Collaboration is increasingly seen as an important aspect for sustainable development and sustainability, both within academia as well as among practitioners. The very nature of many sustainability issues requires collaboration and in the Swedish context collaboration on a county level is deemed necessary for the achievement of Agenda 2030 and the Sustainable Development Goals. The divide between urban and rural is likewise an important topic for achieving sustainability, where neither exist in isolation but are rather dependent on each other. Ensuring that Sweden has a thriving countryside, where people want to live and work is therefore paramount for sustainable development. With this backdrop this thesis takes a closer look at Uppsala county, with the aim of gaining a better understanding of public actors’ ability to collaborate for sustainable rural development in Uppsala county. The thesis was designed through co-design with Upplandsbygd Lokalt ledd utveckling, a LEADER-office located in Uppsala county, and implements a qualitative inductive research approach and a flexible research design. Through semi-structured interviews with officials from different public authorities, the thesis establishes what can be considered as challenges and opportunities for sustainable rural development as well as what may hinder or enable the actors’ ability to collaborate on these issues. The research show that differences such as organization size and resources can influence the collaborative process among public actors. The interview results also underline the different challenges the participants are faced with and how this may either inhibit their ability to collaborate or enhance their need to do so. Focusing on rural development, the thesis also discusses how the relationship between city and countryside is found to impact not only what challenges or opportunities the actors identifies, but also their ability to collaborate on sustainability issues. It concludes that the countryside is an important arena for sustainable development, and that collaboration among public actors on the county level is imperative for achieving sustainable rural development in a county like Uppsala. / Begreppet samverkan förekommer allt mer, både bland forskare och aktörer, när man talar om hållbar utveckling och hållbarhet. Själva karaktären hos många hållbarhetsfrågor kräver samarbete och i det svenska sammanhanget anses samverkan på regionalnivå vara nödvändigt för att uppnå Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Skillnaden mellan stad och landsbygd är också ett viktigt område för att uppnå hållbarhet. Både stad och landsbygd är beroende av varandra och deras respektive förutsättningar bör tas i beaktan när man diskuterar lösningar för en hållbar framtid. Att säkerställa att Sverige har en levande landsbygd, där människor vill bo och arbeta anses därför vara av största vikt för att säkerställa en hållbar utveckling inte bara av Sveriges landsbygder, utan för hela landet. Med denna bakgrund tar denna uppsats en närmare titt på Uppsala län, i syfte att få en bättre förståelse för offentliga aktörers förmåga att samverka när det gäller hållbar landsbygdsutveckling. Studien är utformad genom samdesign med Upplandsbygd Lokalt ledd utveckling och tillämparen kvalitativ induktiv forskningsmetod med en flexibel forskningsdesign. Genom semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från olika offentliga myndigheter, fastställer föreliggande studie vad som kan betraktas som utmaningar och möjligheter för hållbar landsbygdsutveckling samt vad som kan hindra eller möjliggöra för aktörerna att samverkan i dessa frågor. Studien visar att skillnader som organisationsstorlek och tillgång till resurser, både i form av finansiella medel likväl som personal och arbetstid, kan påverka samarbetsprocessen mellan aktörerna. Resultaten från intervjuerna understryker också de olika utmaningarna som deltagarna står inför och hur dessa antingen kan hämma deras förmåga att samarbeta eller öka deras behov av samverkan. Med fokus på landsbygdsutveckling diskuterar uppsatsen förhållandet mellan stad och landsbygd och hur det påverkar inte bara vilka utmaningar eller möjligheter aktörerna ser, utan också deras förmåga att samarbeta kring hållbarhetsfrågor. I uppsatsen dras slutsatsen att landsbygden är en viktig arena för hållbarhetsfrågor, och att samverkan mellan offentliga aktörer på regionalnivå är nödvändigt för att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling i ett län som Uppsala. Regional samhällsplanering föreslås också som en potentiell väg framåt för aktörerna i studien. Därtill förs en diskussion kring vilken roll Upplandsbygd Lokalt ledd utveckling bör ta i det fortsatta arbetet mot hållbar landsbygdsutveckling.

