Denna rapport utforskar effekterna av värmeböljor i urbana miljöer och utforskar användningen av olika stadsplaneringsverktyg för att mildra dessa effekter. Värmestress och värmerelaterade sjukdomar är betydande risker som orsakas av stigande temperaturer i städer, därmed analyseras gröna, blå och gråa lösningar i syfte att minska uppkomsten av värmeböljor i stadsmiljöer och därmed även minska dessa risker. Studien bygger på en omfattande litteraturstudie samt en fallstudie av Hornsbergskvarteren i Stockholm där en intervju även genomfördes med viktiga nyckelpersoner. Resultaten från studien pekar på att en kombination av gröna, blåa och gråa lösningar kan samverka för att minska temperaturen i stadsmiljöer. Gröna lösningar som parker, trädplanteringar, gröna tak och väggar kan bidra till att sänka temperaturen men också förbättra luftkvaliteten i städer, vilket skapar hälsosammare levnadsmiljöer. Blåa lösningar inkluderar olika vattenfunktioner i städer där denna studie främst fokuserat på effekterna av sjöar, dammar, kanaler och bäckar. Blåa lösningar har visat sig ha varierande effekter för temperaturregleringen i urbana miljöer, vilket indikerar att ytterligare undersökning är nödvändig för att förstå dess fulla effekt. Två aspekter som inte togs i beaktning under litteraturstudien men som uppkom som potentiella blåa lösningar under fallstudien var fontäner samt potentiella lösningar för fördröjning av regnvatten. Effekterna av dessa kan vidare utforskas i framtida studier för att ge en helhetsbild av blåa lösningars effekter i urbana miljöer. Gråa lösningar, såsom användningen av reflekterande material har visat sig bidra till att skapa svalare städer. Sammantaget pekar resultaten på att en tillämpning av gröna, blåa och gråa lösningar är viktiga för att hantera värmeböljor och mildra dess effekter, främst risken för hälsorelaterade problem. Dessa planeringsverktyg är viktiga för att främja hållbar utveckling och skapa resilienta städer. / This report explores the effects of heatwaves in urban environments and examines the use of various urban planning tools to mitigate these effects. Heat stress and heat-related diseases are significant risks caused by rising temperatures in cities, therefore, green, blue, and gray solutions are analyzed to reduce these risks in urban areas. The study is based on a literature review and a case study of the Hornsberg area in Stockholm, on which an interview was also conducted. The results from the study suggest that a combination of green, blue, and gray solutions can work together to reduce temperatures in urban environments. Green solutions such as parks, trees, green roofs and walls can help to lower temperatures but also improve air quality in cities, creating healthier living environments. Blue solutions include various water features in cities, where this study primarily focused on the effects of lakes, ponds, canals and streams. Blue solutions have shown varying effects on temperature regulation in urban environments, which means that further investigation is necessary to understand their full impact. Two aspects not considered during the literature review but which emerged as potential solutions during the case study, were fountains and rainwater retention basins. For these solutions, further studies need to be reviewed. Gray solutions, such as the use of reflective materials, have proven to contribute to cooler cities. Overall, the results indicate that the integration of green, blue, and gray solutions is important for managing heatwaves and mitigating their effects, primarily the risk of health-related issues. These planning tools are important for sustainable development and creating resilient cities.

Städerna växer och allt fler strukturer av olika material byggs upp, och med detta minskar de gröna ytor som finns. Träd huggs ned och olika växter dras ut med rötterna och ersätts av metall, betong, lera m.m. De ytor som en gång varit gröna och fulla av liv blir allt mer gråa och livlösa. Människan skapar större städer, med höga och stora byggnader som ersätter den vegetation som en gång legat på platsen. Den fråga som då uppstår är: Hur kan vi fortsätta bygga strukturer, men samtidigt inte minska på de gröna ytor som finns? Ett alternativ kan vara att integrera grönska och vegetation på byggnadernas fasader, terrasser och tak, samtidigt skapa ytor på olika nivåer som ersätter den mark som finns under byggnaderna. Samtidigt är det viktigt att fundera över den påverkan som grönska har på oss människor och arkitekturen som den vistas bland. I Sverige, som i många andra delar av världen, väljer en stor mängd människor att vistas bland vegetation/grönska eller tycker om att ta hand om sin trädgård och befinna sig i den. Bland vackra och väldoftande blommor och växter. Därför är syftet med arbetet att både fundera över hur man kan integrera grönska i arkitekturen, men även undersöka vilken påverkan denna integrering kan komma att ha på människans psykiska och fysiska välmående. Resultatet av den studie som utförts visar en positiv inverkan av integration av grönska på arkitektur, men att mängden spelar en stor roll för de som besvarade enkätens frågor. Likaså visar experternas påståenden att detta stämmer in på det arbete de tidigare utfört och/eller det arbete de strävar efter. Dessutom kan resultatet av dessa stärkas med hjälp av den teoretiska bakgrund som stödjer studien, där ett flertal forskare för diskussionen vidare i sin forskning och belyser vikten av att utföra fler studier av denna sort för att säkerställa vikten av ämnet i fråga. Integreringen av grönska på terrasser, fasader och tak blir allt mer aktuellt, även här i Sverige, och med denna studie hoppas den studieansvariga att frågan tas upp ännu mer och vidare forskas inom den nordiska, eller mer specifikt den svenska sektorn. / The cities are growing and more and more structures made up of different materials are being built, and with this follows the reduction of already existing green spaces. Trees are cut down and different plants are pulled out along with their roots and replaced by metal, concrete, clay etc. The spaces that used to be green and full of life are becoming increasingly grey and lifeless. Humans are building larger and larger cities, with high and massive buildings that are replacing the vegetation that was once present on the ground beneath them. The question that then arises is: How can we continue building and expanding our cities, without damaging and reducing the green spaces that already exist? An alternative can be the integration of greenery and vegetation on the building’s façade and on its rooftops, and at the same time create surfaces on different levels that can replace the ground beneath the building.  At the same time it is important to think about the impact that greenery has on us humans and on architecture. In Sweden, like in many other countries around the world, a large quantity of people choose to walk or stay where there is vegetation/greenery or like to take care of their garden and enjoy the beauty of it. Among beautiful and fragrant flowers and plants. Therefore, the purpose of this study is to both reflect on how one can integrate greenery in architecture, but also examine the impact that this form of integration can have on the human psyche and physical well-being. The results of the conducted study shows a positive impact of the integration of greenery on architecture, quantity, however, plays a large part for the respondents of the enquiry. Also the claims made by the experts within the field of architecture shows that this does in fact align with the work that they either have conducted in the past or the work that they are striving for. In addition, the results can through these be strengthened with the help of the theoretic background that supports the study conducted, where several researchers further the discussion in their research and highlight the importance of conducting more studies of this sort to ensure the importance of the subject at hand. The integration of greenery on facades and rooftops is becoming increasingly more relevant, even in Sweden. With this thesis, the study supervisor and author hope that the question is brought to light more and that more research is conducted within the Nordic, or more specifically the Swedish sector.