The goal of this project was to find a systematic relationship on how thick the structure above the sub-grade is in older roads in Sweden based on drill samplings. Based on the found relationships try to find an imaginative level of the sub-base and compare it with the real road construction using different dimensioning calculations using the computer programme called PMS object. After that comparing tensions and results between real and imaginative road structure and then see if it affects the necessary thickness of the asphalt layer. 615 samplings were analysed, and different parameters were compared with the depth to the sub-base. The parameters that showed the most promising relation was the average traffic per day per year and the thickness of the layers above the sub-layer, these two relations were then used as imaginative depths in the calculations. The relations found was then proven by the calculations to be not so accurate as imaginative thickness of the road construction. The difference of tensions and the sustainability of the road were too big. However, the calculations with the imaginative thickness were proven not to have a severe effect on the necessary thickness of the asphalt layers. / <p>Presentation redan utförd</p>

When clients more often choose to transfer from” traditional” design-bid-build contracts to design-build contracts it creates consequences of risks and possibilities for all involved parties. In collaboration with Skanska as a case company and their division “Väg och Anläggning i Väst”, this thesis was conducted as a qualitative study with the intention to examine what consequences it have on the contractor when an increased amount of contracts transfer from design-bid-build to design-build. This thesis shows that the contractor agrees that there are some difficulties with design-build contracts, and that the transition from design-bid-build to design-build takes place in a relatively short time, also that the contractor and the client lack the experience and skills required to perform a good project without major complications. Many of the problems that occur today can be derived to individuals and their communication skills, by increasing cooperation and open up for a better dialogue between the parties, which creates opportunity for both the client and the contractor to gently adjust to the changes that the transition to design-build contracts means. An Increased cooperation and a more open communication, will result in better working conditions and a better end product.

<p>Årsskiftet 2003/2004 trädde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. Därmed upphävdes Räddningstjänstlagen. Lagtexten kräver att kommuner skall upprätta en riskhanteringsplan för tänkbara olyckstillfällen. Vänersborgs kommun har beslutat göra så och en del i detta arbete är att sammanställa en riskanalys. Denna rapport innehåller en riskanalys för farligt gods inom Vänersborgs tätort samt riksväg 45. Exempel på farligt gods är brandfarliga vätskor, frätande ämnen och gaser. Vid en riskanalys identifieras alla de risker som kan tänkas vara aktuella. Sannolikheten och konsekvenserna av dessa risker vägs samman till en risknivå, vilken kan åskådliggöras i t.ex. en riskmatris. Med risknivåerna som grund görs en riskvärdering, där storheter omvandlas till dimensionslösa värden (2 döda per 100 år blir t.ex. "låg risk"). Utifrån de värderade riskerna kan beslut tas om eventuella riskreducerande åtgärder. Inom ramen för denna rapport innebär riskerna avåkning eller kollision med läckage av gas, brandfarliga vätskor eller frätande ämnen som följd. Konsekvenserna av detta kan bli toxicitet, frätskador, brand, gasexplosion eller i extrema fall "Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion" (BLEVE).</p>

Årsskiftet 2003/2004 trädde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. Därmed upphävdes Räddningstjänstlagen. Lagtexten kräver att kommuner skall upprätta en riskhanteringsplan för tänkbara olyckstillfällen. Vänersborgs kommun har beslutat göra så och en del i detta arbete är att sammanställa en riskanalys. Denna rapport innehåller en riskanalys för farligt gods inom Vänersborgs tätort samt riksväg 45. Exempel på farligt gods är brandfarliga vätskor, frätande ämnen och gaser. Vid en riskanalys identifieras alla de risker som kan tänkas vara aktuella. Sannolikheten och konsekvenserna av dessa risker vägs samman till en risknivå, vilken kan åskådliggöras i t.ex. en riskmatris. Med risknivåerna som grund görs en riskvärdering, där storheter omvandlas till dimensionslösa värden (2 döda per 100 år blir t.ex. "låg risk"). Utifrån de värderade riskerna kan beslut tas om eventuella riskreducerande åtgärder. Inom ramen för denna rapport innebär riskerna avåkning eller kollision med läckage av gas, brandfarliga vätskor eller frätande ämnen som följd. Konsekvenserna av detta kan bli toxicitet, frätskador, brand, gasexplosion eller i extrema fall "Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion" (BLEVE).

