Video editing is a process where multiple roles are required to collaborate. Despite this, the design of video editing software does not easily support collaboration. Hence, this study investigates how the video editing workflow can be improved by designing a user interface that supports collaboration. This is achieved with focus on simultaneous work performed in a remote workspace. Firstly, a design workshop was conducted with professional video editors. Secondly, user interface mockups were created. Lastly, the mockups were evaluated in a mockup test and subsequently updated based on the feedback. The study proposes five design concepts that collectively aim to support collaboration through workspace awareness by focusing on enhancing communication to make the workflow more time efficient. The evaluation of the design concepts indicates their potential to facilitate the collaborators collective work and communication. Therefore, the results suggest that the workflow has the possibility to be improved by including collaborative features in video editing software. / Videoredigering är en process där flera roller behöver samarbeta. Trots detta stöder designen av videoredigeringsprogram inte samarbete. Därför undersöker denna studie hur arbetsflödet för videoredigering kan förbättras genom att utforma ett användargränssnitt som stöder samarbete. Detta uppnås med fokus på arbete som utförs samtidigt på distans. Först genomfördes en designworkshop med professionella videoredigerare. Sedan skapades mockups för användargränssnittet. Slutligen utvärderades mockuperna i en mockup-testning och uppdaterades därefter baserat på feedbacken. Studien föreslår fem designkoncept som tillsammans syftar till att stödja samarbete genom arbetsplatsmedvetenhet genom att fokusera på att förbättra kommunikationen för att göra arbetsflödet mer tidseffektivt. Utvärderingen av designkoncepten indikerar deras potential att underlätta medarbetarnas kollektiva arbete och kommunikation. Därför tyder resultaten på att arbetsflödet har möjlighet att förbättras genom att inkludera samarbetsfunktioner i videoredigeringsprogram.

The industrial production of semiconductor assemblies is subject to high requirements. As a result, several tests are needed in terms of component quality. In the long run, manual quality assurance (QA) is often connected with higher expenditures. Using a technique based on machine learning, some of these tests may be carried out automatically. Deep neural networks (NN) have shown to be very effective in a diverse range of computer vision applications. Especially convolutional neural networks (CNN), which belong to a subset of NN, are an effective tool for image classification. Deep NNs have the disadvantage of requiring a significant quantity of training data to reach excellent performance. When the dataset is too small a phenomenon known as overfitting can occur. Massive amounts of data cannot be supplied in certain contexts, such as the production of semiconductors. This is especially true given the relatively low number of rejected components in this field. In order to prevent overfitting, a variety of image augmentation methods may be used to the process of artificially creating training images. However, many of those methods cannot be used in certain fields due to their inapplicability. For this thesis, Infineon Technologies AG provided the images of a semiconductor component generated by an ultrasonic microscope. The images can be categorized as having a sufficient number of good and a minority of rejected components, with good components being defined as components that have been deemed to have passed quality control and rejected components being components that contain a defect and did not pass quality control. The accomplishment of the project, the efficacy with which it is carried out, and its level of quality may be dependent on a number of factors; however, selecting the appropriate tools is one of the most important of these factors because it enables significant time and resource savings while also producing the best results. We demonstrate a data augmentation graphical user interface (GUI) tool that has been widely used in the domain of image processing. Using this method, the dataset size has been increased while maintaining the accuracy-time trade-off and optimizing the robustness of deep learning models. The purpose of this work is to develop a user-friendly tool that incorporates traditional, advanced, and smart data augmentation, image processing, and machine learning (ML) approaches. More specifically, the technique mainly uses are zooming, rotation, flipping, cropping, GAN, fusion, histogram matching, autoencoder, image restoration, compression etc. This focuses on implementing and designing a MATLAB GUI for data augmentation and ML models. The thesis was carried out for the Infineon Technologies AG in order to address a challenge that all semiconductor industries experience. The key objective is not only to create an easy- to-use GUI, but also to ensure that its users do not need advanced technical experiences to operate it. This GUI may run on its own as a standalone application. Which may be implemented everywhere for the purposes of data augmentation and classification. The objective is to streamline the working process and make it easy to complete the Quality assurance job even for those who are not familiar with data augmentation, machine learning, or MATLAB. In addition, research will investigate the benefits of data augmentation and image processing, as well as the possibility that these factors might contribute to an improvement in the accuracy of AI models.

