No description available.

<p>Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.</p><p>Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.</p><p>Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer och pedagoger ser utomhuspedagogik som betydelsefullt för barnens utveckling och hälsa.</p>

Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lärmiljö där de kan växla mellan olika aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Studiens syfte är att undersöka de förutsättningar som olika leksaksförråds material erbjuder för barns lek och samspel under deras utevistelse. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute på gården.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförråd och material som barnen har tillgång till i sin utevistelse samt sex förskollärares resonemang kring dessa. Resultatet visar på att förskollärare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lärande och utveckling av materialets användning. Dessa funktioner påverkas av barns tillgänglighet och pedagogers förhållningssätt. Vidare belyses materialets möjligheter och begränsningar. / According to the curriculum for preschool, the preschool should offer children a learning environment where they can switch between different activities both inside and outside. The purpose of this study is to investigate the conditions that different toys inventory’s offer children in their play and interaction during their time outdoors. Further is the purpose to investigate how the preschool teachers’ arguments concerning the selection of toy and material to play with in their time outdoors.  The essay is based on a qualitative method through three observations and six interviews. Through these, we examine three preschools material that three preschool toys inventory’s  and materials that children have access to their time outdoors and six preschool teachers´ arguments surrounding the choice of these materials. The results show that preschool teachers have different arguments and purposes about the materials different functions concerning children's development and learning. These functions affect children’s availability and development of material use. These functions are influenced by children's availability and teachers' attitudes. Also highlights the material's capabilities and limitations.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på förskollärares syn på utomhuspedagogik i förskolan. Våra frågeställningar var: Hur definierar förskollärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver förskollärare användningen av utomhuspedagogik i praktiken? I vår studie intervjuade vi åtta förskollärare på sex olika förskolor. Resultatet visar att samtliga deltagare säger sig använda sig av utomhuspedagogik fast på flera olika sätt. En del av deltagarna sa sig använda sig av utomhuspedagogiken på ett medvetet sätt medan övriga såg utevistelsen i sig som utomhuspedagogik. Samtliga deltagare tyckte att utomhuspedagogiken samt utevistelsen var viktigt för barnens utveckling när det gäller till exempel det sociala samspelet och den motoriska utvecklingen. Definitionen av begreppet utomhuspedagogik är att lärande kan ske utomhus samt att det handlar om innehållet för lärande.

Syftet med studien är att undersöka två förskolor som arbetar med utomhusverksamhet och hur dessa använder utomhusmiljön samt närmiljön. Studien är genomförd på två förskolor med profil mot utomhusverksamhet. Studien är gjord med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av två förskolor där en förskolechef och två förskolepersonal intervjuades på varje förskola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ses som ett förhållningssätt som har sin utgångspunkt i glädjen att vara utomhus i naturen. Förskolepersonalen anser sig vara medforskare tillsammans med barn och utomhusverksamhet är ett bra sätt att fånga barns nyfikenhet för det som finns runt dem. Resultatet visar även att personal som har en medvetenhet och är engagerade av naturen behövs i dessa förskolors verksamheter. För att de barn som finns i förskolor med utomhusverksamhet som profil ska få de bästa möjligheterna bör barns utomhusvistelse och hur utomhusmiljön används vara väl reflekterat och genomtänkt av förskollärarna.

Syftet med föreliggande arbete är att studera hur pedagoger skapar förutsättningar för lärande genom interaktioner med barn vid utevistelse på förskolegården, samt hur de språkliga och fysiska verktygen kommer till uttryck i pedagogers interaktioner med barn vid utevistelse. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vårt empiriska material har samlats in genom videoinspelningar av interaktioner mellan pedagoger och barn som inträffat vid utevistelsen på en förskolegård. Det empiriska materialet samlades in under tre olika tillfällen, samtliga insamlingstillfällen skedde under förskolans utevistelse på förmiddagen. Resultatet belyser fyra teman som vi sett varit återkommande i det empiriska materialet. Dessa fyra teman är: Pedagogers användning av språkliga verktyg, Upprepade handlingar, Pedagogers användning av fysiska verktyg samt Pedagogers användning av begrepp. Resultatet visar att pedagogerna i studien använder språkliga verktyg på olika sätt, där det framkommer varianter av hur det verbala språket och kroppsspråket används i relation till varandra. Det verbala språket avslöjas också som en förutsättning för lärande då pedagogerna använder olika nivåer och svårighetsgrad på begrepp samt då pedagogerna uppmanar barnen till att upprepa sina handlingar. Resultatet pekar även på att de fysiska verktygen används på olika sätt av pedagogerna och att det oftast är pedagogerna som erbjuder barnen de fysiska verktyg som finns tillgängliga på en förskolegård.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt. Resultatet visade också att alla respondenter menade att utevistelse påverkade barnens hälsa positivt. De tyckte att det var självklart att gå ut minst en gång om dagen och gärna fler gånger. Vidare framkom det att flera respondenter var missnöjda med sin förskolegård, vilket ledde till att de oftare gjorde utflykter utanför förskolegården som till exempel till en skog.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar utevistelsen på förskolan. Vad finns det för mål, vad anser förskollärare att deras roll i utevistelsen är och vilket innehåll och arbetssätt karaktäriserar utevistelsen? I undersökningen har en kvalitativ metod valts och åtta förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga förskollärare anser att det är viktigt med utevistelse i förskolan och de flesta har uttalade mål för den. Resultatet visar att förskollärarna har många roller i utevistelsen och synen på den kan vara väldigt olika. De roller som kommer fram vid intervjuerna är medforskare, observatör, stöttare, barnpassare och inspiratör. Arbetssättet i utevistelsen är en blandning av fri lek och styrda aktiviteter och här finns det positiva tankar om båda.</p>

Syftet med denna studie är att försöka få en större förståelse för vad utevistelse betyder. Men även hur de intervjuade pedagogerna resonerar och uppfattar utevistelsens betydelse i förskolan. Metoden som har använts är semistrukturerad intervju med frågor som är öppna, för att därmed kunna komma med följdfrågor, där de intervjuade kan utveckla sina svar. Fyra pedagoger från två olika förskolor har intervjuats, deras erfarenheter som förskollärare varierar mellan 1,5 – 35 år i yrket. Resultatet visar att pedagogerna anser att utevistelsen är en viktig aktivitet i förskolan, som dock inte utnyttjas i den utsträckning som den borde. På de förskolor som undersöktes, bestod barnens utevistelse av mycket fri lek där de i hög grad själv kunde välja vad de ville göra när de var ute. Det gjordes också promenader och kortare utflykter som var mer strukturerade.