The research topic of this study is about how municipalities and public housing companies in Uppsala county are working with sustainability regarding public housing. Housing can have a significant impact on improving humans' well-being and quality of life. It can also have a significant impact on the environment by lowering households’ emissions. Uppsala county is experiencing a growing population which leads to a higher demand for housing. Therefore, the purpose of this research is to provide insight into how municipalities and public housing companies in Uppsala county are working with public housing. The method used to collect empirical data has been through semi-structured in-depth interviews with public housing officials at the municipalities and public housing companies in Uppsala county. The approach to the collected empirical data has been interpretative. The collected empirical data has provided the insight that there is extensive work going on with respect to the environmental, economic and social dimensions of sustainability at the municipalities and public housing companies. It also provided an understanding that public housing officials place the most emphasis on environmental sustainability when it comes to public housing while attempting to balance the possible trade-offs between these dimensions in planning for public housing. This study provides a base for further research regarding how to identify an appropriate balance between the three sustainability dimensions in public housing in Uppsala county.

In November 2012 Uppsala County Council (UCC) introduced an eHealth service, ‘My Health Record’, that gives all inhabitants over age 18 in Uppsala County access to their health records online. However, this service has not been evaluated before this study. We conducted an interview study, based on User Experience (UX) and Patient empowerment, with users of ‘My Health Record’ to get their opinions, and to see if and how the service can be improved. Our findings shows that the users are positive to the service and the aspects that can be improved mostly concern information and communication. Based on these results, we propose design principles as well as concrete design proposals which can be useful for re-designing the service as well as inspiration for similar projects. Additionally, an interesting finding is that the interviewees had very few opinions and complains on the actual interface, which could mean that the content (the health record) is so interesting that the interface becomes almost “invisible”. A conclusion we make is that UX and Patient empowerment is a good fit for each other, and that UX has advantages over traditional usability in services like this.

An unprecedented situation composed by worldwide land degradation, the post pandemic era, and the Russian invasion of Ukraine is unfolding, reminding us of the impendent risks that phenomena such as these have for food security. Considering that this context presents new unforeseen challenges, and that there is a lack of knowledge production connecting food security to countries of the global north, such as is the case of Sweden, this thesis seeks to foster discussions on food security through the lens of Uppsala County, integrating notions of Local food systems. During the research process, I take on the role of practitioner of Soft Systems Methodology to address the problematic situation affecting Food Security in Uppsala County in a twofold target, which is first to understand the problem and then devise adequate steps for improving the situation, giving essential importance to stakeholders. For achieving this, I performed a quantitative review of statistical data, as well as, qualitative semi-structured interviews to consumers and producers. These were the first steps to comprehend the problem and its possible manifestations. Then for devising plausible actions, I engaged in participatory activities, which complemented the previous results. The findings reveal key vulnerabilities that are interlinked and required further scrutiny by future researchers. At the same time, local food systems, and localizing food production presents in stakeholder’s perspective and important road to explore in order to strengthen food security

<p>The distance between home and work has increased in recent decades. By the development of infrastructure and public transport, jobs farther from home have become more accessible and this development has in turn increased commuting. Commuting travellers often pass over administrative boundaries which often serve as borders for public transport pricing. Also the market control prices. Research shows that travel times and costs significantly affect commuting choice. Many people have an upper limit of 60 minutes commuting distance between home and work. How commuting costs affect the individual's choice of commuting will vary depending on the individual's income and housing costs. The aim of our study was to see how public transport costs and travel times may vary geographically. GIS, Geographic Information System was used to make a network analysis which showed time distances and travel costs on maps. We also examined whether there was a link between towns accessibility by public transport and housing market which we did with help of correlation and regression analysis. In order to answer our questions we started from a study area consisting of Uppsala County with its surrounding commuting area. The maps showed how accessibility to larger towns varies among the smaller towns. The access is often best between bigger towns while there is less accessibility between smaller towns. The distance to bus stops or railway station also has a significant effect on how long the total travel time will be. Urban areas with access to rail services had the best opportunities to reach larger cities and that give also better access to labour market. From our study of the Uppsala County with a monocentric structure, we could indicate a link between accessibility to the bigger cities and housing prices in the surrounding towns. The higher commuting costs and longer travel time to the central place the lower the housing prices. A similar study of Stockholm which has a polycentric structure showed that the relationship between accessibility and house prices not are applicable to all regions. Here we can conclude that housing markets depends on many other factors than access to rapid public transport. House prices can depend on things like closeness to nature and water.