I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman På väg utifrån fem grundteman; Att vara på väg; om resandets funktioner, Avvikelse från samhället, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag på hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehåller uppsatsen ett avsnitt där litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk litteraturundervisning.

Jag har i detta examensarbete analyserat behovet av väg- och trafikinformation i samband med skogstransporter och jämfört behovet med den information som Vägverket tillhandahåller. Arbetet har utförts på uppdrag av Vägverkets ITS-sektion, den avdelning som ansvarar för Vägverkets uppdrag att öka användningen av IT i trafiken. Målet med arbetet har varit att undersöka hur väg- och trafikinformation kan bidra till bättre skogstransporter och bättre trafik. Syftet har varit att ta reda på hur en perspektivväxling mellan trafik och transport påverkar tjänsteutvecklingen när det gäller väg- och trafikinformation. De metoder jag har använt har varit kvalitativa intervjuer, litteratur- och dokumentstudier samt komponenterna problem- och målanalys i metoden Förändringsanalys enligt FA/SIMM. Det i särklass största informationsbehovet vid utförandet av en skogstransport är statusen på den aktuella vägen vid transporttillfället. Bristfällig information i detta sammanhang är information om bärighetsnedsättningar på grund av tjällossning samt information om vägunderhåll (snöplogning, saltning och sandning) under vintern. Som ett resultat av detta arbete har jag därför föreslagit två nya system/tjänster för att hantera denna information. Eftersom en transport sker från en punkt till en annan är det min uppfattning att väg- och trafikinformationen bör paketeras i en tjänst med denna utgångspunkt, till skillnad från dagens tjänster som utgår från en viss geografisk plats.

No description available.

Bakgrund I Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden. Syfte Undersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt. Genom en enkätundersökning kartlades vilka av asfaltens egenskaper som är mest önskvärda hos respondenterna. Samtidigt önskades en inblick i urvalsprocessen av asfaltleverantörer och hur dessa rangordnades. Med undersökningen som grund analyserades LOU:s påverkan på upphandlingsprocessen av asfalt. Dessutom granskas den nuvarande utvecklingen av asfalten för att undersöka om forskningen följer önskemålen och behoven. Metod Information om asfaltbehovet insamlades med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som skickades till utvalda respondenter från både privat och offentlig verksamhet. Genom studier av nuvarande forskning skapades en uppfattning om det aktuella forskningsläget i asfaltbranschen för att sedan möjliggöra en jämförelseanalys av de sammanställda resultaten. Slutsats Undersökningen har visat att det finns ett stort intresse från både privata och offentliga verksamheter att tillgå inte bara en bra asfaltprodukt utan även en helhetslösning där god service i kombination med råd och kunskap inkluderas. Detta är en trend som återfinns inom flera kategorier i samhället. Som en konsekvens av att förväntan på service ökar blir också goda referenser allt viktigare. Sammanfattning 2014-08-23 En annan slutats baserad på respondenternas svar är att inköpspriset styr den offentliga verksamhetens beslut trots vilja att prioritera andra egenskaper. Som en konsekvens av LOU sker ofta stora mängder överklaganden vid upphandlingar där andra urvalskriterier än pris tillämpas. Detta gör det svårt för offentliga verksamheter att välja andra typer av asfaltslösningar, t.ex. miljövänligare alternativ. Asfalten är en produkt som redan från början haft en begränsad utveckling och den forskning som sker idag är främst riktad mot väg och gatuanvändning. Det gynnar offentliga verksamheter då det är deras främsta användningsområde medan de privata verksamheterna inte till samma grad får användning av denna innovation. En trend som kan uppmärksammas i asfaltutvecklingen är inriktningen mot självläkande asfalt. Denna asfaltsort utvecklas både i Sverige och i Nederländerna med avsikt att avsevärt minska behovet av underhållsarbete. Förhoppningen är att det ska spara både tid, resurser och miljö. Generellt sett är både den privata och offentliga sektorn neutralt ställda till asfaltleverantörers insatser. Det framgår tydligt att förbättringsmöjligheterna är många. Asfalten är i många situationer endast en "del-produkt" av ett större projekt och därför undersöks och utvärderas den inte tillräckligt grundligt. Nyckelord: Asfalt, LOU, väg, kommun, upphandling, gata, privat.

