Syftet med vår studie är att få mer kunskap om och förståelse för Arbetsförmedlingens arbete med studie- och yrkesvägledning för nyanlända vuxna i två svenska kommuner under etableringstiden. Detta syfte leder oss fram till våra frågeställningar som följer. Hur arbetar Arbetsförmedlingen i respektive kommun med studie- och yrkesvägledning av nyanlända vuxna? Vilket stöd/kompetensutveckling anser vägledarna sig behöva för att lyckas med sitt uppdrag? Vilka är framgångsfaktorerna och vilka är motgångarna stöter de nyanlända och vägledarna på? För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat en chef på vardera Arbetsförmedling och två studie- och yrkesvägledare i varje kommun. Resultatet visar att Arbetsförmedlingen och kommunens Vuxenutbildning har ett samarbete för att genomföra etableringsuppdraget, men detta samarbete behöver utvecklas och ökas. Det framkommer också behov av kompetensutveckling, samt behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan dessa aktörer. Studie- och yrkesvägledning, anser de intervjuade, har en väldigt stor betydelse för nyanlända vuxna, särskilt under deras etableringstid. För vidare forskning kan det vara intressant att undersöka nyanländas syn på studie- och yrkesvägledning, valideringsfrågor och dess betydelse för nyanlända att snabbt etableras.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka vägledares uppfattningar om genus påverkan på grundskoleelevers val av gymnasieprogram samt hur vägledare arbetar med att motverka genus påverkan. Tidigare forskning visar att genus påverkar ungdomar i deras studie- och yrkesval, och de tenderar att göra könsstereotypiska val. Konsekvenser av detta är exempelvis en fortsatt könssegregerad arbetsmarknad och sociala ojämlikheter. Studien utgår från följande två frågeställningar: Hur upplever vägledare att grundskoleelevers val av gymnasieprogram begränsas av genus? Hur arbetar vägledare med att motverka att genus begränsar grundskoleelevers val av gymnasieprogram? För att besvara frågeställningarna genomfördes sex intervjuer med vägledare som arbetar inom grundskolan. Det empiriska materialet analyseras tillsammans med begreppen begränsningar och kompromisser av Linda Gottfredson (1996). Därtill tillämpas STF-modellen av Wendy Patton och Mary McMahon (2006a;2006b), och samtalsskickligheterna av Egan (2014), aktivt lyssnande, utforskande frågor och att utmana. Begreppet genus används i vår studie utifrån Raewyn Connells definition (2009). Även begreppen genusordning och genusrelationer analyseras med empirin för att förklara de studieval ungdomar gör begränsade av genus. Denna studie visar att vägledare upplever att genus begränsar grundskoleelevers val av gymnasieprogram. I synnerhet visas detta i vägledningssamtalen med eleverna. Eleverna upplever sig inte kunna arbeta med ett visst yrke, på grund av dess kön. Vägledare upplever att dessa begränsningar leder till negativa påföljder. Detta handlar om könssegregation på arbetsmarknaden, olika arbetsvillkor mellan könen, och att karriärval görs efter förväntningar från omgivningen snarare än eget tycke. Samtliga vägledare arbetar aktivt med att motverka att genus begränsar elevernas val av gymnasieprogram. En gemensam metod bland samtliga informanter handlar om att vägledarna utmanar eleverna med ett normkritiskt tänkande. Nyckelord: Genus, grundskola, gymnasieprogram, vägledare, vägledningssamtal

No description available.

Unga vuxna som varken arbetar eller studerar är en utsatt grupp, vilket ger konsekvenser för individen och samhället. Enligt en lagändring i skollagen har kommunerna sedan år 2015 ett ansvar, att identifiera denna målgrupp och att erbjuda lämpliga åtgärder, där utgångspunkten är att i första hand motivera individen till studier. Studiens syfte är att undersöka hur vägledare inom det kommunala aktivitetsansavaret omsätter sin syn på motivation i praktiskt arbete i syfte att i första hand motivera deltagare mot studier. Studiens frågeställningar är: 1. Hur definieras begreppet motivation av vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret? 2. Hur talar vägledarna om att de arbetar med motivation inom det kommunala aktivitetsansvaret? Studien utgår ifrån vägledarnas perspektiv genom kvalitativa intervjuer, som har analyserats genom innehållsanalys. Resultatet analyseras utifrån teorin Careership, vilket innefattar begreppen habitus, handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Utifrån studien har det identifierats att informanterna har olika uppfattning om begreppet motivation men att det finns två gemensamma aspekter, att vilja och att kunna det man vill, som även kan skildras i deras arbete med motivation. Det har även framkommit att vägledarna försöker främja studiemotivationen hos deltagarna genom att skapa ett bra bemötande, inte ställa några krav, individanpassa arbetet utifrån individens viljor och förmågor, där personens intressen ofta spelar en stor roll. För att motivera deltagare mot studier erbjuder de även olika typer av aktiviteter och låter dem testa på nya saker, samt hjälper individerna att upprätta genomförbara planer. I resultatet framkommer det även en del upplevda brister och begränsningar som försvårar vägledarnas arbete med motivation, inom både aktivitetsansvaret och i samhället.

