Sammanfattning Forskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när en person vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer i personens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hitta faktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkohol och droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sex intervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inom området. Resultatet visade att negativa konsekvenser orsakat av missbruket motiverade personen till att fatta ett beslut om att sluta missbruka. Faktorer som underlättat i uppbrottsprocessen har varit byte av bostad och avbrott från gamla sociala relationer. Ytterligare har nya sociala relationer, inre förändring samt nytt synsätt på livet varit betydelsefullt för upprätthållandet av nykter- och drogfrihet. / <p>140929</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka kvinnors uppbrottsprocesser ur ett beroende och missbruk. Våra frågeställningar: Vad är viktigt för kvinnor som vill lämna sitt alkohol-, drog- eller blandmissbruk och vad behöver de för att lyckas med det? Samt, varför väljer kvinnor att påbörja en uppbrottsprocess? Metod: Vi valde att göra en litteraturstudie. Genom elektroniska, systematiska databassökingar i Social Services Abstract och Onesearch samt genom kedjesökning valdes 12 artiklar ut. Teori: Stämplingsteorin samt begreppet stigmatisering har använts för tolkning av resultatet. Resultat: Utifrån artiklarna växte fem teman fram. Dessa var: socialt stöd, bostad och arbete, behandlings- och förändringsprocesser, hälsa och ohälsa samt vändpunkter. Missbruk och samhällets norm av hur en kvinna ska vara hänger inte samman, vilket framkallade skuld och skam hos kvinnorna. Studien visade att socialt stöd hade både för- och nackdelar samt att förvärvsarbete var viktigt i uppbrottsprocessen. Kvinnors tro på sig själva och behandlingen var betydelsefullt. Att leva med ett missbruk som kvinna innebar utsatthet inom flera områden, som prostitution och våld. Detta var orsaker till att kvinnor ville avsluta missbruket. Slutsats: Vår slutsats var att varje kvinnas uppbrottsprocess är individuell men att ovanstående teman kan vara viktiga för kvinnor som vill lämna sitt missbruk.

I denna uppsats har vi utgått från bakgrundsmaterial som visar på att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör få och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgångspunkt har syftet varit att ta reda på vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser påverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda på detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal från två institutioner som bedriver missbruksbehandling. Våra huvudresultat visade att det är stora skillnader i om personer i missbruk ges rätt förutsättningar för en varaktig drogfrihet. Många personer i missbruk är beroende av hjälp från sin stadsdel för att göra de förändringar som krävs för att bli drogfri. De behöver ofta insatser ur ett helhetsperspektiv som exempelvis hjälp med att ordna boende, sysselsättning och tillräckligt lång behandlingstid. Våra resultat visar att det inte är alla klienter som får den hjälpen från sin stadsdel. Det leder till att de under behandlingen har sämre förutsättningar än andra att ta till sig av den behandling som ges. Vi insåg under arbetets gång att ämnet i sig var väldigt komplext. Vissa delar har vi, av utrymmes- och tidsskäl, fått lämna orörda. Det har lett till att vi inte kunnat dra slutsatsen att vårt resultat gäller personer som söker andra former av behandling än institutionsbehandling. Vårt bakgrundsmaterial tyder dock på att det är ett genomgående problem inom missbruksbehandling.

Denna studie har tagit utgångspunkt i ämnet våld mot kvinnor och vikten av stöd i uppbrottet från sin våldsamma parrelation. Syftet var att undersöka kvinnors uppbrottsprocess från en våldsam förövare och vilken betydelse formellt och informellt stöd har haft hos kvinnor i uppbrottsprocessen. I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på fyra kvinnor som brutit sig loss från sin förövare och den våldsamma parrelationen. Resultatet av intervjuerna har analyserat utifrån en tematisk analysmetod och sammantaget identifierades fyra olika teman: Det informella stödets viktiga betydelse, Att förkasta det informella stödet, Det informella stödets vägledning i uppbrottet samt Sammanflätningen mellan informellt och formellt stöd. Resultatet analyserades därefter med hjälp av teoriansatsen uppbrottsprocessen. De intervjupersoner som sökt formellt stöd har visats vara viktigt i uppbrottet men inte av lika stor betydelse som informellt stöd. Informellt stöd som familj och vänner har enligt vår studie påvisats vara av störst vikt till de kvinnor som genomgått ett uppbrott från sin våldsutsatta parrelation. Det är inte mängden stöd som har betydelse i uppbrottet, utan att stödet består och förmedlar en trygghet.

<p>The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals’ own view of themselves as well as on how others view them. A sense of being judged on the basis of previous lifestyle and a strive to leave the criminal identity could be discerned. There seems to be of importance for individuals to separate themselves from their prior lifestyle, both in thought and action. By doing this, they demonstrate their change both to themselves and their surroundings. By con-demning their previous destructive actions but not themselves as persons, they can maintain a positive self-image. Making good and giving back to society also tends to be of importance. Furthermore the study indicates that individuals, in addition to a sense of belonging, need to experience both resemblance and contrast in interaction in order to fully be able to leave the criminal identity. Some implications for social work practise were discussed.</p>

The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals’ own view of themselves as well as on how others view them. A sense of being judged on the basis of previous lifestyle and a strive to leave the criminal identity could be discerned. There seems to be of importance for individuals to separate themselves from their prior lifestyle, both in thought and action. By doing this, they demonstrate their change both to themselves and their surroundings. By con-demning their previous destructive actions but not themselves as persons, they can maintain a positive self-image. Making good and giving back to society also tends to be of importance. Furthermore the study indicates that individuals, in addition to a sense of belonging, need to experience both resemblance and contrast in interaction in order to fully be able to leave the criminal identity. Some implications for social work practise were discussed.