</p> / <p>Avståndet mellan bostad och arbete har ökat under de senaste decennierna. Utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik har lett till att arbetsplatser längre från hemmet har blivit mer tillgängliga och denna utveckling har i sin tur bidragit till en ökad arbetspendling i samhället. Pendlingsresenärer passerar ofta över administrativa gränser och dessa gränser styr ofta över kollektivtrafikens prissättning men även efterfrågan kan styra priset. Forskning visar att restider och kostnader i hög grad påverkar pendlingsvalet. Många människor föredrar ett pendlingsavstånd, mellan hem och arbete på högst 60 minuter. Hur pendlingskostnader påverkar individens val till pendling varierar bland annat beroende på individens inkomst och boendekostnader.</p><p>Syftet med vår studie var att se hur kollektivtrafikens kostnader och restider kan variera geografiskt. GIS, Geografiska Informationssystem, användes vid utförandet av en nätverks- och kostnadsanalys vilket visade tidsmässigt avstånd och kostnad på kartor. Vi undersökte också om det fanns ett samband mellan orters tillgänglighet med kollektivtrafik och bostadsmarknaden genom att utföra korrelations- och regressionsanalyser. För att svara på våra frågeställningar utgick vi från ett undersökningsområde bestående av Uppsala län med pendlingsomland.</p><p>Kartbilderna visade tydligt hur tillgängligheten till större städer varierar mellan olika orter och att tillgängligheten ofta är bäst mellan större tätorter medan det är sämre tillgänglighet mellan mindre tätorter. Avståndet till hållplatser har också betydande påverkan på hur lång den totala restiden blir. Tätorter med tillgång till järnvägstrafik hade det bästa möjligheterna att nå större tätorter och därmed blir arbetsmarknaden större för dessa orter. Från vår studie över Uppsala län som kan anses ha monocentrisk struktur kunde vi även tyda ett samband mellan tätorters tillgänglighet till centralorten och orternas bostadspriser. Ju högre pendlingskostnad och längre restid till centralorten desto lägre var orternas bostadspriser. En likadan studie över Stockholm som har en mer polycentrisk struktur visade dock att detta samband mellan tillgänglighet och bostadspriser inte gäller för alla regioner. Här kan vi dra den slutsatsen att bostadsmarknaden styrs av många andra faktorer än tillgång till snabb kollektivtrafik och att vissa områdens bostadspriser mer styrs av exempelvis närhet till natur och vatten.</p>

Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning. Det fick sin förklaring först när Aschauer bevisade att det fanns ett samband mellan minskade investeringar i infrastruktur i slutet av 1960-talet och en nedgång i den totala produktiviteten strax efteråt, vilket till viss del ledde till finanskrisen. Det har sedan dess publicerats en uppsjö av forskningsartiklar kring ämnet där den sammantagna slutsatsen är att det inte är frågan om infrastrukturen påverkar den regionala utvecklingen, utan till vilken grad, där transportinfrastrukturen anses ha störst betydelse.   Denna studie har som syfte att undersöka till vilken omfattning infrastrukturinvesteringar har på den kommunala och regionala utvecklingen längs europaväg 4 sträckning mellan Uppsala och Sundsvall. Dessutom undersöktes om man skulle kunna implementera alternativa finansieringsmetoder av vägutbyggnadsprojekt, eftersom dessa även skulle leda fram till en ökad regional utveckling. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer och ett bottom-up perspektiv, vilket möjliggjorde att de tidigare långsiktiga regionala utvecklingsmålen kunde analyseras.   Sammantaget har resultatet visat att studiens arbetsmetod har varit en bra undersökningsform, där gamla resultat bekräftats och nya slutsatser dragits. Analysen har påvisat skillnader bland kommuner och regioner i frågan om vilken omfattning infrastrukturförändringar har påverkat deras utveckling. Däremot ansåg samtliga tillfrågade att alternativa finansieringssätt, som ERUF och PPP borde användas, men att implementeringen skulle bli svår. / During the postwar period, there has been a tremendous variation in regional growth in developing countries. At the same time there was a massive expansion and improvement in infrastructure. The advances in these two areas ended abruptly with the global financial crisis in the 1970s. However, when times changed and the economy began to recover, it was not with the same momentum as prior to the crisis. This slow development stunned macro-economists, who searched high and low after possible causes such as energy prices, social regulations and the economic structure of different regions. It became clear only when Aschauer showed how the decline in infrastructure investment in the late 1960s resulted in a decline in overall productivity shortly afterwards, which, in part, led to the financial crisis. There have since been published a plethora of research articles on the subject in which the overall conclusion is that it is not an issue of whether infrastructure has an impact on regional development, but to what degree, and that the transport infrastructure is considered to be most significant. The aim of this study is to investigate of impact that infrastructure investments were considered to have upon municipal and regional development along the European route 4 between Uppsala and Sundsvall. In addition the possibilities of implementing alternative methods of financing road-building projects were also explored, as these would lead to greater regional development. The study was conducted using questionnaires and interviews and a bottom-up approach, which made it possible for the earlier long-term regional development objectives to be analysed.Overall, the results demonstrated that the method applied was a good way of conducting a survey, where old and new findings were confirmed. The analysis has revealed differences among municipalities and regions with regards to the impact that changes in infrastructure have on their development. On the other hand, the respondents were unanimous in believing that alternative funding methods, such as ERUF and Public-Private-Partnership should be used, but that they would be difficult to implement.

