No description available.

Då vi upplevde att det saknades verktyg för att möta sökande med svåruppnåeliga mål, blev det en självklarhet att syftet med arbetet skulle vara att beskriva hur och vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är svåruppnåeliga samt hur de uppfattar och definierar svåruppnåeliga mål. Vi användes oss av kvalitativ metod då vi ville få fram informanternas personliga berättelser. Vi har även valt att ta upp teorier som vi anser betydelsefulla för vår studie. För att kunna analysera vårt resultat utgick vi från Hodkinson och Sparkes teori “Careership” och samtalsmodellerna, Gerard Egans “The skilled helper” och William R Miller & Stephen Rollnick “Motiverande samtal”. I resultatet av vår studie framkom det att faktorer som kan påverkar en individs svåruppnåeliga mål är samhället, omgivningen och den sökandes självbild. Det framkom även att relationen mellan vägledaren och den sökande är viktig för att den sökande ska kunna göra välgrundade val. Det är också av vikt att samtalsledaren i samtalet med den sökande vars mål är svåruppnåeliga arbetar med att vidga handlingshorisonten genom att aktivt lyssna, vara närvarande och ställa öppna frågor samt ge rätt information för att den sökande ska kunna göra välgrundade val.

Skolorna i Sverige har tagit emot många nyanlända elever och trots erfarenheten identifieras detfortfarande utvecklingsområden, framför allt inom studie- och yrkesvägledning. Vi har valt attundersöka studie- och yrkesvägledares perspektiv på vägledningsarbetet med nyanlända elever påspråkintroduktion. Syftet med studien är att undersöka huruvida och i sådana fall på vilket sätt deupplever att vägledningen främjar eleverna för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval.Datainsamlingsmetoden har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta utbildade studie- ochyrkesvägledare som är verksamma vid språkintroduktion. Resultatet visar på att studie- ochyrkesvägledarna upplever att eleverna har möjlighet att fortsätta sin utbildning på gymnasienivå, mende står inför många utmaningar. Det framkommer att eleverna har ett större behov av vägledning dåfaktorer som språkbarriärer, bristande utbildningsbakgrund och kunskap kring det svenskautbildningssystem saknas. Respondenterna menar att dessa faktorer kan begränsa elevernasmöjligheter till vidare studier och att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Studiens slutsats äratt vägledare är en viktig faktor för att eleverna ska kunna navigera i det svenska utbildningssystemetoch fatta välgrundade studie- och yrkesval. / The schools in Sweden have received many newly arrived students and despite the schools’experiences, there are still areas of development, especially within the field of study and careerguidance. Therefore, this study focuses on study and career counsellors’ guidance work with newlyarrived students in language introduction programs. The aim of the study is to examine the perceptionof whether, or in what ways, study and career counseling promotes students' ability to make wellinformed study and career choices. The data has been collected through qualitative interviews witheight trained study and career counsellors who work in language introduction programs. The resultsshow that study and career counsellors perceive that students can continue their education at thesecondary level, but they face many challenges. The study also reveals that students have a greaterneed for guidance when factors such as language barriers, lack of educational background, andknowledge about the Swedish education system are missing. Moreover, the respondents argue thatthese factors can limit students' opportunities for further studies and establishing themselves in theSwedish labor market. The study's conclusion is that counsellors are an important factor for students tonavigate through the Swedish education system and make well-founded study and career choices.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit. Vi drar slutsatsen att respondenternas strävan att lyckas varit starkare än påverkansfaktorerna, samt att empowerment fungerat.</p> / <p>Our aim in this essay was to examine what importance external influence and internal impulses have had in four individuals' career development process in a competitive sector, and how they have handled the situation. The gathering of facts was implemented with the use of semistructured mail-interviews, and processed, using a deductive thematic analysis. The themes were as follows: guidance counseling, cooling down, empowerment, theories of information, former research and SCCT. The study shows that all respondents have been the victims of downcooling effects in their youth, both from school personnel, and the immediate family, but that they also received empowerment from other sources. They have handled the negative impact in various ways, but they all possessed a strong internal desire to create a successful career, that has overcome the negative impact. Therefore we draw the conclusions that the endeavor to succeed has outlasted the downcooling, and that empowerment indeed works.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit. Vi drar slutsatsen att respondenternas strävan att lyckas varit starkare än påverkansfaktorerna, samt att empowerment fungerat. / Our aim in this essay was to examine what importance external influence and internal impulses have had in four individuals' career development process in a competitive sector, and how they have handled the situation. The gathering of facts was implemented with the use of semistructured mail-interviews, and processed, using a deductive thematic analysis. The themes were as follows: guidance counseling, cooling down, empowerment, theories of information, former research and SCCT. The study shows that all respondents have been the victims of downcooling effects in their youth, both from school personnel, and the immediate family, but that they also received empowerment from other sources. They have handled the negative impact in various ways, but they all possessed a strong internal desire to create a successful career, that has overcome the negative impact. Therefore we draw the conclusions that the endeavor to succeed has outlasted the downcooling, and that empowerment indeed works.

