Abstract The comprehensive purpose of this essay is to get deeper insight, and more knowledge of how it is possible as an educationalist to integrate Swedish with outdoor education at a junior level. Children learn to read in different ways. In order to improve their reading and writing it is important to be open for alternative ways. In my survey I have chosen to interview three active educationalists. The method I selected was quality interviews. I have done interviews and a teaching experiment because I want to see how you can expound reading and writing Swedish and how it can be developed through outdoor education. The result of my survey shows that the interviewed teacher often uses outdoor education, and that often leads to subject integrated education, which has many positive effects for the pupils and their learning. The result of my own teaching experiment where the pupils built letters from materials in the nature also shows that you can move some parts of learning reading and writing outdoors. Keywords: Swedish subject, outdoor education, teaching experiment

Syftet med vår studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lärandet. Som metod har vi använt oss av upplägget undervisningsförsök. I undersökningen har vi använt oss av för- och eftermätningar i form av prov och enkäter. Därefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermätningarna har vi tillämpat lektioner i utomhuspedagogik inom ämnet matematik. Resultatet indikerar på att utomhusmatematik är något som gynnar eleverna, främst de svagpresterande. De flesta elever är positivt inställda till utomhusmatematiken, dels för att de tycker att det är roligt dels för att det är ett annorlunda inslag i den traditionella undervisningen. Utomhusmatematiken är ett konkret sätt att arbeta på vilket kan göra undervisningen mer begriplig och kan ge eleverna en större förståelse samtidigt som de tycker att det är roligt. Genom vår undersökning tycker vi oss se att det leder till ett lustfyllt lärande.

<p>Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.</p><p>Detta är ett s.k. alternativt examensarbete som innehåller en textdel och en gestaltande del. Den gestaltande delen är bilaga V. Detta examensarbete, inklusive den gestaltande delen, finns också webbpublicerat på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/index.htm tillsammans med andra s.k. alternativa examensarbeten.</p>

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet. Detta är ett s.k. alternativt examensarbete som innehåller en textdel och en gestaltande del. Den gestaltande delen är bilaga V. Detta examensarbete, inklusive den gestaltande delen, finns också webbpublicerat på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/index.htm tillsammans med andra s.k. alternativa examensarbeten.

Syftet med detta arbete är söka svar på hur elever i de tidiga skolåren löser praktiska problem inom matematikområdena, mätning och vägning. Det har gjorts en jämförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker någon förändring med stigande ålder och därmed förväntade ökade kunskaper i matematik. Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar på hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jämförelse med elevernas i skolår 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolår 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestått av två övningar, ett försök i mätning och ett försök i vägning. Resultatet visar att eleverna i de olika åldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, på ett praktiskt sätt. Det finns märkbara skillnader mellan de yngre och de äldre elevernas sätt att lösa de olika praktiska problemen. De yngre eleverna har ännu inte tillägnat sig formella kunskaper i matematik i lika stor utsträckning som de äldre eleverna har.

<p>Syftet med detta arbete är söka svar på hur elever i de tidiga skolåren löser praktiska problem inom matematikområdena, mätning och vägning. Det har gjorts en jämförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker någon förändring med stigande ålder och därmed förväntade ökade kunskaper i matematik.</p><p>Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar på hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jämförelse med elevernas i skolår 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolår 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestått av två övningar, ett försök i mätning och ett försök i vägning.</p><p>Resultatet visar att eleverna i de olika åldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, på ett praktiskt sätt. Det finns märkbara skillnader mellan de yngre och de äldre elevernas sätt att lösa de olika praktiska problemen. De yngre eleverna har ännu inte tillägnat sig formella kunskaper i matematik i lika stor utsträckning som de äldre eleverna har.</p>

