• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 38
  • 24
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 73
  • 73
  • 44
  • 32
  • 29
  • 28
  • 27
  • 22
  • 12
  • 12
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Motives for Instagram use connected to the Big Five personalities / Motiv för Instagram-användning kopplat till personlighetstyperna i Femfaktorteorin

Swillo, Natalia, Andersson, Michelle January 2018 (has links)
This study investigates if different personality types are connected to different motives for Instagram use. 187 participants with 150 females and 44 men were part of this study and they were recruited through a Facebook group. The findings were that there was no gender differences in the use of Instagram and that the most frequent motive for Instagram use was “Surveillance/knowledge about others”. People who scored high on the neurotic personality trait tended to use Instagram with “surveillance” as their motive, while extraverted people tend to use Instagram with “documentation” as their motive. People who score high on  openness mostly used Instagram with “creativity” as their motive, and people spend mostly 5 to 1 hour a day on the application. The conclusion is that different personality traits are connected to different motives for Instagram use but not all of the five in the Big Five. The ones that were connected to different motives were extraversion, openness and neuroticism. Conscientiousness and agreeableness had no connection to any of the motives. / Denna studie undersöker skillnader i personlighetstyper kopplat till olika motiv för Instagram-användning. 194 personer har deltagit i studien varav 150 stycken kvinnor och 44 män och de blev rekryterade via en Facebook-grupp. Inga könsskillnader i användandet av Instagram hittades och det främsta motivet för användning var "övervakning/kunskap om andra". Personer som har mycket av personlighetsdraget neuroticism tenderar att använda Instagram med "dokumentation" som deras motiv, och personer som har mycket av openness tenderar att ha "kreativitet" som deras motiv för Instagram-användning. Personer spenderar generellt 5 minuter till en timme om dagen i appen. Slutsatser som dras är att personer med olika personlighetstyper har olika motiv för användandet av Instagram men inte alla personlighetstyper i Femfaktorteorin. Personer som hade mycket av personlighetsdraget conscientiousness eller agreeableness hade ingen koppling till något av motiven.
12

”När jag använder TOR blir jag en helt annan person” : En kvalitativ intervjustudie om motiven bakom användningen av Tor Browser och The Dark Web / ”When I go on TOR, I am a completely different person” : A qualitative interview study about the motives behind the usage of Tor Browser and The Dark Web

Dahlberg, Nadia, Bryskhe, Jonathan January 2017 (has links)
Denna studie har som mål att ge en inblick i varför och hur Internetanvändare nyttjar Tor Browser och The Dark Web. Nätverket och webbläsaren förknippas ofta med illegal verksamhet, men även med yttrandefrihet och anonymitet. Vi vill undersöka hur användandet av dessa ser ut och skapa en förståelse kring varför individer väljer att vända sig dit. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio personer som använder sig av nätverket och webbläsaren. Intervjuerna har genomförts på forumen Flashback Forum, Quora och Reddit genom sajternas privata chattfunktioner. Materialet har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet Uses and Gratification för att synliggöra vilka sociala och psykologiska behov som tillgodoses genom användandet. Studiens resultat visade att merparten av de intervjuade vände sig till Tor Browser och The Dark Web eftersom att de, i förstahand, var intresserade av illegal verksamhet och använde nätverket samt webbläsaren för att få tillgång till materialet, men även för att göra det svårare för myndigheter att spåra deras aktivitet online. Användandet grundade sig, i andrahand, i ett intresse för yttrandefrihet och anonymitet och det var även dessa ämnen som gjorde att användarna fortsatte att återvända till Tor Browser och The Dark Web.
13

Zur studentischen Nutzung von E-Learning- und Social Web-Anwendungen im universitären Kontext – eine explorative Analyse

Günther, Franziska 18 April 2018 (has links) (PDF)
Welche E-Learning- und Social Web-Anwendungen nutzen Studierende innerhalb ihres Studiums und aus welchen Gründen tun sie dies? Die folgende Masterarbeit widmet sich dieser Fragestellung. Unter der Einbeziehung des Technology-Acceptance-Models (TAM) und dem Uses-and-Gratification Ansatzes werden Nutzungsmotive aus dem Forschungsstand herausgearbeitet und empirisch getestet (Studierende der TU Dresden, n=1242). Studierende nutzen demnach Anwendungen für das Studium, die sie auch schon im alltäglichen Leben verwenden. Besonders im Bereich der Zusammenarbeit sowie zur Kontaktaufnahme zu Kommilitonen werden Anwendungen aus der Freizeit genutzt. Unverzichtbar für das Studium ist für die meisten Studierenden die Nutzung des Lernmanagementsystems, welche zumeist von Dozenten vorgeschrieben ist. Nur so ist es den Studierenden möglich, auf bestimmte Lerninhalte, die für das Bestehen des Studiums notwendig sind, zuzugreifen. Die Arbeit leistet einen Beitrag zur Beforschung des Mediennutzungsverhalten von Studierenden. Die Ergebnisse können wiederum für die Strategieentwicklung im Bereich des Einsatzes von Lehr- und Lerntechnologien in der Hochschule nützlich sein.
14

