Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför. Forskningsfältet är enigt om att yrkesrollen måste stärkas, undersökas och framhållas på bred front. Denna studie bidrar till att förtydliga vikten av vägledarutbildningens betydelse för yrkesrollen och förtydligar vad som påverkar hur en utbildad vägledare arbetar. Studien är kvalitativt genomförd med respondenter som har gått vägledarutbildningen vid Stockholms universitet. Resultatet visar på ett tydligt samband mellan hur vägledarutbildningen och arbetsplatskulturen samverkar och påverkar hur vägledarna arbetar. Även att vägledarnas arbete kan härledas till kända vägledningsteorier och metoder. Viss kritik mot vägledarutbildningens relevans för yrkesrollen framkommer. Studien resulterar i en modell som kan användas för att beskriva vägledaryrket. / Study and career counseling is a profession which all who have attended school in Sweden is familiar with. We have all at some time during the school day met a counselor. Just as many meetings seem to generate as many stories and they are not always of good character. Hopefully it hangs together with the fact that today there is no requirement for competency to work as a study and career counselor. This means that many meetings with guidance counselors have been conducted without the knowledge, understanding and professionalism as a trained counselor with competence entails. The researchers are agreed that the professional role must be strengthened, investigated and acknowledged on a broad front. This study helps to clarify the importance of the counselor’s education and what this means for the profession and clarify what influences how an educated counselor performs in his professional role. The study is qualitative and conducted with respondents who have studied counseling at Stockholm University. The results show a clear correlation between how counseling education and workplace culture interact and affect how counselors work, even how the counselors work can be traced to accepted theories and methods and also some criticism against counseling educations relevance to their professional role. The study results in a model that can be used to describe the counseling profession.

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

Inledning: Syftet med denna studie är att undersöka likheter och olikheter mellan psykodynamisk psykoterapi och andlig vägledning utifrån upplevelsen hos de som har erfarenhet av att möta människor i både psykoterapi och andlig vägledning. Förhoppningen är att studien kan bidra till ökad förståelse för såväl likheter som olikheter de olika samtalsmetoderna, med psykologiskt perspektiv och med andligt perspektiv, emellan.Frågeställningar: Hur upplevs likheter och olikheter mellan psykoterapi och andlig vägledning, hur upplevs mötet med den hjälpsökande i psykoterapi och andlig vägledning, av dem som är utbildade till och erbjuder både psykodynamisk psykoterapi och andlig vägledning?Hur upplevs eventuella fördelar och svårigheter med de dubbla yrkesrollerna, som psykoterapeut och andlig vägledare?Metod: Fem kvalitativa intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys med induktiv ansats i kodning, tematisering och analys av insamlat data.Resultat: Deltagarna beskrev att båda metoderna är samtalskurer, att kvalitén i mötet är viktig och att den hjälpsökande kommer till insikter om sig själv. Deltagarnas svar visade att gränsdragningen mellan psykoterapi och andlig vägledning ibland är enkel, ibland inte. Möjligheten att helt skilja andlig vägledning och psykoterapi åt beskrevs av deltagare ligga i synen på andlighet och gudstro. En önskan om dialog mellan professionella med såväl psykologiskt som andligt perspektiv, framkom.Diskussion: Deltagarna gav inte entydiga svar angående likhet och olikhet mellan psykoterapi och andlig vägledning. Deltagarnas syn på människan som bärare av både psykologiska och andliga erfarenheter kan medföra att de med dubbel kompetens befinner sig i ett gränsland mellan sekulär psykoterapi och konfessionell andlig vägledning. Medmänsklighet och empati framträder tydligt som de viktigaste komponenterna i samtalet med den hjälpsökande. / Introduction: The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between psychodynamic psychotherapy and spiritual direction based on the experience of those who meet people both in psychotherapy and in spiritual direction, and to increase the understanding of both similarities and differences between the methods.Questions: How are similarities and differences between psychotherapy and spiritual direction experienced, how is the encounter with those seeking psychotherapy and spiritual direction experienced by those educated for and offering psychodynamic psychotherapy and spiritual direction?How are possible benefits and difficulties experienced with the dual roles, as psychotherapist and spiritual director?Method: Five qualitative interviews were conducted. The interviews were analyzed using thematic analysis with inductive approach in coding, thematization and analysis of collected data.Results: Study participants described that both methods are talking cures, that the quality of the interpersonal meeting is important and that the applicant seeks to gain insight about himself. Study participants described that the distinction between psychotherapy and spiritual direction was not always easy. The ability to differentiate spiritual direction and psychotherapy was described by participants lay in the view of spirituality. Study participants talked about the importance of dialogue between professionals with psychological and spiritual perspective.Discussion: Study participants did not provide unambiguous answers regarding similarity and dissimilarity between psychotherapy and spiritual direction. As the study participants hold the view of human beings as carrying both psychological and spiritual needs they risk ending up in a no man’s land between secular psychotherapy and confessional spiritual direction. Interpersonal warmth and empathy was described as the most important components of the meeting with the help seeking applicant.

