This study is based on a qualitative method in which the data consists of local social services' statements on girls as young delinquents. The sample consists of ten statements received from two courts in the Stockholm area, where girls between 15-17 years old are suspected of either theft/ attempted robbery or violent offences. By using a gender perspective the purpose of the study is to look at the social services constructions of girls who are suspected of any of the crimes. Results and analysis indicate that girls are constructed in a variety of ways. We have not found that the suspicion of crime has shown any clear differences but that assessment of particular care has been more of importance. Some statements emphasize the girls' crime, on the other hand some statements describe girl’s crime as reduced and seems to depend on other factors.

I denna studie undersöks hur arbetet med unga lagöverträdare fungerar och eventuellt förändrats eller påverkats av tidigare lagändringar och den samhälleliga debatt som rör ungdomskriminalitet. Studien är kvalitativ, har en abduktiv forskningsansats och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer varav tre representerar socialt arbete och två representerar rättsväsendet. Resultatet analyseras genom en tematisk innehållsanalys som sedan tolkas genom teoretiska utgångspunkter, såsom Socialkonstruktionism, Stämplings- och Kontrollteori samt tidigare forskning. Resultatet indikerar att studiens deltagare inte upplever att arbetet förändrats nämnvärt, medan tidigare forskning tyder på att arbetet faktiskt har förändrats i takt med rättssystemets reformer. Deltagarna framhäver dock en ändring i ungdomars attityder gentemot varandra, myndigheter och gentemot droger. Resultatet indikerar även att yrkesverksammas attityder gentemot unga lagöverträdare hårdnat, där det sociala arbetet tenderar att gå från ett välfärdsperspektiv, med fokus på behandling av den unge lagöverträdaren, till ett rättviseperspektiv med fokus på handling och straff. / <p>2019-06-03</p>

The first of January 2021, the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring will enter into force. This sanction will essentially mean weekend home arrest. The aim of the study is to use preparatory work to investigate how the new youth sanction is motivated by a crime prevention perspective in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring. Furthermore, the aim is to analyze how the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring is in line with theories about crime prevention measures for young offenders. From the aim of the study, two questions have been developed which read as follows;  1. What is the Swedish state of knowledge about crime prevention measures for youth offenders? 2. How is the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring described as a crime prevention measure for youth offenders? To answer the first question, scientific articles and studies have been obtained. The second question is answered by connecting the previous state of knowledge, the theoretical starting point and the empirical material. The study’s empirical material is based on a qualitative content analysis of the preparatory 2019/20:118 which is the basis for the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring. The study's results shows that there are elements of crime prevention measures in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring, which is consistent with the study's previous state of knowledge and theoretical starting point.

No description available.

I denna studie undersöks diskursiva förändringar i statens offentliga utredningar (SOU:er) rörande ungdomsbrottslighet i relation till utvecklandet av påföljdssystemet för unga som lagförts samt det sociala arbetets ansvar för unga som lagförts. Detta för att närma oss en förståelse för hur ungdomsbrottslighet som socialt problem konstruerats. Resultaten analyserades med diskursteori och stämplingsteori. Studien avgränsades till tidsperioden 1935–2018 och undersöker således SOU:er publicerade i denna tid. Vi fann tre tidsperioder präglade av olika kriminologiska värderingar, i kronologisk ordning; behandlingsoptimism, rättssäkerhet och hårdare tag. Studiens resultat påvisade att det skett en diskursiv utveckling kring hur unga som lagförts benämnts. Under 1900-talets första hälft benämndes unga som lagförts som “vanartade” och “ouppfostrade”, för att under andra hälften och efter sekelskiftet istället benämnas som “omogna” och “socialt utsatta”. I relation till detta för vi resonemang om hur påföljdssystemet och ansvarsfördelningen påverkats av vilka benämningar som tillskrivits unga som lagförts och hur staten konstruerat ungdomsbrottslighet som socialt problem. Vidare påvisades i resultatet att det skett en diskursiv förändring där det sociala problemet först definierades som ett uppfostringsproblem, för att senare anses vara ett mångfacetterat problem på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå. Studien påvisade avslutningsvis att barnavården/socialtjänsten varit den främsta samhällsaktör som agerat huvudman för unga som lagförts. Den avslutande diskussionen lyfter bland annat hur det råder en dissonans mellan diskurserna och praktiken då socialtjänsten genomgående varit resurssvaga, trots att forskning menar att socialt arbete verkar mest effektivt brottspreventivt.