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som kan förekomma i alla samhällsklasser. Studiens syfte är att få ökad kunskap om professionellas uppfattningar i arbetet med mäns våld mot kvinnor och om riktlinjerna är svaga eller tillräckliga i deras arbete med detta samhällsproblem. Vi har kvalitativt intervjuat fem professionella som arbetar med mäns våld mot kvinnor inom olika verksamheter i en kommun i Sverige. Dessa professionella jobbar inom försörjningsstöd, vuxenenhet, kvinnofridsmottagning och på två skyddade boenden för kvinnor. De slutsatser som framkommer i studien är att det psykiska våldet är det påtagliga våldet som majoriteten av de våldsutsatta kvinnorna utsätts för. Professionellas kännedom om olika teoretiska begrepp, bland annat normaliseringprocessen och uppbrottsprocessen, visar att de har en viss teoretisk kunskap om våld i nära relationer, men att de ibland använder teorierna omedvetet i sitt arbete. Det förekommer mycket motivationsarbete i arbetet med mäns våld mot kvinnor, professionella använder sig av motiverande samtal och lösningsfokuserade samtal för att stärka kvinnans styrkor samt att sätta ord på våldet. Studiens resultat visar även att det krävs mer utbildning om våld i nära relationer, fler insatser som boenden/skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och mer personal som kan främja arbetet med mäns våld mot kvinnor.

Men's violence against women in couple relationships is a global growing social problem that occurs in all countries regardless of religion, social class or social and economic conditions. The United Nations (UN) is constructing men's violence against women as a global pandemic that is constantly on the rise, and as the most widespread and socially accepted violation of human rights. Violence maintains individual positions of power and is thus a violation of women's human rights.The purpose of this qualitative study was to investigate how women exposed to violence describe their experiences of violence in hetrosexual relationships, and whether the normalization of violence affects a woman's decision to leave a violent relationship. The study was based on the documentary series Våldsam kärlek",(”Violent love”) which depicts the subjective experiences of violence by four women exposed to violence. Theories about the gender power perspective, the normalization process and the breakup process were applied in the study for a deeper understanding for the subject. The results from the study show that men's violence against women involves physical, psychological and sexual violence, where violence escalates gradually. The results from the study show that the most common reason for domestic violence against women is due to manly power imbalance between men and women in society, but also because the woman normalizes violence in everyday life, which makes the breakup from the relationship more difficult.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera vilka sociala förhållanden som kan ha haft betydelse för kvinnornas val av att stanna kvar eller lämna en våldsam relation samt vilka identiteter tillskriver kvinnorna sig själva under berättandet. Tio intervjuer med kvinnor genomfördes och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Centralt i vår studie är intervjupersonernas livsberättelser. I resultatet används ett narrativt och hermeneutisk per-spektiv för att presentera berättelserna och förståelsen som formas mellan berättaren och den som lyssnar. Resultatet visar att de förhållanden som har haft betydelse för att få kvinnorna att stanna kvar är: hot, rädsla och normalisering. Det innebär för dessa kvinnor en normalisering som tänjer på gränserna för vad som är normalt/avvikande. Andra betydande omständigheter var kvinnans band och känslor gentemot sin man, barn, avsaknad av verklighetsförankring, hopp samt ekonomisk trygghet. Studiens resultat visar även att de dominerande faktorerna som får kvinnan att lämna relationen kan dels bero på kvinnans känsla av skuld gentemot sitt barn, ny omdefinition av sin verklighetsförankring, förlorat hopp och att kvinnans känslor försvunnit för mannen. / The purpose of this qualitative study is to examine which social relations may have had sig-nificance for the choice for the women to stay or leave in a violent relationship, and which identities the interviewed subscribed themselves during the telling of their stories. Ten inter-views were made and analyzed from a hermeneutical perspective. The central in our study was the interviewees’ life stories. In the result a narrative and hermeneutical perspective was used to represent the stories and the understandings formed between the teller and the listener. The data showed that the relationships which resulted in a choice for the women to stay was; threats, fear, and normalization. The normalization is a form of adaptation for the women to accept the dysfunctional relationship. Other important factors were the women’s ties and emo-tional feelings towards the husband / man, children / child, lack of reality, hope and economic stability. The study also showed that the dominating factors for the women to leave the rela-tionship were; her fear of guilt towards her child / children, a new definition of reality, lost hope of change for the relationship and lose of feelings for the partner.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som behöver åtgärdas. Den uppbrottsprocess som kvinnor går igenom när hon lämnar en våldsam man är ofta lång och komplicerad. I uppbrottsprocessen finns det vissa faktorer som visar sig vara särskilt framträdande vid ett uppbrott och huruvida kvinnan blir fri från den våldsamma mannen eller inte. Syftet med vår studie är att analysera och sammanställa forskning om kvinnors uppbrott från en våldsam man. Genom en systematisk litteraturöversikt har vi granskat totalt 14 internationella artiklar som belyser uppbrottsprocessen hos kvinnor. Resultatet visar att de faktorer som var mest framträdande är ekonomi och boende, barn, socialt nätverk samt empowerment och personlig gränssättning. De fyra teman som presenteras analyseras med hjälp av ett feministiskt perspektiv och slutligen diskuteras huruvida de framförda faktorerna kan kopplas till den svenska kontexten. Vår litteraturöversikt visar att komplexiteten av uppbrottsprocessen består av kvinnans möjligheter till självständighet. Framför allt den ekonomiska självständigheten som försvåras av kvinnans vardag fylld av kontroll och dominans av en våldsam man. Ytterligare visar känslan av empowerment som en betydande faktor som även genomsyrar alla teman som presenteras i resultatet, att kvinnan med hjälp av familj/vänner eller samhälleliga instanser återtar makten till förändring.