The purpose of this study is to investigate how professional career counselors look at the concepts self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. Furthermore, if they believed that this was something that was highlighted as important during their education and if they have the necessary tools for self-reflection. I also wanted to find out if they spent time self-reflecting in their daily work, and if so, in what way. The study has resulted in the following questions: How do career counselors argue about the concept of self-reflection, self-awareness and the shadow side of a conversation? How do career counselors view the importance of reflecting? What role does self-reflection play for the career counselors in their daily work?  In order to answer these questions, I have used a qualitative approach with in-depth interviews. These in-depth interviews have been performed with professional career counselors in the municipality of Gothenburg. The collected data has then been analyzed, with previous research as a theoretical starting point. The result of the study illustrates the views of these three professional career counselors on the concepts; self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. The study found that self-reflection is a central part of the work for all three career counselors. The three counselors believe self-reflection is a prerequisite for self-awareness. They also believe that in order to be a good career counselor, it is important to be aware of yourself and your behavior. Taking time to reflect and to get to know yourself also helped develop their professional roles. The professional development of self-reflection was beneficial for both themselves and their students. The result also shows that an encouraging and positive attitude is required for self-reflection to be part of the work. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen självreflektion, självkännedom och skuggsidan, det som händer under ytan i ett samtal. Vidare om de upplever att detta var något som lyftes fram som viktigt under deras utbildning och om de upplever sig ha redskap för att själva kunna reflektera. Jag vill också ta reda på om de ägnar tid åt självreflektion och på vilket sätt i sitt arbete. Studiens syfte har utmynnat i följande frågeställningar: Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring begreppet självreflektion, självkännedom och skuggsidan av ett samtal? Hur ser studie- och yrkesvägledare på vikten av att reflektera? Vilken roll spelar självreflektion i studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövande? För att besvara mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig en kvalitativ metod med djupintervjuer. Dessa djupintervjuer har gjorts med verksamma studie- och yrkesvägledare i Göteborgs kommun. Empirin har sedan analyserats med tidigare forskning som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av studien belyser dessa tre verksamma studie- och yrkesvägledares syn på begreppen; självreflektion, självkännedom och skuggsidan; ”det som händer under ytan i ett samtal”. I studien har det framkommit att självreflektion är en central del av arbetet för de tre studie- och yrkesvägledare som intervjuats. Dessa vägledare menar att självreflektion är en förutsättning för självkännedom. Att ha god självkännedom anser de är avgörande för att vara en bra vägledare. Att ägna tid åt att reflektera och lära känna sig själv leder också till att de utvecklas i sin yrkesroll. Den professionella utvecklingen som självreflektion leder till gynnar både dem själva och deras elever. Resultatet visar också att för att självreflektion ska vara en del av arbetet, så krävs en uppmuntrande och positivt inställd organisation.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka eventuella skillnader och likheter i kompetenser som studie- och yrkesvägledare och coacher besitter och använder i sitt arbete. Utifrån vårt syfte formulerade vi följande tre forskningsfrågor; Vilka kompetenser har de intervjuade studie- och yrkesvägledare erfarenhet av i sin yrkesutövning? Vilka kompetenser har de intervjuade coacherna erfarenhet av i sin yrkesutövning? Och Vilka är de två yrkebenämningarnas eventuella skillnader och likheter i avseende på kompetensinnehav och kompetensanvändning. För att få svar på våra forskningsfrågor så valde vi att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken coacher där samtliga arbetar inom området studier och/eller arbete. För att analysera vårt resultat så tog vi hjälp av EU ́s organ, Cedefops kompetensbeskrivningar av vägledarens arbetsuppgifter samt Kerstin Keens kompetensbeskrivning och Knud Illeris utökade kompetensbegrepp. