Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar. Elevernas upplevelser av kortskrivning har varit både positiva och negativa. Vi har sett att det finns en osäkerhet hos eleverna när det gäller att reflektera och skriva expressivt, vilket vi tror kan ha påverkat deras upplevelser av kortskrivning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt.

Vi har valt att titulera vår studie; ”Korsord eller charader? Ett undervisningsförsök med jämförelse mellan läs & skriv och pedagogiskt drama som metod”. Vårt problemområde inriktar sig på en jämförelse mellan två olika metoder; läs- och skriv och pedagogiskt drama. Vi har valt den här undersökningen för att vi vill bidra till forskningen kring dramaanvändning i skolundervisningen. Frågeställningen som ligger till grund för studien lyder; Vilken skillnad kan ämneskunskapen bli vid användning av läs och skriv respektive pedagogiskt drama som metod för lärandet? För att undersöka dessa undervisningsmetoder har vi valt att genomföra ett antal undervisningsförsök med en urvalsgrupp som funnits i Linas närhet. Utifrån dessa försök har vi studerat vilka kunskaper de deltagande barnen har tagit till sig. Temat för lärandet har varit Picassos liv. Lina har fungerat som en sorts observatör då hon agerat pedagog i försöken. Sarah har spelat rollen som den passiva observatören och studerat undervisningsförsöken med objektiva ögon. Våra resultat blev inte som vi tänkt oss. Vi väntade oss större skillnader mellan de båda grupperna och de två metoderna. Det blev istället jämt men det var inte många begrepp som barnen tog till sig. Vårt resultat visar att använder pedagogen sig av de båda lärandemetoderna som t.ex. läs & skriv och pedagogiskt drama bildas den optimala undervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en pluralistisk undervisningsaktivitet i förskolan kan utformas för att gynna barns diskussioner kring hållbar utveckling där olika perspektiv ges utrymme. Studien utgår från den pluralistiska undervisningstraditionen som beskrivs som en förutsättning för att skapa möjligheter till lärande om hållbar utveckling. Studien knyter också an till det sociokulturella perspektivet på lärande då studien fokuserar på diskussionerna mellan samtliga aktörer. För att besvara syftet användes metoden undervisningsförsök. Undervisningsförsöken utfördes i två cykler och undervisningens design reviderades mellan de två cyklerna. Barnen som deltog i studien var 4 till 6 år gamla. Resultatet visar att barnens diskussioner kan knytas till de tre dimensioner av hållbar utveckling som är en förutsättning för pluralistisk undervisning och att barnen deltar aktivt genom att ge förslag och undersöka det konkreta material som presenteras. Resultatet visar även att barnen är aktiva och uttrycker sina åsikter men att majoriteten av samtalen inte innehåller något kritiskt element och att en pluralistisk undervisningsaktivitet ställer höga krav på förskollärarens kompentens att ställa utmanade frågor. Som slutsats konstateras att en pluralistisk aktivitet får anses fungera i förskolans arbete som ett sätt att gynna barns kunskap om hållbar utveckling. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how a pluralistic teaching activity in preschool can be designed to promote children’s discussions on sustainable development where different perspectives are highlighted. The study is based on the pluralistic teaching tradition that is emphasized as a condition for creating opportunities for learning about sustainable development. The study also relates to the socio-cultural perspective on learning since the study focuses on the discussions between all the participants involved. In order to answer the purpose, the method of teaching trial was used. The teaching trials were carried out in two cycles and the design of the teaching was revised between them. The children who participated in the study were 4 to 6 years old. The result shows that the children's discussions can be linked to the three dimensions of sustainable development that are a condition for pluralistic teaching and that the children participate actively by giving suggestions and examining the concrete material presented. The result also shows that the children are active and express their opinions but that the majority of the conversations do not contain any critical element and that a pluralistic teaching activity places high demands on the preschool teacher's competency to ask challenging questions. As a conclusion it is found that a pluralistic activity can be considered to work in preschool as a way to benefit children’s knowledge about sustainable development.

