<p>Denna uppsats behandlar två olika strategier för hur skuldproblematiken, som idag är utbredd</p><p>i många u-länder, ska kunna lösas. Världsbankens och IMFs strukturanpassningsprogram</p><p>(SAP), med dess tyngd på makroekonomisk stabilitet, beskrivs och analyseras. En slutsats är</p><p>att SAP inte löst skuldproblematiken och att de dessutom medfört ett antal allvarligt negativa</p><p>sidoeffekter som påverkat mottagarländernas kapacitet för framtida utveckling. För att råda</p><p>bot på detta har initiativ lett fram till att varje land ska utforma en egen utvecklingsstrategi</p><p>(PRSP), för att uppnå bättre resultat. PRSPs ligger till grund för budgetstöd som diskuteras i</p><p>uppsatsen och som är ett bidrag som går rakt in i mottagarlandets statsbudget. Trots vikt på</p><p>PRSPs ligger än idag mycket makt kvar hos Världsbanken och IMF, och mottagarländerna</p><p>uppvisar inte tillräckligt ägarskap.</p>

Denna uppsats behandlar två olika strategier för hur skuldproblematiken, som idag är utbredd i många u-länder, ska kunna lösas. Världsbankens och IMFs strukturanpassningsprogram (SAP), med dess tyngd på makroekonomisk stabilitet, beskrivs och analyseras. En slutsats är att SAP inte löst skuldproblematiken och att de dessutom medfört ett antal allvarligt negativa sidoeffekter som påverkat mottagarländernas kapacitet för framtida utveckling. För att råda bot på detta har initiativ lett fram till att varje land ska utforma en egen utvecklingsstrategi (PRSP), för att uppnå bättre resultat. PRSPs ligger till grund för budgetstöd som diskuteras i uppsatsen och som är ett bidrag som går rakt in i mottagarlandets statsbudget. Trots vikt på PRSPs ligger än idag mycket makt kvar hos Världsbanken och IMF, och mottagarländerna uppvisar inte tillräckligt ägarskap.

Swedish government wants, through regional development policy archive equal conditions despite the country’s different presumptions, in the perspective ofeconomics, geographic and socially. Regional policy is a method to take advantage of, and us the differences within the country and operate efforts to increase the equality when needed. Swedish regional development policy has changed over time, both in organizational forms, and also different conditions of society. Since 2019 the assignment to operate for regional development has changed, with the aim of clarifyingwhich actors are responsible. From 2019 the Swedish Regions are responsible for the assignment to achieve regional growth, by the main tool, the regional development strategy document. Based on the mentioned changed conditions, the aim for this study is to describe the working process with Gävleborgs regional development strategy, and how the municipalities within the region experienced the participation and the opportunities to influence the strategy document. The study is based on a theoretical framework, that clarifies different perspectives on how to stimulate regional development, and the relationship between centre andperiphery. The empirical material has been analysed through a thematic analysis method. The result of the study present that no municipality experience a maximum hearing for their ideas, or at least experience that there is always someone else who allows more influence. The result as an extension of previous research clarifies that regional development as a concept is complex, and possibly complicates the opportunity to create a strategy document where all the involved municipalities feeling satisfied with the result. The document is pointing out innovation, education, and infrastructure as important perspective to achieve regional development. These components are also pointed out as important, within the theoretical framework. The municipalitiesinvolved in the working process also believe that these are the most important perspectives to achieve regional development.

<p>I denna uppsats undersöker vi Export Processing Zones (EPZ) roll i ett lands ekonomiska utveckling, exemplifierat med Mexico. Fokus för uppsatsen är centrerat kring de bakåtriktade länkeffekter som förväntas uppstå som en effekt av ett EPZ-program. Fenomenet längs den mexikansk-amerikanska gränsen kan sägas ha flera orsaker, men grundas i tillgången på billig arbetskraft samt närhet till världens enskilt största konsumentmarknad. Uppsatsen visar på ett minskat FDI-inflöde, ökad sysselsättning, begränsad teknologiöverföring samt mest jobbspecifik kunskapsöverföring. Eftersom få lokala eller inhemska underleverantörer kontrakteras av EPZ-företagen minimeras länkbildningen. De flesta ekonomiska vinster av zonen noteras i form av fler arbetstillfällen. Resultaten visar att även fast Mexico förlorat sina komparativa fördelar inom arbetsintensiv tillverkning i jämförelse med andra länder har man inte lyckats få ett motsvarande skift mot en mer kapitalintensiv produktion. Detta kan till stor del sägas bero på hur staten har hanterat zonen, bland annat med avseende på utländskt ägande.</p>