The distance between home and work has increased in recent decades. By the development of infrastructure and public transport, jobs farther from home have become more accessible and this development has in turn increased commuting. Commuting travellers often pass over administrative boundaries which often serve as borders for public transport pricing. Also the market control prices. Research shows that travel times and costs significantly affect commuting choice. Many people have an upper limit of 60 minutes commuting distance between home and work. How commuting costs affect the individual's choice of commuting will vary depending on the individual's income and housing costs. The aim of our study was to see how public transport costs and travel times may vary geographically. GIS, Geographic Information System was used to make a network analysis which showed time distances and travel costs on maps. We also examined whether there was a link between towns accessibility by public transport and housing market which we did with help of correlation and regression analysis. In order to answer our questions we started from a study area consisting of Uppsala County with its surrounding commuting area. The maps showed how accessibility to larger towns varies among the smaller towns. The access is often best between bigger towns while there is less accessibility between smaller towns. The distance to bus stops or railway station also has a significant effect on how long the total travel time will be. Urban areas with access to rail services had the best opportunities to reach larger cities and that give also better access to labour market. From our study of the Uppsala County with a monocentric structure, we could indicate a link between accessibility to the bigger cities and housing prices in the surrounding towns. The higher commuting costs and longer travel time to the central place the lower the housing prices. A similar study of Stockholm which has a polycentric structure showed that the relationship between accessibility and house prices not are applicable to all regions. Here we can conclude that housing markets depends on many other factors than access to rapid public transport. House prices can depend on things like closeness to nature and water. / Avståndet mellan bostad och arbete har ökat under de senaste decennierna. Utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik har lett till att arbetsplatser längre från hemmet har blivit mer tillgängliga och denna utveckling har i sin tur bidragit till en ökad arbetspendling i samhället. Pendlingsresenärer passerar ofta över administrativa gränser och dessa gränser styr ofta över kollektivtrafikens prissättning men även efterfrågan kan styra priset. Forskning visar att restider och kostnader i hög grad påverkar pendlingsvalet. Många människor föredrar ett pendlingsavstånd, mellan hem och arbete på högst 60 minuter. Hur pendlingskostnader påverkar individens val till pendling varierar bland annat beroende på individens inkomst och boendekostnader. Syftet med vår studie var att se hur kollektivtrafikens kostnader och restider kan variera geografiskt. GIS, Geografiska Informationssystem, användes vid utförandet av en nätverks- och kostnadsanalys vilket visade tidsmässigt avstånd och kostnad på kartor. Vi undersökte också om det fanns ett samband mellan orters tillgänglighet med kollektivtrafik och bostadsmarknaden genom att utföra korrelations- och regressionsanalyser. För att svara på våra frågeställningar utgick vi från ett undersökningsområde bestående av Uppsala län med pendlingsomland. Kartbilderna visade tydligt hur tillgängligheten till större städer varierar mellan olika orter och att tillgängligheten ofta är bäst mellan större tätorter medan det är sämre tillgänglighet mellan mindre tätorter. Avståndet till hållplatser har också betydande påverkan på hur lång den totala restiden blir. Tätorter med tillgång till järnvägstrafik hade det bästa möjligheterna att nå större tätorter och därmed blir arbetsmarknaden större för dessa orter. Från vår studie över Uppsala län som kan anses ha monocentrisk struktur kunde vi även tyda ett samband mellan tätorters tillgänglighet till centralorten och orternas bostadspriser. Ju högre pendlingskostnad och längre restid till centralorten desto lägre var orternas bostadspriser. En likadan studie över Stockholm som har en mer polycentrisk struktur visade dock att detta samband mellan tillgänglighet och bostadspriser inte gäller för alla regioner. Här kan vi dra den slutsatsen att bostadsmarknaden styrs av många andra faktorer än tillgång till snabb kollektivtrafik och att vissa områdens bostadspriser mer styrs av exempelvis närhet till natur och vatten.