Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare använder karriärteorier i sitt arbete. Syftet leder fram till följande frågeställningar; Använder vägledare karriärteorier i sin vägledning? Hur använder vägledare karriärteorier i vägledningen? Vad kan det finnas för problem när dessa karriärteorier ska omsättas i arbetet? Hur skiljer sig arbetssättet med karriärteorier för vägledare vid olika institutioner? För att besvara syftet har vi gjort en en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har varit studie- och yrkesvägledare som arbetar vid fyra olika institutioner; komvux, gymnasiet, grundskola och universitet. Resultatet av respondenternas svar analyseras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som har varit Claesson (2007), Lovén (2015) och Andergren (2015). Följande teman konstruerades utifrån intervjumaterialet; karriärteorier som verktyg, karriärteorier som hinder och prioriteringar och tidsbrist. Resultaten har visat att vissa vägledare använder karriärteorier medan andra inte gör det. Teorierna har visat sig komma till användning för att förstå en klient samt för att användas som metoder och verktyg i vägledningssamtal. Ett gemensamt problem som nämnts bland respondenterna har varit att karriärteorierna kan låsa en om man fokuserar på dem för mycket i sin vägledning.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur vägledare på Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och målkonflikter. Målkonflikten berör vägledarens roll som individens ombud såväl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv. För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur målkonflikter upplevs och hanteras föll metodval på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen runt om i landet. Resultatet visade att målkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs på olika sätt av respondenterna. Utifrån maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero på att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gäller vägledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna. I hanteringen av målkonflikter såväl som maktpositionen framkom att respondenterna använder sig av samtalsmetoder som de har förvärvat genom studie- och yrkesvägledarutbildningen. Slutsatsen blev att variationerna vad gäller upplevelsen av målkonflikter grundade sig i att respondenterna möter olika grupper av sökande samt har olika arbetsuppgifter. Vad gäller maktperspektivet upplevs den strukturella och intentionella makten tydligt i arbetsrollen. Den relationella makten upplevs däremot inte lika tydligt, vilket antas bero på att den är av mer dold karaktär.

This study focused on researching the well-being of career guidance professionals within Stormalmö. It attempted to answer three questions in regard to well-being: “How does career guidance professionals in Stormalmö rate their workplace well-being in general?”, “Is there a difference in the well-being of career guidance professionals if they work in a for-profit, or non-profit school organization in Stormalmö” and “How much is the well-being of career guidance professionals effected by the leadership at their workplace in Stormalmö?”. To answer these questions a survey was conducted, in which background information collected, and worker well-being, as well as leadership quality was measured. The result showed that career guidance professionals rated their well-being to ~57,7 on a scale of 100. It also showed that there were little to no differences between the for-profit and non-profit organizations in terms of their workers well-being. Lastly the result showed that there were contradictory elements in how leadership effects overall worker well-being.

Under de tre år som jag har studerat till studie- och yrkesvägledare har bemötandet löpt som en röd tråd genom kurslitteraturen. Syftet med det här arbetet är att studera vilka strategier i bemötandet av klienter som Studie- och yrkesvägledare i arbete följer, samt vilka teorier och modeller deras strategier är baserade på. Vad är lämpligt bemötande i vägledningssammanhang? Genom intervjuer och observationer med studie- och yrkesvägledare har jag försökt skapa en bild av vilka strategier vägledare använder när de möter en klient. Sju teman har växt fram under utbildningens gång, empati, respekt, kroppsspråk, språk, samtalsmetodik, deltagande och värme samt rummet. De här temana beskrivs i vägledningsarbetet som viktiga element i bemötandet av klienten. Både de vägledare som jag har intervjuat och den litteratur i ämnet som jag läst styrker temanas betydelse i det professionella bemötandet. De teoretiker och modellmakare som återfinns i det här arbetet är bland annat Norman E Amundson, Gunnel Lindh, Gerard Egan och Johan Asplund. Resultatet av min undersökning visar att de vägledare jag har mött lägger stor vikt vid bemötandet. Det som vägledarna anser vara lämpligt bemötande är att man visar sig intresserad, tar sig tid för klienten och får honom/henne att känna sig välkommen. Att lyssna på vad klienten säger och inte värdera det sagda och vara respektfull och seriös i sitt bemötande är andra viktiga faktorer, anser vägledarna.