Digitaliseringen i samhället påverkar alla medborgare och skolan är inget undantag. Digitala verktyg finns överallt i elevernas vardag och även i klassrummen. Det ställer krav på lärarna som måste ta hänsyn till såväl elevernas förkunskaper och förväntningar på digitalisering i undervisningen som samhällets och beslutsfattarnas förväntningar. Den här studien utgår från ett elevperspektiv på hur fysisk modellering uppfattas jämfört med digital modellering i teknikundervisning på högstadiet hos en grupp elever med diagnoser inom autismspektrat och därmed i behov av särskilt stöd. Ett undervisningsförsök genomförs där eleverna delas upp i två grupper under två lektioner. Den ena gruppen får börja med fysisk modellering och den andra gruppen med digital modellering första lektionen. Lektionen därefter får båda grupperna arbeta med både fysisk och digital modellering. Det visar sig i undervisningsförsöket att elever som börjar med digital modellering är mindre nyanserade och kritiska i sina omdömen om det digitala verktyget än elever som börjar med fysisk modellering. Vidare visar det sig att elevernas intresse och lärande inte påverkas om de arbetar med digitala modeller eller fysiska modeller första lektionen utan uppgifternas förmåga att stimulera elevernas kreativitet väger tyngre. Samtidigt väljer samtliga elever att arbeta med digitala verktyg när de får möjlighet att välja, även elever som gav negativa omdömen om det digitala verktyget. Det visar på vikten av att läraren har en didaktisk plan för vad digitala verktyg ska användas till, hur de ska användas och varför så att det inte bara blir något som slentrianmässigt används i undervisningen eftersom eleverna då riskerar att gå miste om variation och möjligheter till olika arbetssätt och fördjupning i undervisningen.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori.Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande. Sedan belyses inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Därefter studeras undervisning om procenträkning genom observationer och intervjuer i två klasser år 7. Dessa data ligger till grund för ett undervisningsförsök som genomförs i skolår 6 om procent. Studien visar, att lärare kan skapa situationer, där elever i matematiksvårigheter kan uppleva undervisningen i matematik mer meningsfull. Undervisningsförsök utifrån matematisk modellering visade sig ge elever i behov av särskilt stöd erfarenheter och upplevelser av ett samband mellan verklighet och matematik i ett inkluderande sammanhang. / The Percentage Project. Experimental teaching in mathematics in school year 6 focused on pupils in special needs in mathematics.

The aim of this project was to change the way cutting techniques are being taught. I wished to try a method which I believed to enhance my students´ participation and understanding of their education. My purpose was to reduce the gap between theory and practice. After conducting a learning style test I found that most of them considered the best way for them to learn was by combining practice with dialogue and reflection of the tasks being done. That is why we tried to start working with the practical elements rather than traditionally starting with the theoretical aspects, while carefully intertwining terms and language of the trade into the education. Once the theoretical part of the education commenced it was clear that the students had already gained a level of knowledge that made it easier for them to understand the theories as well as to experience greater participation of their education. During this time, the students have used blogs in order to document their work in words and images. The purpose of this was to give them the opportunity to for themselves see and realize their own progress. The way we worked resulted in enhanced interaction between me and the students´. The project further showed greater commitment and understanding, and I experience an easier realization of their own development amongst the students. / Syftet med detta utvecklingsarbete var att försöka förändra sättet vi organiserar verksamheten närelever ska lära sig klippteknik. Jag ville pröva en metod som jag trodde skulle öka elevernas delaktighet och förståelse i undervisningen. Mitt mål var att försöka överbygga klyftan mellan teorioch praktik. Efter att ett lärstilstest genomförts med eleverna fann jag att de flesta ansåg sig lära bäst genom att vi kombinerar görandet med att samtala och reflektera om det man gör. Därför prövade vi att vända undervisningen och började arbeta med de praktiska momenten istället för traditionsenligt med teori. Under tiden flätade vi in termer och fackspråk. När vi sedan startade med teorin var det tydligt att de hade tillskansat sig förkunskaper för att lättare förstå teorin känna större delaktighet. Under arbetets gång har elever använt sig av bloggar för att med text och bilddokumentera sina arbeten och syftet med detta har varit att de själva ska se sin kunskapsutveckling. Som ett resultat av sättet vi arbetat på kan jag se att interaktionen mellan lärare och elever ökat. Resultatet av arbetet visar på större engagemang, förståelse och jag upplever att eleverna lättare ser sin egen kunskapsutveckling.