I denna uppsats undersöker vi Export Processing Zones (EPZ) roll i ett lands ekonomiska utveckling, exemplifierat med Mexico. Fokus för uppsatsen är centrerat kring de bakåtriktade länkeffekter som förväntas uppstå som en effekt av ett EPZ-program. Fenomenet längs den mexikansk-amerikanska gränsen kan sägas ha flera orsaker, men grundas i tillgången på billig arbetskraft samt närhet till världens enskilt största konsumentmarknad. Uppsatsen visar på ett minskat FDI-inflöde, ökad sysselsättning, begränsad teknologiöverföring samt mest jobbspecifik kunskapsöverföring. Eftersom få lokala eller inhemska underleverantörer kontrakteras av EPZ-företagen minimeras länkbildningen. De flesta ekonomiska vinster av zonen noteras i form av fler arbetstillfällen. Resultaten visar att även fast Mexico förlorat sina komparativa fördelar inom arbetsintensiv tillverkning i jämförelse med andra länder har man inte lyckats få ett motsvarande skift mot en mer kapitalintensiv produktion. Detta kan till stor del sägas bero på hur staten har hanterat zonen, bland annat med avseende på utländskt ägande.

No description available.

As the main operational tool of the EU Cohesion Policy, the European Regional Development Fund (ERDF) aims to invest in regional development initiatives at the regional administrative level in the member states. Hence, governed by European legal regulations, the ERDF tend to initiate policy change and policy adaptionconcerning regional development policies on the regional administrative level. Consequently, this thesis addresses the issue concerning through which functions the ERDF influences the Regional Development Strategy for Västra Götaland 2021–2030, which constitutes the operative strategy on regional development policy in Västra Götaland, including goals, priorities, and methods. By utilizing Europeanization as theoretical framework, constituted by three factors of Europeanization, concerning a supranational factor, a multilevel governance-factor and a policy network-factor, the ERDF functions influencing the strategy were distinguished and explained. Through a theory consuming analysis, this thesis conclude that the ERDF influences the regional development strategy for Västra Götaland through three functions; through the incorporation of European discourses into the strategy, which were established by the European legal acts governing the ERDF; through the multilevel governance system managing the ERDF, which has generated an institutionalized system of cooperation between European, national and regional levels for the management of regional development policies; and,through the need to cooperate in a policy network in order to implement the ERDF regionally, as well as accomplish the regional development strategy.