Libraries are important centres for knowledge, research, history, and much more. In libraries, students can invest in their own future and connect with other peers. However, a void of an online platform where students in the School of Electrical Engineering and Computer Science (EECS) can reserve books, track their loans and utilise different service offerings, has been identified. To fill this void, a proposal called EECS Library System (EECSLS) was expressed. The system would include a database that stored books, student details, and other data, whilst it also handled transactions for reservations. Following the study of different approaches to implement an applicable Graphical User Interface, EECS Library Website was established. It was accomplished by evaluating theory of usability, design principles and key concepts of developing user-centered websites. Similarly, data collection through interviews, and participant observation during user testing, were approaches to gain insight and understand the target audiences. EECSLS was then designed and developed in an iterative process consisting of three prototypes, each of which gradually improved. The findings of the literature review indicate that usability is essential for the prosperity of a library website. In addition, to facilitate navigation and access to content on library websites, it was concluded that user-centred designs are crucial. In summary, understanding the target audiences and their needs before applying suitable design principles ultimately led to enhancing the user experience on the EECS Library Website. More importantly, the thesis reveals promising opportunities available to the library in EECS. / Bibliotek har länge varit - och är än idag - en viktig grundsten för kunskap, forskning, historia, och mycket mer. Där kan studenter investera i deras egna framtid, men även knyta värdefulla kontakter. Det har dock identifierats en saknad plattform online där studenter i Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) kan reserverera böcker, spåra sina lån och ta del av olika tjänsteerbjudanden. Ett förslag kallad EECS Library System (EECSLS) har uttryckts för att fylla detta gap. Systemet inkluderar en databas som lagrar böcker, information om studenter, medan den även hanterar transaktioner för reservationer. Efter att ha följt olika metoder för implementering av en medföljande grafiskt användargränssnitt, kunde EECS Library Website etableras. Det kunde åstadkommas genom att utvärdera teori av användbarhet, designprinciper och nödvändiga koncept för att utveckla användarcentererade hemsidor. Datainsamling med hjälp av intervjuer, och deltagandeobservation under användartestning, var på liknande vis metoder för att få insikt och förståelse på målgrupperna. EECSLS designades och utvecklades i en iterativ process bestående av tre prototyper som var och en förbättrades gradvis. Resultaten av litteraturgranskningen indikerar på att användbarhet är väsentlig för en framgångsrik bibliotekshemsida. Därtill kunde det dras en slutsats om hur användarcentrerade designer är avgörande för att underlätta navigering och åtkomst till innehåll på biblioteketshemsidor. Att förstå målgrupperna och deras behov innan man tillämpar lämpliga designprinciper bevisade i slutändan en förbättrad användarupplevelse på EECS Library Website. Avhandlingen avslöjar lovande möjligheter som är tillgängliga för biblioteket i EECS.