För att infrastrukturen, gällande trafiken, ska fungera krävs det att vägnätet uppfyller sin funktion. Även ansvarsfördelningen mellan de olika parterna, Trafikverket, kommunerna och enskilda fastighetsägare, är viktig och det är lätt att det uppstår konflikter eller meningsskiljaktigheter. Vilka det är som ska sköta drift och underhåll till vilken väg samt vad lagarna säger om respektive väg är ibland otydligt. Trafikverket, kommuner och enskilda fastighetsägare är de tre olika parter som kan vara ansvariga vad gäller drift och underhåll, även kallat väghållare, av vägar. Om vägen är belägen inom eller utom planlagt område har stor betydelse vad gäller vilken lagstiftning som ska tillämpas. Plan- och bygglagen (PBL) och Väglagen (VägL) är de lagar som används inom planlagt område, men också Anläggningslagen (AL) vid bildande av gemensamhetsanläggningar (GA). Det är främst PBL som tillämpas eftersom den reglerar planläggningen, vägen kan då benämnas gata enligt PBL, men kommunerna kan också välja att planlägga vägen enligt VägL. I de fall VägL tillämpas är processen mer omfattande och för att denna lag ska gälla måste det vara en allmän väg. Utanför planlagt område finns ingen lag som styr på liknande sätt som PBL, här tillämpas AL för de enskilda vägar och då främst gällande bildandet av en GA. Det är vid upprättandet av denna som stadgarna sätts, anläggningsbeslutet reglerar driften och underhållet av vägen som berör de enskilda fastighetsägarna. Studien omfattas av en enkätundersökning som skickades ut till 49 kommuner i Västra Götalands län. Fyra av dessa kommuner valdes sedan ut för vidare fördjupade intervjuer. Därtill intervjuades Trafikverket och Riksförbundet enskilda vägar (REV) intervjuades, detta för att få en övergripande syn och inte endast information från olika kommuner. Resultatet baseras främst på intervjuerna men även svar från enkäterna. Informationen som framkommit under intervjuerna med kommunerna skiljer sig från de svar som erhållits från enkäten vad gäller frågan om kommunerna upplever problem med förvaltning av enskilda vägar. Kommunerna menar istället att det generellt är mer problem inom planlagt område än utom. Resultatet tyder även på en variation mellan kommunerna medan Trafikverket har tydliga ramar för kriterier vad gäller val av väghållare. REV tar upp att det förekommer problematik kring svårigheten att få personer att ordna styrelsearbetet rörande enskild väg. Definitionen av allmän och enskild väg skiljer sig mellan de olika intervjuade parterna. I studien reflekteras det kring tydligare riktlinjer för när en väg ska vara allmän respektive enskild för att tydliggöra gränsen för när ett väghållaransvar tar vid och ett annat tar slut. / In terms of traffic, in order for the infrastructure to work it requires that the road network fulfills its function. Communication between the different parties, the Swedish Transport Administration (Trafikverket), municipalities and individual property owners is important, and situations with conflicts and disagreement are easy to evolve. Which part should manage the operation and maintenance to a certain road and what the laws say about each road are sometimes unclear. The Swedish Transport Administration, municipalities and individual property owners are the three different parties that can be responsible for operation and maintenance, also known as road holders, by roads. If the road is located within or outside of the planned area depends on which legislation is applicable. Planning and building act (PBL) and road legislation (VägL) are the laws used inside the planned area, but so is the plant legislation (AL) in the formation of community facilities. It is mainly the planning and building act that is applied because it regulates the planning, the road is then named street according to PBL, but in some cases the municipalities may choose to plan the road according to the road legislation. In cases where the road legislation is applied the process is more extensive and for this law to apply, the roads must be public. Outside planned area there is no law that regulates in the same way as the planning and building act, instead the plant legislation is applied for the individual roads mainly to establish a community facility. It is at the establishment of the community facilities the statutes are set, these regulate the operation and maintenance of the road which concerns the individual property owners. The study includes a survey conducted to 49 municipalities in the county Västra Götaland. Four of these municipalities were then selected for a further interview. The Swedish Transport Administration and National federation individual roads (Riksförbundet enskilda vägar) were also interviewed, this in order to get an overall view and not only information from different municipalities.The result is based primarily on the interviews but also the answers from the survey. The information that emerged from the interviews with the municipalities differs from the answers received from the survey whether the municipalities experience problems with managing individual roads. Instead, the municipalities mean that there are generally more problems in the planned area than outside. The result also indicates a variation between the municipalities, while the Swedish Transport Administration has clear limits on the selection of road holders. REV addresses the problem of the difficulty of getting people to arrange  ii Allmänna och enskilda vägar – Väghållaransvar utanför detaljplanelagt område  the board work on an individual road. The definition of public and individual road differs between the different interviewed parties. The study reflects on distinct guidelines for when a road should be public respectively individual in order to clarify the boundary of when road maintenance takes over and another ends.

