Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I Sverige insjuknar en kvinna var 69:e minut. Det som orsakar bröstcancer är ännu inte enligt aktuell forskning klarlagt. Troligtvis uppkommer sjukdomen genom en kombination av flera olika riskfaktorer såsom hormonbalans, arvsanlag och yttre miljöfaktorer. Unga kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever ofta ett lidande. Syftet med studien är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Unga kvinnor upplever bröstcancer som skrämmande och de känner livslidande då de drabbas mitt i livet. Metoden är en litteraturstudie. Analysen som gjordes resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultatet visar att unga kvinnor upplever den första tiden med bröstcancer som att de befinner sig i en helt ny värld, ångestfylld och kaotisk. Enligt resultatet finner unga kvinnor olika sätt att hantera sina känslor. En del kvinnor belyser behovet av mänskligt stöd andra beskriver vikten av kontinuerlig information från till exempel ansvarig sjuksköterska. I diskussionsavsnittet belyser vi vikten av att individanpassa vårdandet och skapa en trygg vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys där social jämförelse och objektifiering används för att ge ett underlag till att förklara unga kvinnors relation till mediala bilder.  I diskussionen kan det antas att respondenterna har en förförståelse kring idealets utformning. Respondenterna benämner unga kvinnor som en påverkbar grupp där en del blir mer fixerade vid att följa utseendet hos idealet än andra. Hos de unga kvinnorna fanns en betoning på att kritiskt granska det egna utseendet.

Human Papilloma virus (HPV) can lead to cervical cancer, a common form of cancer in Sweden and globally. A vaccine has been developed for the most carcinogenic strains of HPV. In Sweden it is planned that the vaccine be included in the public national vaccination program for children. The aim of this study was to illustrate attitudes towards future sexual habits and preventive cervical cancer screening among young women and parents of girls vaccinated against HPV. This study is a part of a larger project where interviews with young women aged 17 to 26 years and parents of girls aged 13 to 17 years compose the foundation. In this study the interviews were analysed with qualitative latent content analysis, all together 21 interviews. The main result was that in both groups it was generally thought that neither future sexual habits nor participation in cervical cancer screening would be considerably affected. The young women however had deficient knowledge about what they were vaccinated against and the purpose of cervical cancer screening. The parents had better understanding. Accurate information about HPV, the HPV vaccine and cervical cancer screening in connection with vaccination is important for the outcome of future sexual habits and participation in cervical cancer screening. / Humant papillomvirus (HPV) kan leda till cervixcancer som är en vanlig cancersort både i Sverige och globalt. Ett vaccin har utvecklats mot de mest onkogena HPV-typerna. I Sverige ska HPV-vaccinet ingå i det allmänna nationella vaccinationsprogrammet för barn. Syftet med studien var att belysa inställningen till framtida sexualvanor och gynekologiska cellprovskontroller (GCK) bland unga kvinnor och föräldrar till flickor som HPV-vaccinerats. Denna studie är en del av ett större projekt där intervjuer med unga kvinnor 17-26 år samt med föräldrar till flickor 13-17 år utgör grunden. I denna studie analyserades intervjuerna med kvalitativ latent innehållsanalys, sammanlagt 21 intervjuer. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att majoriteten av de unga kvinnorna och föräldrarna till flickorna inte trodde att framtida sexualvanor skulle förändras samt att deltagande i framtida GCK inte skulle påverkas nämnvärt. Det framkom dock att de unga kvinnorna hade bristfälliga kunskaper om vad de var vaccinerade emot och vad GCK var. Föräldrarna till flickorna hade större kunskap om vad vaccinering och GCK innebar än de unga kvinnorna. Vikten av rätt sorts information om HPV, HPV-vaccin och GCK i samband med vaccination framkom som ett betydande resultat för utfallet för de framtida sexualvanorna och deltagandet i GCK.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande. Det framkom även i studien att förståelse och kunskaper saknades i vissa fall även hos  ungdomsmottagningar  och  läkare.  Tillgängligheten  av  skolsköterskan  på  de  olika skolorna  varierade.  Mer  resurser  bör  läggas  på  kunskaper  både  hos  skolsköterskor  och  de unga kvinnorna själva för att förbättra livskvaliteten hos de unga kvinnorna.