With today’s exploding amount of websites and applications, a design has to meet the requirements of its users and be easy to use in order for a software product to stand out. User Experience design is a method, which has been developed to design products with a focus on the user. This thesis examines how User Experience design can be applied to the creation of a wiki in order to ease the acquisition of information. The research was done through a literature study and a case study, where a wiki about courses at KTH was designed and tested. Two versions of a prototype were created, based on feedback which was collected from potential users. A thematic analysis was done on the data and the selected themes were used to improve the product. The result was an overall positive response towards the prototype in the case study, which led to a conclusion that User Experience design can lead to an improvement of how wikis are created. The work can be continued by implementing the prototype or creating more wikis for a broader support of the conclusion. / Med dagens exploderande mängd websidor och applikationer krävs en design som möter användarnas krav och är lättanvänd för att en mjukvaruprodukt ska stå ut. Användarupplevelse design är en metod som tagits fram för att designa produkter med användaren i fokus. Detta arbete undersöker hur användarupplevelse design kan appliceras på skapandet av en wiki för att förenkla inhämtningen av information. Undersökningen gjordes med hjälp av en litteraturstudie och en fallstudie där en wiki kring kurser som ges på KTH designades och testades. Två versioner av en prototyp skapades utifrån feedback som samlats från potentiella användare. En tematisk analys utfördes på datan och de uttagna temana användes för att förbättra produkten. Resultatet var ett generellt positivt bemötande mot prototypen i fallstudien, vilket ledde till en slutsats att användarupplevelse design kan leda till en förbättring av hur wikis byggs. Arbetet kan fortsättas genom att implementera prototypen eller skapa fler wikis för ett bredare underlag.

Lack of trust is argued to be one of the key reasons behind buyers’ reluctance to purchase online. In mobile commerce (m-commerce), gaining initial trust upon the first visit from prospective consumers highly depends on the design of the website. However, the number of qualitative empirical studies investigating what and how website characteristics affect initial trust in an unfamiliar m-commerce website remains limited. The aim of this thesis was thus to gain a deeper understanding of the influence of website characteristics on initial consumer trust in a m-commerce website, to provide insights for designers. An exploratory case study of the mobile version of an e-vendor’s website was conducted and qualitatively examined through Think-Aloud sessions and semi-structured interviews. By thematically analyzing the data, the following website characteristics were identified as influencing initial trust in an unknown m-commerce website: purposeful and clear visual design, internal design consistency, mobile adaptation and reading experience, content quality, similarity and expectations, social proof and external validation. Based on the insights, the study further provides recommendations to practitioners on how to design trustworthy m-commerce websites, both as support in the design pro-cess and for evaluation purposes. / Brist på förtroende anses vara en av de viktigaste orsakerna till att köpare tvekar att handla online. Att få initialt förtroende vid potentiella konsumenters första besök inom mobil handel (m-commerce) beror mycket på webbplatsens design. Antalet kvalitativa empiriska studier som undersöker vad och hur webbplatsens egenskaper påverkar initialt förtroende för en okänd m-handelswebbplats är dock fortfarande begränsat. Syftet med denna avhandling var således att få en djupare förståelse för hur webbplatsens egenskaper påverkar konsumenternas initiala för-troende för en mobil handelswebbplats, för att ge insikter till designers. En undersökande fall-studie av mobilversionen av en e-handlares webbplats genomfördes och undersöktes kvalitativt genom Think-Aloud-sessioner och halvstrukturerade intervjuer. Genom att tematiskt analysera den insamlade datan identifierades följande webbplatsegenskaper att påverka initialt förtroende för en okänd mobil handelswebbplats: målmedveten och tydlig visuell design, internt konsekvent design, mobilanpassning och läsupplevelse, innehållskvalitet, likhet och förväntningar, socialt bevis och extern validering. Baserat på insikterna ger studien rekommendationer till designers om hur man kan utforma pålitliga m-handelswebbplatser, både som stöd i designprocessen och för utvärdering.