Syftet med vårt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivån på kunskaper om genus och studie- och yrkesvägledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgår ifrån är SOU 2004:43, forskning om jämställd vägledning och examensarbeten på C- och D-nivå. Vårt arbete bygger på tre genusteoretiska perspektiv. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsätt mellan vägledarna i resultatet av vår enkät. Vägledarna utan genuskunskaper på högskolenivå beskrev i stor utsträckning aktiviteter för att bryta könsstrukturer. Vägledarna med genuskunskaper på högskolenivå fokuserades istället på att beskriva en medvetenhet hos sig själva. Även de kvalitativa intervjuerna med vägledare med genuskunskaper på högskolenivå visade tydligt på en medvetenhet som enligt vägledarna leder till ett förändrat förhållningssätt, så att de försöker bemöta elever inte utifrån kön, utan som individer och därmed förmedlar fler valalternativ. De vägledare som har genuskunskaper på högskolenivå säger sig ändå inte alltid arbeta så aktivt för jämställdhet som de skulle vilja. Tankar om sega strukturer och svårigheter att förändra traditionella mönster är ständigt återkommande i enkät- och intervjusvaren. Vi konstaterade också genom informantintervjuer med tre programansvariga att det inte ingår någon särskild genusvetenskaplig kurs på Studie- och yrkesvägledarprogrammen, men att avsikten är att genusperspektivet skall genomsyra alla kurser. Vi drar slutsatsen att genuskunskaper gör skillnad och att det är av största vikt att utrusta vägledarna med sådana kunskaper i sin utbildning så att de i sin framtida roll kan främja jämställdhet som är ett sedan länge uppsatt, men inte uppnått mål.

Denna studie redovisar ett antal åsikter angående vägledning via e-post.Vi har använt oss av intervjuer med ett fåtal vägledare för att närmare granska vad vägledare anser om vägledning via e-post.Teoridelen behandlar både vägledning generellt, samtalsfärdigheter, informationsbaserad vägledning, etik samt vägledning via e-post. Vi vill med detta belysa olika aspekter av ordet vägledning och klargöra vad begreppet vägledning kan innefatta.Genom det material vi har bearbetat och tagit del av kan vi se att vägledning via e-post är något som är på frammarsch, och som ökar avsevärt hela tiden. Det måste dock fortfarande utvecklas till att bli bättre och tydligare, likväl som att de som arbetar på detta sätt måste fortsätta att utveckla sig. Än kvarstår rädsla för det nya och okända för många vägledare, som gärna blir kvar i det gamla och invanda.Flera vägledare ser denna metod som ett bra komplement till vanlig traditionell vägledning, men anser att det fortfarande är något som är mer informationsbaserat än vägledningsbaserat.Men måste det ena utesluta det andra?Ett uttalande som vi fastnade för under en av våra intervjuer, och som vi anser att alla borde ha i bakhuvudet när det gäller vägledning via e-post, vill vi gärna återge här: ”Om folk själva väljer den här formen att rikta sig till mig genom e-post med funderingar…då skall jag kunna hantera det på ett bra sätt, därför att det är individens val…”

Background: About 5-10 per cent of all patients diagnosed with cancer carry a genetic susceptibility to develop such a disease. Oncology nurses are seeing more and more patients that have a genetic predisposition who are in need of genetic counselling. From the patient’s perspective it is beneficial that oncology nurses have a genetic experience in order to be able to give each patient individual counselling about his or her life situation. Purpose: The purpose of this study is to highlight - from the perspective of the genetic counsellor - which factors make patients seek genetic counselling. It also describes how patients experience this counseling. Method: A qualitative interview study with an inductive hypothesis was conducted. The questions for the interview were semi-structured and eight genetic counselors participated. The professional experience of the participants varied from 1 to 20 years. The material was analysed with the qualitative content analysis by Lundman & Graneheims (2012) as well as Kvale (2014). Result: The results of the analysis are presented in three categories: the life situation of the patient, the security as well as knowledge. Genetic counsellors believe that the life situation of the patient influences him or her to choose genetic counselling. Also, knowledge, in the form of the competence shown by the staff encountered by the patient, has influenced this decision. Knowledge of the importance of genes, which are propagated by social media, as well as an increased awareness of the public in these matters, is also seen as contributing factors. The patients appear to be resolute in their decisions, better informed and thereby also more secure, more content and less worried as a consequence of genetic counselling. Conclusion: The results of the study show the need for an increased knowledge of genetics in order to meet the future needs of patients. This, in particular, involves oncology, nurses who are expected to know which risk factors are important and what tests are available, as well as being able to judge when the patient is in need of genetic counselling. The way the patient deals with his or her life situation then makes a starting point for a more constructive dialogue between the patient and the genetic counsellor that also enables the counselor to see the patient as a whole.