Zur studentischen Nutzung von E-Learning- und Social Web-Anwendungen im universitären Kontext – eine explorative Analyse

Günther, Franziska 22 February 2016 (has links)
Welche E-Learning- und Social Web-Anwendungen nutzen Studierende innerhalb ihres Studiums und aus welchen Gründen tun sie dies? Die folgende Masterarbeit widmet sich dieser Fragestellung. Unter der Einbeziehung des Technology-Acceptance-Models (TAM) und dem Uses-and-Gratification Ansatzes werden Nutzungsmotive aus dem Forschungsstand herausgearbeitet und empirisch getestet (Studierende der TU Dresden, n=1242). Studierende nutzen demnach Anwendungen für das Studium, die sie auch schon im alltäglichen Leben verwenden. Besonders im Bereich der Zusammenarbeit sowie zur Kontaktaufnahme zu Kommilitonen werden Anwendungen aus der Freizeit genutzt. Unverzichtbar für das Studium ist für die meisten Studierenden die Nutzung des Lernmanagementsystems, welche zumeist von Dozenten vorgeschrieben ist. Nur so ist es den Studierenden möglich, auf bestimmte Lerninhalte, die für das Bestehen des Studiums notwendig sind, zuzugreifen. Die Arbeit leistet einen Beitrag zur Beforschung des Mediennutzungsverhalten von Studierenden. Die Ergebnisse können wiederum für die Strategieentwicklung im Bereich des Einsatzes von Lehr- und Lerntechnologien in der Hochschule nützlich sein.
15

“Ungdomar skiter fullständigt i om det är god litteratur eller inte” : En kvalitativ studie av fenomenet #BookTok på TikTok. / "Young people don't give a damn whether it's good literature or not" : A qualitative study of the phenomena #BookTok on TikTok

Pettersson, Jennie January 2024 (has links)
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur BookTok används av bokhandlare och bibliotek. Till hjälp har ett teoretiskt ramverk använts bestående av Uses and Gratification,symboliskt kapital samt deltagarkultur. Utifrån detta ramverk har det gjort semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av fenomenografiska metoder. Intervjuer gjordes med tre bibliotek och två bokhandlar i södra Sverige under hösten 2023.  I analysen av materialet kunde fyra teman särskiljas utifrån huvudfrågeställningen – hur använder bokhandlare och bibliotek BookTok? Dessa fyra teman är BookTok som arbetsverktyg, kontaktyta, kreativ yta och symboliskt kapital. Analysen av de olika teman ger oss en idé om hur verksamheternas deltagande ser ut på plattformen samt hur bokhandlarna och biblioteken själva ser på deras användning av BookTok. / This study aims to understand how bookstores and libraries make use of  BookTok.  A theoretical framework has been used consisting of the Uses and Gratification theory, symbolic capital theory and participatory culture theory. Along the lines of this theoretical framework, semi structured interviews were designed with the help of a phenomenographic approach. The interviews were held during the autumn of 2023. Three libraries and two bookstores participated. In the analysis, four themes were detected in regards to the question at issue – How do bookshops and libraries make use of BookTok? The four themes are BookTok as a work tool, contact area, creative space and symbolic capital. The analysis of different themes gives us an idea of the operations participation on the grounds of TikTok – as well as their own perception of their BookTok use.
16

It's a Match! : En kvalitativ studie om attityder och behovstillfredsställelse utifrån användningen av mobilapplikationen Tinder.

Alm, Mathilda, Kullberg, William January 2015 (has links)
Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka attityder kring mobilapplikationen Tinder det fanns hos tio unga människor samt om det uppkommit nya behov i och med denna nya teknik där man sveper mellan olika människor. För att få fram ett resultat utfördes tio kvalitativa intervjuer med människor i åldrarna 18-30. Teorierna som kompletterade det insamlande materialet var uses & gratifications teorin som bland annat belyser hur publiken använder medier och vad de får ut av användningen, samt Castells teori om nätverkssamhället där teknologin och dess utveckling spelar stor roll för hur vi använder oss av medier och kommunikation på distans. De kvalitativa intervjuade visade att användningen av applikationen inte var i nätdejtingssyfte. Respondenterna använde snarare applikationen för att bland annat tillfredsställa ett emotionellt behov där ett bekräftelsesökande visade sig vara större än viljan att kommunicera med människor. Även ett avkopplingsbehov existerade, där respondenterna använde applikationen i brist på något annat att göra. Många av Tinders funktioner förstärkte dessa behov, bland annat det utseendebaserade användningsområdet samt applikationens enkelhet i sig.
17

Den stora hälsotrenden : En kvantitativ studie om hälsa och mat på sociala medier