User interfaces are a crucial point in the usage of products. A user interface is developed to make a product easy to use and understand while also presenting data, feedback and functionality to the user. In this thesis we present and explain the whole development process of a front end project. The Swedish company, Kemizares, was searching for a user interface for their finance module in their upcoming application. In this work we developed the user interface for such a module with regards to Kemizares’ functional requirements as well as the necessity that the user interface of the module could be integrated into the their application which already had an existing user interface. The solution to the problem began with a literature study in which we researched tools and programs we would use to develop the module as well as researching national and international requirements for invoices to identify necessary data to use in the finance module. Afterwards we set up a timeline with deadlines to guide us throughout the development. An agile iterative feedback method was used during the implementation of the module with Kemizares. The finance module was created and with the iterative feedback method we used during development we were able to ensure that Kemizares was satisfied with the product. However, due to limiting factors we were not able to finish the whole module and hence not able to fulfill all the requirements. The conclusion is that the module in its current state is not a viable solution for Kemizares since it was left undone but a good ground to continue from that has taken required financial data, functional requirements, and design compatibility with the rest of the application into consideration. / Användargränssnitt är en viktig punkt i användningen av produkter. Ett användar-gränssnitt är utvecklat för att göra en produkt enkel att använda och förstå samtidigt som den presenterar data, feedback och funktionalitet för användaren. I denna rapport presenterar och förklarar vi hela utvecklingsprocessen för ett frontend-projekt. Det svenska företaget Kemizares letade efter ett användargränssnitt för sin finansmodul i sin kommande applikation. I detta arbete utvecklade vi användargränssnittet för en sådan modul med avseende på Kemizares funktionella krav samt behovet av att modulens användargränssnitt kunde integreras i deras applikation som redan hade ett befintligt användargränssnitt. Lösningen på problemet började med en litteraturstudie där vi undersökte verktyg och program som vi skulle använda för att utveckla modulen samt undersökte nationella och internationella krav på fakturor för att identifiera nödvändiga data att använda i finansmodulen. Därefter satte vi upp en tidslinje med deadlines för att vägleda oss genom hela utvecklingen. En agil iterativ återkopplingsmetod användes under implementeringen av modulen med Kemizares. Finansmodulen skapades och med den iterativa återkopplingsmetoden som vi använde under utvecklingen kunde vi säkerställa att Kemizares var nöjd med produkten. Men på grund av begränsande faktorer kunde vi inte avsluta hela modulen och kunde därför inte uppfylla alla krav. Slutsatsen är att modulen i sitt nuvarande tillstånd inte är en lönsam lösning för Kemizares eftersom den lämnades ofärdig, men en bra grund att fortsätta från som har tagit hänsyn till nödvändiga ekonomiska data, funktionella krav och designkompatibilitet med resten av applikationen.

This paper evaluates and analyzes three conversational AI-platforms; Dialogflow (Google), Watson Assistant (IBM) and Teneo (Artificial Solutions) on how they perform based on a set of criteria; pricing model, ease-of-use, efficiency, experience working in the software and what results to expect from each platform. The main focus was to investigate the platforms in order to acquire an understanding of which platform would best be suited for enterprises. The platforms were compared by performing a variety of tasks aiming to answer these questions. The technical research was combined with an analysis of each company’s pricing model and strategy to get an understanding of how they target their products on the market. This study concludes that different softwares may be suitable for different settings depending on the size of an enterprise and the demand for complex solutions. Overall, Teneo outperformed its competitors in these tests and seems to be the most scalable solution with the ability to create both simple and complicated solutions. It was more demanding to get started in comparison with the other platforms, but became more efficient as time progressed. Some findings include that Dialogflow and Watson Assistant lacked capabilities when faced with  complex and complicated tasks. From a pricing strategy point of