Studien syftar till att förklara hur vägledningssamtal praktiseras inom tre valda verksamheter – gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen samt Arenan (introduktionsprogram), utifrån verksamma studie- och yrkesvägledares upplevelser. Fokus ligger på (1) hur utformning i form av målsättning, målgrupp och yrkesbeskrivning påverkar samtalet, (2) hur sökandes behov påverkar samtalet samt (3) hur vägledarna motiverar val av vägledningsmetod. Intervjuer genomfördes med verksamma vägledare inom verksamheten och vald analysmetod för data var analys av meningsinnehåll. Teoretiska utgångspunkter för studien var ”samtalstyper” samt fem vägledningsmodeller vilka är välkända inom vägledningsområdet. Resultatet visade att på Arbetsförmedlingen påverkades samtalet starkt av målsättning. Behoven påverkade samtalen att kretsa kring att identifiera styrkor och matchning, där lösningsinriktad samtalsmodell dominerade. På Arenan påverkades samtalet starkt av målgruppen, men målsättningen uppnåddes därigenom. Samtalsbehov kretsade kring stöd och motivation. Stegmodell praktiserades, vilka motiverades av dess flexibilitet och kartläggning, därtill lösningsfokuserade modeller vilka motiverades genom ett fokus på förändringsarbete. På gymnasieskolan påverkade yrkesbeskrivningen starkt samtalet genom resurser/förväntningar. Behov påverkade samtalet till att kretsa kring valalternativ och försäkran om rätt val med mera. Verksamheten hade inslag av alla ovanstående modeller, vilka motiverades av stegmodellens systematik och det lösningsinriktades ”empowerment”. Här återfanns konstruktivistisk vägledning som motiverades av levnadsrum och icke-styrande. Andra slutsatser som framkom var den roll vägledarna axlade, hur den påverkade samtalet och att eklektiskt förhållningssätt ofta motiverades som viktigare än en konkret metod.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar. Vägledarna arbetar övergripande för att skapa en trygg miljö på boendet men det finns inga aktiva strategier för att förebygga utsatthet vilket ligger i linje med att det inte finns lagar som kräver detta. De har lärt sig hur de ska förhålla sig till olika kulturer men det kan innebära en risk att de slutar lyssna på individen. Detta visar på vikten av att mer forskning på området behövs bland annat för att lyfta fram de ensamkommande barnens egna perspektiv.

Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever på gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvägledningen de fått och vad de hade för åsikter om studie- och yrkesvägledning generellt. Vår första frågeställning handlade därför om vilka upplevelser och åsikter elever som gick andra och tredje året på gymnasiet hade av studie- och yrkesvägledning. Den andra och tredje frågeställningen fokuserades på hur eleverna ville att vägledningen såg ut samt hur deras tankar stämde överens med studie- och yrkesvägledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra året på gymnasiet och tio elever som gick tredje året på gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen skiljde sig åt från skola till skola. Eleverna visade i många fall en missnöjsamhet med vägledningen de fått. Detta på grund av att studie- och yrkesvägledaren inte varit nog tillgänglig, inte haft tid, inte visat intresse eller inte upplevts kunnig inom sitt område. Utifrån vår studie så efterfrågar eleverna mer personlig kontakt med studie- och yrkesvägledare. D.v.s. att vägledaren tar sig tid, är synlig ute i skolan och visar intresse och engagemang för varje enskild elev. Förutom detta ville eleverna att vägledare skulle vara en expert inom sitt område och därmed kunna svara på deras frågor.