiviteterna som används i utomhusmatematik delas in i fyra teman; matematikspår, föremålsorienterad problemlösning, situationsinriktad problemlösning och tävlingsbaserad problemlösning. Utomhusmatematik påverkade elevernas motivation positivt och faktorerna som kan förklara att elevernas motivation ökade delas in i teman. Eleverna ökade sina prestationer i matematiskt innehåll och förmågor på grund av utomhusmatematik. / This literature study reports which teaching activities / teaching methods are being used within the field of outdoor mathematics. The influence outdoor mathematics can have on the motivation of students, and what factors may lead to that, are discussed through the lens of various outdoor activities within the field of mathematics. Lastly, a discussion around outdoor mathematics and its effect on students´ performances regarding mathematical content and abilities are being made. The sample consisted of six articles that studied students from various school levels, from elementary school to high school. Most of the studies used in this literatures study were conducted in south of Asia. To analyse the studies a combination of thematic and deductive content analysis was being used. The teaching activities that were being used in the outdoor mathematics were divided into four themes; math trails, object oriented problem-solving, situations based problem-solving and contest based problem-solving. Outdoor mathematics influenced the students´ motivation in a positive fashion and the key underlying factors to that correlation were again divided into themes. The students improved the performances in mathematical content and abilities because to of outdoor mathematics.