Det har blivit allt vanligare att provisoriska beredskapsbroar kommer till användning vid renovering eller byte av broar. Beredskapsbroar möjliggör för trafik att tillfälligt passera på sidan av ett pågående broprojekt som skapat hinder för genomfart. För byggentreprenörer som ska projektera och planera för dessa projekt uppstår det utmaningar när beskrivningarna av brosystemen är alldeles för gamla. Dessutom är erfarenheter av dessa broar endast begränsade till ett fåtal personer. Denna studie syftar därför till öka kunskapen om beredskapsbroar för att det ska bli lättare för byggentreprenörer att projektera och planera med dem i framtiden. Målet med studien är att skapa en checklista som belyser de viktigaste delarna att tänka på vid projekteringen och planeringen. Studien är avgränsad till att studera brotypen Järnvägskrigsbro 3 som är en utav flera beredskapsbroar som Trafikverket idag förvaltar. Studien är en beskrivande undersökning och har genomförts tillsammans med kvalitativa intervjuer för att skapa djupare insikter inom ämnet. I teorin beskrivs de olika arbetsmomenten för Järnvägskrigsbro 3, bland annat vilken organisation som behövs, hur ett lanseringsplan ser ut, hur monteringen, lansering och nedsänkning går till samt vilka risker arbetet innebär. Teorin har därefter jämförts med vad som observerats i produktionen av en järnvägskrigsbro och med intervjuer från monteringsledare och produktionschefer. Slutsatserna ledde till att byggentreprenörer är starkt beroende av monteringsledarnas kunskap när projekterings- och planeringsarbetet ska utföras. För att öka kunskapen hos de mindre erfarna behöver dessutom de gamla dokumenten som beskriver brosystemet att uppdateras för att skapa en tydligare uppfattning. Checklistan är ett verktyg som byggentreprenörerna kan använda sig utav i kommande broprojekt med Järnvägskrigsbro 3, men den har ännu inte testats för hur väl den egentligen är till hjälp. / It has become more common to use provisional emergency bridges whenever there is a renovation or replacement of a bridge. Emergency bridges makes it possible for the traffic to pass temporarily on the side of an ongoing bridge project. Constractors who are planning for these projects will hit challenges when they realize that the documents that describes the system of the bridge is very old. In addition, experience of these bridges is limited to only a few people. This study therefore aims to increase the awareness of provisional war bridges to make it easier for contractors to project with them in the future. The main goal of the study is to create a checklist highlighting the most important parts to consider when designing and planning. The study is limited to studying the fragment type Järnvägskrigsbro 3 which is one of several bridges that the Swedish Transport Administration today manages. The used study method is descriptive and has been used with qualitative interviews to create deeper insights into the subject. The theory describes the different operations of Järnvägskrigsbro 3, including what organization is needed, how a launch plan looks like, how the installation, launch and immersion work, and what risks the work entails. The theory has then been compared with the observation during the production of a railway war bridge and along with interviews from installation managers and production manager. The conclusions led to the fact that the contractors strongly depend on the knowledge of the installation managers when planning. To increase the knowledge of the less experienced, the old documents that describe the bridge system need updating. The checklist is a tool that the contractors can use in the upcoming project with Järnvägskrigsbro 3, but it has not yet been tested for how well it is actually helpful.