view, the companies are similar in their approach but Artificial Solutions and IBM has more flexible methods while Google has a fixed pricing strategy. Combining the pricing strategy and technical analysis this implicates that Teneo would be a better choice for larger enterprises while Watson Assistant and Dialogflow may be more suitable for smaller ones. / Det här arbetet evaluerar och analyserar tre konversationella AI-plattformar; Dialogflow (Google), Watson Assistant (IBM) och Teneo (Artificial Solutions) utifrån hur de presterar baserat på ett antal  kriterier; prismodell, enkel användning, effektivitet, upplevelse att arbeta i programvaran och vilka resultat man förväntar sig från varje plattform. Huvudsakligt fokus var att undersöka plattformarna för att få en uppfattning om vilken plattform som skulle passa bäst för företag. Plattformarna jämfördes genom att utföra en mängd olika uppgifter som syftade till att besvara dessa frågor. Den tekniska forskningen kombinerades med en analys av varje företags prismodell och prisstrategi för att få en uppfattning av hur de riktar sina produkter på marknaden. Denna studie drar slutsatsen att olika programvaror kan vara lämpliga för olika sammanhang beroende på ett företags storlek och dess efterfrågan på komplexa lösningar. Sammantaget överträffade Teneo sina konkurrenter i dessa tester och verkar vara den mest skalbara lösningen med förmågan att skapa både enkla och komplicerade lösningar. Det var mer krävande att komma igång i jämförelse med de andra plattformarna, men det blev mer effektivt med tiden. Vissa fynd inkluderar att Dialogflow och Watson Assistant saknade kapacitet när de mötte komplexa och komplicerade uppgifter. Från en prissättningsstrategisk synvinkel är företagen liknande i sin metod men Artificial Solutions och IBM har mer flexibla metoder medan Google har en fast prissättningstrategi. Genom att kombinera prisstrategi och teknisk analys innebär detta att Teneo skulle vara ett bättre val för större företag medan Watson Assistant och Dialogflow kan vara mer lämpade för mindre.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersökavilket användargränssnitt som potentiella användare föredrar för att utbyta trafikrelateradinformation. Forskningsfrågan som ska besvaras är följande. Vilket användargränssnittföredras för kommunikation i ett självkörande fordon? Genom att läsa denna studie fårläsaren en fördjupad insikt för hur föredragna användargränssnitt kan öka acceptansen hospotentiella användare. En kvantitativ metod användes för att genomföra enstickprovsundersökning med hjälp av en webbaserad enkät som distribuerades på olika sättsom Facebook, Linkedin, m.m, för att besvara studiens syfte. Den empiriskadatainsamlingen resulterade i 201 insamlade svar. Resultatet visade att 41,3 % avrespondenterna föredrog skärmgränssnitt och 35,3% föredrog ett multimodalt gränssnitt föratt integrera med ett självkörande fordon. Sammanlagt 84,1% av respondenterna besvaradeatt användningen av det önskade gränssnittet skulle öka effektiviteten ochkommunikationen vid utbyte av information med fordonet. Slutsatsen är att valet avanvändargränssnitt kan påverkas av olika faktorer, såsom erfarenheter och teknologiskaförväntningar. Framtida utveckling av gränssnitt och teknologier bör sträva efter attinkludera en mångfald av alternativ för att tillgodose användarnas behov och preferensernär det gäller att kommunicera med fordon. / Syftet med denna studie är att undersöka vilket användargränssnitt som potentiella användare föredrar för att utbyta trafikrelaterad information. Forskningsfrågan som ska besvaras är följande. Vilket användargränssnitt föredras för kommunikation i ett självkörande fordon? Genom att läsa denna studie får läsaren en fördjupad insikt för hur föredragna användargränssnitt kan öka acceptansen hos potentiella användare. En kvantitativ metod användes för att genomföra en stickprovsundersökning med hjälp av en webbaserad enkät som distribuerades på olika sätt som Facebook, Linkedin, m.m, för att besvara studiens syfte. Den empiriska datainsamlingen resulterade i 201 insamlade svar. Resultatet visade att 41,3 % av respondenterna föredrog skärmgränssnitt och 35,3% föredrog ett multimodalt gränssnitt för att integrera med ett självkörande fordon. Sammanlagt 84,1% av respondenterna besvarade att användningen av det önskade gränssnittet skulle öka effektiviteten och kommunikationen vid utbyte av information med fordonet. Slutsatsen är att valet av användargränssnitt kan påverkas av olika faktorer, såsom erfarenheter och teknologiska förväntningar. Framtida utveckling av gränssnitt och teknologier bör sträva efter att inkludera en mångfald av alternativ för att tillgodose användarnas behov och preferenser när det gäller att kommunicera med fordon.