In August 2014 a development strategy for Hagalund, a million program area situated in Solna, was published. The strategy argues that a densification of the area would increase the local supply of services and cultural activities and that the existing needs of investment in the urban environment is dependent on the revenues that new housing would provide. The report proposes a densification of the area up to 1800 new apartments. The current housing stock is 2100 dwellings. I argue that the development strategy is not based on the needs of the existing Hagalund and its residents, but rather tries to meet the economic interests of property owners, the municipality and the imagined needs of a future population. In this diploma work I design an alternative participatory strategy to identify needs and potentials of an existing built environment and its social community, since I see a lot of potentials and qualitites, rather than problems, in Hagalund. I have chosen to value the situated knowledge of the current community by collecting opinions and reactions from people I have met during my thesis work and formulated them into an alternative future for Hagalund where the existing built environment and its social community are valued as key elements in a more socially sustainable future for Hagalund. / I augusti 2014 publicerades en utvecklingsstrategi för Hagalund, ett miljonprogramsområde i Solna, med en föreslagen förtätning av området på upp till 1800 nya lägenheter. Stadsdelen har under de senaste åren nedprioriterats av kommunen med bland annat flera nedstängda skolor som följd. Strategin konstaterar att antalet boende i området måste öka för att öka tillgången till service och kulturella aktiviteter, samt att nya bostäder krävs för att finansiera upprustningen av den offentliga miljön. Dialogen med hagalundarna lyfts återkommande fram som underlag till förslaget i utvecklingsstrategin, vilket jag tidigt ställde mig kritisk till. Hur kan en upprustning av stadsmiljön samt behovet av en skola kräva 4000 nya grannar? Jag menar att utvecklingsstrategin inte utgår från hagalundarnas och Hagalunds behov, utan att den försöker möta fastighetsägares, kommunens och en eventuell framtida befolknings behov. Mitt examensarbete utgår istället från behoven i, och potentialen av, det befintliga Hagalund och dess ’situerade kunskap’. Under mitt examensarbetet har jag samlat in synpunkter och reaktioner från människor jag mött och formulerat dessa i en alternativ framtid för Hagalund, där den befintliga byggda miljön och dess sociala gemenskap värderas som viktiga pusselbitar i en mer socialt hållbar framtid för området.

The purpose of this research was to investigate place development and the role of heritage in Västra Götaland, partially through the case of the destination island of Åstol. An overarching area of interest was how regional development and heritage may intertwine. First, the region’s development strategy was analyzed in relation to a regional developer’s understanding of heritage as synonymous with the sustainable reuse of buildings and places. The second analytical chapter dealt with the region’s place development method. Place development is about cross-sectororal collaboration, where heritage is one of many resources that are to be reused innovatively. The last analytical chapter highlighted Åstol. Heritage is an ongoing development goal in Åstol’s strategy plan. Nature has shaped the island’s heritage, the locals and its identity of today. Branding as a calm, historical fishing community is useful for Åstol, as it gives the place both unique and universal characteristics in a Bohuslän west coast environment.

Denna fallstudie har syftat till att undersöka hur samverkan mellan region och kommuner i framtagandet av en regional utvecklingsstrategi kan uppnås och främjas. Studiens syfte är också att undersöka hur kvalitetsteknikens teorier kring kund- och leverantörssamverkan samt teorier kring partnerskap kan användas för att förstå relationen mellan region och kommun i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Studien undersöker arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län. Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med kommunala politiker och tjänstepersoner med ett övergripande ansvar för kommunernas verksamhet. Resultatet visar att Region Gävleborg har skapat förutsättningar för kommunerna att påverka arbetet med och utformningen av den regionala utvecklingsstrategin. Upplevd otydlighet kring ansvar och förväntningar på deltagande har gjort att kommunernas organisation av och deltagande i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin inte har varit optimal. Det gör att arbetet inte når upp till de krav som ställs på samverkan utifrån de teorier som presenterats. Genom att använda sig av modeller för partnerskap och leverantörssamverkan skulle regioner kunna åstadkomma en bättre samverkan inom det regionala utvecklingsarbetet i allmänhet och arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi i synnerhet. / This case study aims to examine how a fruitful cooperation between county councils and municipalities can be achieved and promoted when they set out to develop a regional development strategy. This case study also explores how theories concerning customer- and supplier cooperation within quality management can be used to understand the relationship between county councils and municipalities in relation to regional development. The case study concerns the creation of a new regional development strategy for Gävleborg County. Data collection consists of qualitative interviews with politicians and officials from municipalities in Gävleborg County with an overall responsibility for within the municipalities. The results show that Gävleborg County has managed to create the prerequisites needed for the municipalities to influence both the process and the regional development strategy. Ambiguity concerning roles and responsibilities led to a less efficient organization and participation from the municipalities’ side in shaping the regional development strategy, with the consequence that the commitment doesn’t meet the criteria for cooperation in the presented theories. By using the models for partnership and supplier cooperation counties could achieve a better cooperation within regional development, including the commitment of shaping a new regional development strategy. / <p>2021-06-06</p>