Den unga kvinnokroppen som bärare av dolda kulturmönster kan betraktas som ett informationssystem över den kultur vi lever i. Idag är unga kvinnor alltmer utlämnade till starka marknadskrafter och identitetsarbetet har komplicerats av en rad olika faktorer. Uppsatsen är en studie av unga kvinnors identitetsarbete när de som myndiga fått tillträde till krogens ”scen” och hur de där performativt uppträder och blir avbildade på bild av de vimmelfotografer som klubbarna vid Stureplan är utrustade med. Bilderna publiceras sedan på olika webbsidor där man kan gå in och betrakta/bedöma varandra. Fenomenet med vimmelbilderna och det faktum att en stor del av meningen med att gå ut handlar om just dessa bilder/artefakter, har varit utgångspunkten för min undersökning. Genom att studera bilderna på webbsidan w w w.stureplan.s e och samtala med fem unga kvinnor som rör sig ute på Stureplan och regelbundet blir fotograferade har jag försökt komma åt hur man använder denna ”scen” som ett sätt att skapa sin identitet, utpröva sin kvinnlighet och ges möjlighet att betrakta sig själv utifrån en manligt konstruerad blick och hur medveten man är om denna. De teoretiska utgångspunkterna har framförallt varit feministiska, om blickens politik, representationens villkor och konventioner. Joan Riviéres teorier om Kvinnlighet som maskerad är den teori som jag fördjupat mig i mest och utgått ifrån i mina slutsatser. Jag har inlett varje kapitel med citat från (Veckorevyns chefredaktör) Ebba von Sydows stilbok Ebbas stil, som riktar sig till unga kvinnor, och ger goda råd om hur man blir en framgångsrik ”stureplansprinsessa”. Det är uppenbart att vimmelbilderna fyller funktionen av en ”spegel” i de unga kvinnornas identitetsarbete, de blir här så att säga objekt för dubbla blickpositioner – en kombination av narcissism och voyeurism. Jag har också fått uppfattningen att de använder sig av masker och förväntade roller som ett sätt att skydda och distansera sitt sanna jag och bemästra den ångest det innebär att leva i en värld där de förmodas bli begränsade på grund av sitt kön. Det blir för kvinnorna ett sätt att gemensamt ta kontroll över maskeraden och ha makten över deltagandet och på så vis kunna vandra ut och in i den. I den gestaltande delen av mitt arbete har jag fokuserat på hur man didaktiskt kan arbeta med bildkonventioner och identitetsfrågor inom bildämnet. Genom att manipulera blickpositioner, seendekonventioner har jag försökt vända på begreppen över hur vi är inlärda att se på bilder. Jag har iscensatt olika fotografier för att lyfta fram hur präglade vi är av representationen av manligt och kvinnligt på bild och se vad som händer om vi vänder på seendekonventionerna. Jag tror att det är nödvändigt att som bildlärare ständigt lyfta frågor om bildkonventioner, att ha ett kritiskt förhållningssätt och en reflexivitet omkring bilder och vad bilder gör med oss. Varje bild i mitt gestaltningsarbete är tänkt att kunna vara uppslag till en elevövning utifrån en specifik frågeställning på detta tema. / BI/Konst

Bakgrund: Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. Syfte: Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. Resultat: Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.Slutsats: Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.

<p><em><strong>Bakgrund: </strong>Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. <strong>Metod:</strong> Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. <strong>Resultat:</strong><strong></strong> Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.</em><em><strong>Slutsats:</strong> Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.</em></p>

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad. Omgivningen har därmed en central roll i vilka värderingar kvinnor får och vilka åtgärder kvinnor tar i sin strävan eller i sitt motstånd mot den normativa kroppen. Syfte: Att undersöka unga kvinnors (16-18 år) kroppsuppfattning i relation till deras nivå av känsla av sammanhang (KASAM), användning av sociala medier och familjemiljö. Metod: Totalt delades 176 enkäter ut, varav 166 användes i analysen. Resultat: Majoriteten av kvinnorna hade hög KASAM och stark kroppsuppfattning. Av dem som hade låg KASAM var det betydligt fler som kände sig obekväma i sina kroppar. Att vara bekväm i sin kropp relaterade till stark kroppsuppfattning. En association mellan att ofta tänka på sin vikt och att vara obekväm i sin kropp framkom även. Kvinnor som talade mycket om kost och motion hemma tenderade att tänka ofta på sin vikt. Huvudsakligen följde kvinnorna utseendeinriktade konton/bloggar på sociala medier. Konklusion: För att stärka och främja kvinnors kroppsuppfattning föreslår författaren av denna studie att hälsoarbetare aktivt arbetar med att ifrågasätta kroppsidealet genom att i sitt hälsoarbete till exempel inkludera fler kroppsstorlekar och former.

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar. Andelen som uppnådde antagna gränsvärden för ångest och insomni var signifikant högre för unga kvinnor än för unga män och övriga åldrar. Resultatet bidrar med en övergripande bild av unga kvinnors psykiska hälsotillstånd, och betonar vikten av tidiga interventioner. / Mental disorders are reported to be a major cause of disability in young women, and comorbidity between psychiatric conditions is described as common. Still it does not exist much scientific documentation on mental health in young women in a comprehensive way. The objective of the study was to investigate mental health conditions in women aged 18-25 years concerning stress, burnout, anxiety, depression, sleep problems, and somatization. This was compared to men aged 18-25 years and individuals aged 26-79 years, with data from a large population-based survey. The results from the self-reported inventories shows that young women had higher levels of stress, burnout, anxiety and somatization than young men and additional ages, higher levels of poor sleep quality than young men, and non-restorative sleep than additional ages. The percentage of young women that reached the cut off-points that were adopted for anxiety and insomnia were significantly higher than it was for young men and additional ages. The result contributes to an overall picture of the mental health condition in young women, and emphasizes the importance of early interventions.

Bakrund:I Sverige har självskadebeteende hos kvinnor i åldrarna 15-24 år ökat avsevärt sedan 90-talet fram till 2007. Självskadebeteende definieras med att medvetet skada sin egen kropp. Det kan upplevas som ångestlindrande men många har också i avsikt att ta sitt eget liv. Syfte: Syftet är att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem bloggar. Bloggarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman innehållsanalys (2004). Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier som beskriver de unga kvinnornas känslor av att leva med ett självskadebeteende. De fem kategorierna är att uppleva ångest, trygghet, uppgivenhet och smärta, samt att i efterhand begrunda sin situation. Slutsats: Ur reslutatet framkom att de vanligaste förekommande känslorna i samband med självskadebeteende är ångest, smärta, ensamhet och uppgivenhet. Kvinnorna beskriver att de vill göra den psykiska smärtan fysisk. Självskadebeteende kan även ses som ett beroende. Som sjuksköterska är det viktigt att ta del av kvinnans livsvärld för att kunna möte henne på bästa sätt.