Syftet med följande arbete är att utifrån ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i årskurs 1.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundläggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjälp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok?Sammanfattningsvis visar resultaten på att barnböcker är ett tillskott för barnets matematikinlärning. Med en barnbok som underlag får barnet erfara och utveckla matematikbegreep på ett naturligt sätt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna. Anledningen till detta är att lektionerna utgick från barnens verklighet, innehållet lades fram på ett nytt sätt och det fanns möjlighet för verbal kommunikation. Då barnen slapp sitta vid bänken och räkna på egen hand.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om attityden till matematik påverkas när man integrerar musik med matematik. Vi har i två förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn både före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever är från undervisningsgruppen med musik och tre från gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fått en positivare attityd till matematik som ämne, samt att de har befäst vissa kunskaper bättre. Den andra gruppen har blivit bättre på andra områden. Vi har med hjälp av undervisningsförsöken upptäckt att ett samspel mellan dessa båda ämnen kan vara till klar fördel för elever i undervisningssituationer, eftersom de på så vis får en mer varierad inlärning. Att barnen får en varierad undervisning är något som flera forskare har kommit fram till är viktigt eftersom man måste tillgodose alla elevers olika inlärningsbehov.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka hur man kan använda sig av serietecknande och tecknade serier i undervisningen med elever som har Svenska som andraspråk och vad elever och lärare anser om detta. Syftet har även varit att undersöka om - och i så fall - hur arbete med serietecknande och tecknade serier kan främja språkutvecklingen. Undersökningen har baserats på fyra lektioner då eleverna fick arbeta med serietecknande och tecknade serier. Dessa lektioner fick eleverna utvärdera. Dokumentationen gjordes genom dagboksanteckningar, kvalitativa intervjuer med deltagande elever och lärare samt elevernas skriftliga utvärderingar. Resultatet visade att eleverna genomgående fann arbetet med tecknade serier som meningsfullt och roligt och att de i ökad omfattning vill arbeta med tecknade serier i undervisningen. Även lärarna såg positivt på undervisningsformen. Huruvida serietecknande och tecknade serier mer explicit kan främja språkutvecklingen är svårt att besvara. Eleverna visade dock på stort engagemang, fantasirikedom och kreativitet, vilket torde vara faktorer som har främjat språkutvecklingen.

This Independent work is about testing a method to create meaningful learning and a deeper comprehension in matter of basic hairdressing techniques. I got the idea for this method by reading literature related to my education to become a teacher for hairdressers, the new schoolreform and from my own experience of a teaching method that I saw an opportunity to develope. My teaching method was based on first teaching the pupils the basic techniques, and then give them an assignment were they were to find out their own final result by using a picture for inspiration. They were given an assignment description with certain frames but with freedom of choice how to get to their own final result. By making a job description and a headdrawing to show how the work should be done, and during the process try different ways to achieve the best result, my idea was that a deeper understanding and a feeling of meaningfulness would appear. The result shows that the pupils by freedom within frames experienced meaningful learning and thereby deeper understanding when it comes to basic hairdressing techniques. They also developed skills to write, evaluate their own work and to try new paths for further learning. The conclusion is that this teaching method can be used to achieve the goals according to the be changed and added on to develop the method further, but it is a good foundation as a starting point. / Utvecklingsarbetet i form av ett undervisningsförsök handlade om att försöka skapa meningsfulla lärsituationer och ge djupare förståelse för frisörens grundläggande tekniker. Idén till undervisningsförsöket fick jag genom den valda litteraturen från lärarutbildningen, styrdokumenten samt egna erfarenheten av ett undervisningssätt som jag såg möjligheter att utveckla. Undervisningsförsöket gick ut på att ge eleverna grundteknikerna och utifrån dem ge dem i uppgift att själva hitta ett mål, med en inspirationsbild till hjälp. De fick en uppgiftsbeskrivning, men med frihet att själv hitta vägar att nå sitt mål. Genom att göra en arbetsbeskrivning och en huvudskiss på hur arbetet skulle gå till väga, och under processen prova sig fram till det bästa sättet att nå sitt mål, var tanken att djupare förståelse och en känsla av meningsfullhet skulle uppnås. Resultatet visar att eleverna upplevde att genom frihet inom ramar gav ett meningsfullt lärande och därmed större förståelse för frisörens grundläggande tekniker. De utvecklade även förmågan att skriva, utvärdera sitt eget arbete och pröva nya vägar för fortsatt lärande. Slutsatsen är att detta undervisningssätt kan användas för att uppnå målen i styrdokumenten för Hantverk och Hantverk-Frisör 1 (GY 11 Skolverket). Det finns saker som kan ändras och läggas till för att utveckla undervisningsförsöket ytterligare, men är en god grund att utgå ifrån.