Från att ha valt ett yrke och sedan arbetat med det är det nuförtiden vanligt att vuxna individer byter yrke. Den befintliga karriärforskning som tidigare gjorts har dock främst fokuserat på barn och ungdomar, exempelvis övergångar mellan högstadiet och gymnasiet, eller mellan skola och arbetsliv (Lundahl, 2010). Den kvalitativa studiens syfte var att genom intervjuer som datainsamlingsmetod få kunskap om hur nio vuxna personer som har en anställning kommit till den punkt att de söker studie- och yrkesvägledning inför en tänkt karriärväxling, och hur de själva tänker om sin process. Resultaten från studien påvisar främst vikten av att fatta beslut. Uppsatta mål kan inte bara hjälpa en person att realisera dennes drömmar, dessa tycks också bidra till en stark motivation och en mer positiv inställning. Deltagarna som inte vet vad de vill göra är den grupp i studien som trivs sämst med sin arbetssituation. Familj tycks fungera som både en begränsande och möjliggörande faktor som inverkar på de beslut som fattas.

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor.Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation.För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ”vägledare” och benämner dem för ”hon” då de flesta i denna studie är kvinnor.I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes.I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete. Därefter kommer en presentation av vilken metod jag valt samt hur mitt urval och genomförande gått till.I resultatredovisningen har jag valt att redovisa intervjuerna som berättelser, jag redovisar varje skola för sig följt av en kort sammanfattning.Jag avslutar med en sammanfattande analys och diskussion.Arbetet har genomförts under perioden mars – maj 2005

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov av matchning kontra individens drömmar, fria val och behov av en hållbar framtid i vägledningssamtal med vuxna sökande inom utbildningssystemet. Tidigare forskning visar att vägledare inom arbetsmarknadsverksamheter upplever rollkonflikter där de förväntas matcha sökande mot arbetsmarknaden samtidigt som de utgår från ett klientcentrerat förhållningssätt där de ser till den sökandes behov först. Om och hur vägledarna som jobbar inom utbildningsväsendet upplever samma spänning mellan individ och arbetsmarknad är dock något som verkar mer outforskat vilket gav inspiration till den här uppsatsen. I strävan att fylla denna kunskapslucka formulerades två frågeställningar; Hur navigerar vägledare i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov av matchning kontra individens behov av fria val i vägledningssamtal med vuxna sökande samt vilka dilemman ställs vägledare inför i vägledningssamtal med vuxna sökande, gällande arbetsmarknadens kortsiktiga behov av matchning och den sökandes långsiktiga drömmar och mål? För datainsamlingen valdes en kvalitativ metod där åtta studie-och yrkesvägledare intervjuades. Empirin har analyserats utifrån Hodkinson och Sparkes Careership-teori samt Egans begrepp; klientcentrerat förhållningssätt, klientansvar och effektiva agenter. Resultatet visar att vägledarna navigerar utifrån individens behov i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov kontra individen drömmar och mål.

I och med att många saker digitaliseras idag, väcktes vår nyfikenhet kring hur vägledare ser på denna digitalisering och hur det är möjligt att arbeta utifrån den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivå där webbaserad vägledning är möjlig att utföra. Hur definieras då webbaserad vägledning av vägledarna och på vilka sätt använder de den? Detta är frågeställningar vi arbetat utifrån i det här examensarbetet. Syftet är att undersöka den webbaserade vägledningen ur vägledarnas perspektiv. Utifrån vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ undersökning skulle ge oss nyanserade och tillräckliga svar för att besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sju vägledare, utspridda över landet med hjälp av personligt möte, telefon, e-post och virtuellt rum med webbkamera och har analyserat deras svar, bland annat genom Karlssons (2007) sätt att se på kommunikation. Vägledningsmodeller, såsom Fyrstegsmodellen (Lovén, 2000) och Hägg och Kuoppas (2007) Trefasmodell har också varit användbara för att se likheter och skillnader i den webbaserade vägledningen och i det personliga mötet. Resultatet från vår undersökning visar att den webbaserade vägledningen är ett svårdefinierat begrepp. Det visar även att det webbaserade mötet tenderar att vara mer informativt än vägledning i det personliga mötet. Resultatet visar också att denna vägledningsform inte kan ersätta det personliga mötet, men att tekniken utvecklas och att framtidsutsikterna för webbaserad vägledning ser ljusa ut. En strävan efter att ersätta det personliga mötet anser våra informanter, heller inte finnas. Dock framkommer att den webbaserade vägledningen är ett gott komplement till det personliga mötet. Slutligen anser vi att syftet med detta examensarbete uppfylls då vi, genom kvalitativa intervjuer, fått sju vägledares subjektiva syn på vad webbaserad vägledning är. Vi har även fått en inblick i hur dessa webbaktiva vägledare arbetar. Svårigheten i att definiera den webbaserade vägledningen kvarstår och vi tror att detta till stor del beror på arbetsformens ringa ålder. Vi tror heller på intet sätt att den webbaserade vägledningen är ett hot gentemot studie- och yrkesvägledarnas yrkesprofession, utan en utveckling och ett komplement till den.

För att veta hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare bestämde jag mig för att intervjua några verksamma inom yrket för att ge en klarare bild på hur det är att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolväsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 år i yrket samt att fyra var från grundskola och fyra från gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssätt beroende vilken skolnivå de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vägledare från både storkommun och mindre kommuner för att ser om det även var skillnader beroende på kommunernas storlek i hur de arbetade. Det jag kommit fram till i undersökningen är att studie- och yrkesvägledarnas huvudarbetsuppgift och viktigaste i deras arbete är att vägleda människor, antingen ungdomar eller vuxna. De intervjuade anser att utbildning inom främst samtalsmetodik är en nödvändighet för att kunna arbeta som studie- och yrkesvägledare. Någon markant förändring av arbetsuppgifterna upplevde vägledarna inte hade skett över tid. Skillnaderna var de intervjuade arbetade, i storkommun eller mindre kommun, var marginella. Det som jag har kommit fram till i min under-sökning stödjer tidigare studier och undersökningar angående studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter och arbetsvillkor