Rading, Hanna, Hedman, Josefin January 2016 (has links)
Denna studie undersöker sociala mediers påverkan på människor med fokus på mat och hälsa. Med hjälp av en kvantitativ enkätstudie har vi undersökt hur och på vilket sätt de sociala medierna spelar in i hur människor äter. Fokus ligger på vilket medie människor i åldern 18 år och uppåt väljer för att få inspiration till hälsosam mat, i vilken grad sociala medier förändrat människors medvetenhet och intresse kring hälsa och mat samt huruvida den här påverkan upplevs som positiv (inspirerande) eller negativ (stress/förvirring). Resultatet visar att de sociala medierna inte tagit över som inspirationskälla då de traditionella medierna, så som tidskrifter, TV och böcker, visade sig vara vanligast för att inspireras och skaffa sig inspiration kring mat. De sociala medierna fungerar snarare som ett komplement och har större popularitet hos den yngre generationen. Vidare visar studien att sociala medier delvis bidragit till att öka medvetenhet och intresse kring mat och hälsa. Majoriteten angav att de snarare inspireras än känner stress/förvirring till de hälsobudskap kring mat som florerar på sociala medier och studien visade ett tydligt mönster att kvinnor är både mer negativt och positivt påverkade än männen.
18

Adhd på Instagram : En kvalitativ studie om användare med adhd och deras upplevelser på Instagram

Karlsson, Erika January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelser ser ut hos personer som uttrycker sig om adhd på Instagram. De upplevelser som undersöks är hur kontoinnehavarna upplever att de kan få hjälp att hantera sin adhd-diagnos via Instagram. Om de upplever att det finns några bakomliggande behov och motiv till användandet av kontot och i sådant fall vilka de är. Samt om de visar tecken på att själva teknologin och funktionerna spelar roll i skapandet eller tillfredställelsen av behov. Studiens teoretiska utgångspunkt är kommunikationsteorin, uses and gratification samt olika forskares teorier kopplat till den. Den valda metoden är kvalitativ och materialet består av kvalitativ data insamlad via epost-intervjuer. Studiens tre deltagare har alla Instagram-konton där de uttrycker sig om sin adhd-diagnos. Resultatet pekar på att motiv, behov och funktioner till viss del överlappar och kopplar till varandra. Respondenterna har genom mediet bland annat kunnat uttrycka känslor, vara behövda samt känt samhörighet, på så vis kan mediet ha hjälpt dem att hantera sin diagnos. Ur materialet har sammanlagt tre utmärkande behov identifierats. Behovet av social tillhörighet, behovet att uttrycka sig samt behovet av förändring gällande synsätt på diagnosen. De anledningar eller motiv som användarna menar ligger bakom valet av mediet är att sprida kunskap/informera och att nå ut med den samt att känna samhörighet. Funktionerna eller de tekniska behov som verkar spela in i valet och interagerandet är att Instagram är snabbt och enkelt att använda samt att det går att nå ut till många genom det.
19

Onlinespel en upplevelse : en kvalitativ undersökning av ungdomars attityder om onlinespel

Moradi, Armin January 2010 (has links)
AbstractTitle: Onlinegaming – A qualitative study of young people's attitudes about online gaming(Onlinespel – En Kvalitativ undersökning av Ungdomars attityder om onlinespel)Number of pages: 34 (35 including enclosures)Author: Armin MoradiTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn 2009University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose of my thesis is that from a social perspective to examine and discussyoung people aged 16-18 vision of online gaming. Why online games are so popular and to see ifthe stereotype is a reality among young people in their late teens ..I also have a secondary purpose where I want to explore the social function of online games have,and what or what needs it fills in young people's everyday lives.Material/Method: The main method used in this essay has been qualitative group interviewswith 17 high school students. The result from these interviews has then been analysed usingseveral theories, Uses and gratification theory, Socialinteraction theory, Interactivity theory andmedium theory.Main results: The compilation of collected my results have shown that young people makeextensive use of online gaming pastime and to socialize with each other both virtually andphysically. Online gambling has on young people an entirely different meaning than it does forolder generations.For young people online is as natural as watching TV is for the oldergenerations.There are gender differences in perception of online games but it is not at all in the same highdegree as can be expected, the differences were minimal. The participants in my interviews havealso made an association exercise in which I presented as the words of 15-20 seconds to describeother words. Most replied to the word "Homework" that it was "boring" and the word "computergames" was the most frequently used word "fun".Keywords: Uses and gratification theory, Socialinteraction theory, Interactivity theory , Mediumtheory, Online gaming,
20

Personlig nyhetskonsumtion i medielandskapet 2018 : En kvantitativ studie kring högskolestudenters nyhetsvanor

Bergman, Oskar, Ull, Rasmus January 2018 (has links)
This study discusses whether an individualized news consumption leads to a fragmentationamong readers, to the extent that news of social importance, that contribute to a democratic debate are neglected or missed. Areas of interest are how students of a university in the western part of Sweden consume news and in what ways, through the internet, smartphones, computers or newspapers as well as what genres of news are consumed. The uses and gratification theory and theory of the public sphere constitute the theoretical framework of the study. The method used is that of a quantitative nature, more specifically surveys conducted online. The study was not representative for the total population and thus only expresses itself regarding the answers given by the respondents. Finally, the study finds that the respondents use the possibility of an individualized media content more as a tool to consume a little extraof the news genres they find interesting rather than neglect traditional news media completely.

Page generated in 0.1445 seconds