This thesis examines the Swedish criminal procedure for children under 15 years old. It studies the procedure both in relation to the statutory purposes and relative to United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) which, as of January 1st 2020, is incorporated into Swedish law. Methodologically, I have approached the material and writing process using legal dogmatics, a method that acknowledges statutory law, preparatory works, precedents and legal doctrine as the primary legal sources. The main objects of the thesis are the investigative procedure stated in 31 § LUL and the trial procedure stated in 38 § LUL. The criminal procedure for children is regulated seperately from the criminal procedure for adults, and thereby aims to protect the suspected child and to provide certain legal safegu- ards that surround the procedure. The importance of the legal safeguards is paramount due to the incorporation of the CRC. In addition, the thesis ana- lyzes different aspects with the Swedish governments proposed review of the statutory provisions. I conclude that the Swedish criminal procedure for children does not fully har- monize with the CRC and its demands for a child-friendly legal process. For example, the main purpose behind the Swedish criminal procedure for children under 15 years old is to ensure that social services has a good enough basis in order to decide on adequate support measures for the suspected child. Also, the procedure should be used as rarely as possible since the children who are subject to the procedure have not yet reached the age for criminal responsibi- lity. Despite the above, a study of the statutory provitions and its preparatory works has shown that the procedure through reforms have become more pe- nalty oriented and that criminal justice measures against children are used more commonly. The result implies that the main purpose behind the legislation no longer seems to be solely for the best for the child and its need for support through social services. I identify a legal development where purposes other than what’s best for the suspected child have become increasingly important. Furthermore, the Swedish criminal procedure for children includes a number of ambiguities that make the provitions difficult to apply in practice.

The aim of this study is to review how the Nordic neighboring countries Sweden and Denmark’s criminal politics are managed and viewed. Especially, about young criminal offenders and gang crime, as well as penalty discounts, in the age group 18 to 21. Why precisely these countries are because they are alike in various aspects. Denmark and Sweden are alike when it comes to culture, geography, and history. The countries have close ties and similarities when it comes to distinct aspects, but the current criminal policy seemingly differs. The subject itself has a high relevance as it is an ongoing societal problem, and the analysis can get a clearer picture of how the criminal politics works in each country. To be able to fulfill the aim of this essay it is necessary to use an analysis model. Previous research has been used to identify important themes that are then used in an analysis model. Furthermore, each selected category is examined, which is accumulated in the analysis model to be able to obtain a clearer result.

Studien analyserar statens offentliga utredning SOU 2018:85 om slopad straffrabatt för unga myndiga dels utifrån ett kritiskt kriminologiskt perspektiv på kriminalpolitiken, och dels utifrån problematiken kring den brottsoffer-förövaröverlappning som särskilt unga lagöverträdare sägs pendla mellan. Syftet med studien var således att kvalitativt studera hur lagförslaget kan ses utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv, framförallt utifrån den trend som många kriminalpolitiska forskare observerat och kallar för den straffande vändningen eller the punitive turn. Genom en kvalitativ innehållsanalys, synliggjordes de spänningar och motsättningar där man från politiskt håll är i behov av en snabb lösning på den upplevda krisen med den organiserade brottsligheten, samtidigt som utredarnas uppdrag som experter är att åberopa och luta sig mot forskning för en mer långsiktig och hållbar kriminalpolitik. Vidare var syftet också att utifrån ett kritiskt viktimologiskt synsätt undersöka hur lagförslaget om att slopa straffrabatten för unga myndiga kan ses i ljuset av en brottsoffer- förövaröverlappning. Studien resulterar i att lagförslaget snarare kan ses som en politisk taktik för att visa för allmänheten att något görs i syfte om att vinna fler av allmänhetens röster. Denna slutsats bygger på att utredarna genomgående i utredningen lyfter forskning och argument som talar emot ett slopande av straffrabatten, trots detta ligger ändå lagförslaget kvar idag. I utredningen lyser vidare problematiken kring brottsoffer-förövaröverlappningen med sin frånvaro, något hela rättssystemet verkar ha problem med att hantera där man antingen ses som brottsoffer eller förövare. De unga lagöverträdare som exempelvis är ”offer” för uppväxtförhållanden tenderar därför att falla mellan stolarna.

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats. / Young and thoughtless is a literature which deals with penalties for young offenders. It gives an overview of the current system of sanctions and to history in the legislation and measures relating to young offenders in Sweden. The purpose of this paper is to examine how our society handles young offenders. Why does our system of penalties the way they do? The focus of the work lies in the development of the sanctions and that it has moved from criminal to a more treatment-oriented society. The essay also takes up secure youth and how punishment and treatment united in institutions. The results obtained in the paper is that the methods of treatment proved effective for the group of young offenders is cognitive-behavioral therapy-based programs and family-based interventions. The actions demonstrated work better than others, characterized by the focus on to influence the young person's way of thinking, feeling and behaving. That means it is more effective to give the kids some type of skilled therapy beyond a legal sanction. The essay also shows a development of different types of sanctions for young offenders because various criminal theories have been applied through time. And how society measures for young offenders has changed.

Varje år döms ungefär 5000 ungdomar mellan 15-17 år i svenska domstolar. Rättsprocessen är skapad utifrån ett vuxet perspektiv och är svårbegriplig, inte minst för de unga lagöverträdarna. Ungdomars ärenden hanteras annorlunda än vuxnas. Trots det finns det en stor problematik i att ungdomar förväntas vara kompetenta nog att delta i en rättegång. Förutom omognad och oförmåga att förstå rättsprocessen och sin roll i sammanhanget finns det flera faktorer som bör beaktas ur den enskildes perspektiv. En hög andel ungdomar bär på en multiproblematik i form av psykiska diagnoser, tidigare utsatthet för trauman, upplevelsen av stigmatisering samt känslan av orättvis behandling. Unga lagöverträdare är en utsatt grupp i samhället och många är av stort behov av stöd och hjälp. Trots det går rättsväsendet mot ett mer straffinriktat förhållningssätt.