The purpose of this study is to investigate how professional career counselors look at the concepts self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. Furthermore, if they believed that this was something that was highlighted as important during their education and if they have the necessary tools for self-reflection. I also wanted to find out if they spent time self-reflecting in their daily work, and if so, in what way. The study has resulted in the following questions: How do career counselors argue about the concept of self-reflection, self-awareness and the shadow side of a conversation? How do career counselors view the importance of reflecting? What role does self-reflection play for the career counselors in their daily work?  In order to answer these questions, I have used a qualitative approach with in-depth interviews. These in-depth interviews have been performed with professional career counselors in the municipality of Gothenburg. The collected data has then been analyzed, with previous research as a theoretical starting point. The result of the study illustrates the views of these three professional career counselors on the concepts; self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. The study found that self-reflection is a central part of the work for all three career counselors. The three counselors believe self-reflection is a prerequisite for self-awareness. They also believe that in order to be a good career counselor, it is important to be aware of yourself and your behavior. Taking time to reflect and to get to know yourself also helped develop their professional roles. The professional development of self-reflection was beneficial for both themselves and their students. The result also shows that an encouraging and positive attitude is required for self-reflection to be part of the work. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen självreflektion, självkännedom och skuggsidan, det som händer under ytan i ett samtal. Vidare om de upplever att detta var något som lyftes fram som viktigt under deras utbildning och om de upplever sig ha redskap för att själva kunna reflektera. Jag vill också ta reda på om de ägnar tid åt självreflektion och på vilket sätt i sitt arbete. Studiens syfte har utmynnat i följande frågeställningar: Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring begreppet självreflektion, självkännedom och skuggsidan av ett samtal? Hur ser studie- och yrkesvägledare på vikten av att reflektera? Vilken roll spelar självreflektion i studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövande? För att besvara mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig en kvalitativ metod med djupintervjuer. Dessa djupintervjuer har gjorts med verksamma studie- och yrkesvägledare i Göteborgs kommun. Empirin har sedan analyserats med tidigare forskning som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av studien belyser dessa tre verksamma studie- och yrkesvägledares syn på begreppen; självreflektion, självkännedom och skuggsidan; ”det som händer under ytan i ett samtal”. I studien har det framkommit att självreflektion är en central del av arbetet för de tre studie- och yrkesvägledare som intervjuats. Dessa vägledare menar att självreflektion är en förutsättning för självkännedom. Att ha god självkännedom anser de är avgörande för att vara en bra vägledare. Att ägna tid åt att reflektera och lära känna sig själv leder också till att de utvecklas i sin yrkesroll. Den professionella utvecklingen som självreflektion leder till gynnar både dem själva och deras elever. Resultatet visar också att för att självreflektion ska vara en del av arbetet, så krävs en uppmuntrande och positivt inställd organisation.