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna lyfter fram fem stycken fokusområden vilka är; Metoder och teorier, Empati, Acceptera människors olikheter och olika förutsättningar, Motivation och hopp samt Trygghet, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Även coacherna lyfter i sina intervjuer fram fem stycken fokusområden vilka är; Arbetssätt och metoder med klienten, Hjälpa klienten att se sina framgångar eller brister, Att klienten åstadkommer något, Våga vara obekväm samt Anpassningar, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledarna i vår studie har ett större fokus kring metoder och teorier än våra intervjuade coacher hade. Coacherna däremot hade ett stort fokus på att våga vara obekväm, vara ärlig och att arbeta med att utmana klienterna på olika sätt, vilket inte var lika tydligt hos studie- och yrkesvägledarna. Resultatet visade även på likheter så som att båda yrkesrollerna arbetar empatiskt samt att de arbetar utifrån kompetensen att kunna motivera klienterna till handling. Resultatet från vår studie kan inte uppfattas som generell för alla studie- och yrkesvägledare eller alla coacher utan kan bara hjälpa oss att få en inblick i de kompetenser som de båda yrkesrollerna besitter och använder. / The purpose of our study was to investigate the possible differences and similarities in the skills that study and career counselors and coaches own and use in their work. Based on our purpose, we formulated the following three research questions; What skills does the interviewed study and career counselors have experience off in their professional practices? What skills does the interviewed coaches have experience off in their professional practices? And what are the differences and similarities between the two occupations in terms of competence and competence use. To answer our research questions, we chose to conduct eight qualitative interviews with four study and career counselors and four coaches, all working in the field of study and / or work. In order to analyze our results, we took the help of EU bodies, Cedefop's competence descriptions of the supervisor's duties, and Kerstin Keen's competence description and Knud Illeri's extended competence description. The results show that the study and career counselors highlight five focus areas which are; Methods and Theories, Empathy, Accepting People's Differences and Different Conditions, Motivation and Hope, and Safety, regarding the skills they possess and use. The coaches also highlight five focus areas in their interviews, which are; Way of working and methods with the client, Help the client to see their successes or shortcomings, That the client accomplishes something, The ability be uncomfortable, and Adaptations, regarding the skills they possess and use. The results also showed that the study and career counselors in our study have a greater focus on methods and theories than our interviewed coaches had. The coaches, on the other hand, had a great focus on the ability to be uncomfortable, honest and to work to challenge the clients in different ways, which was not as clear in the case of the study and career counselors. The result also showed similarities such as the fact that both professional roles work empathically and that they work with the ability to motivate the clients into action. The results of our study can not be perceived as general for all student counselors or coaches, but can help us gain insight into the skills that both professors possess and use in their work with clients in this area.

Målet med denna studie är att lära mer om studie- och yrkesvägledares arbete i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Frågorna som ställs handlar om deras arbete med eleverna och deras föräldrar, eller andra vårdnadshavare, samt andra relaterade ämnen. Bakgrunden till studien är till stor del att många unga vuxna med utbildning i särskolan hamnar utan någon organiserad sysselsättning och därmed i socialt utanförskap, vilket väckte de frågor som behandlas i denna studie. Studien genomfördes genom intervjuer under cirka ett år. På grund av frågornas karaktär ansågs en kvalitativ studiemetod vara mest lämplig. Detta är alltså en kvalitativ studie med en hermeneutisk karaktär och en ambition att öka förståelsen för ämnet. Resultaten som genererats av intervjuerna speglar komplexiteten och glädjen som följer med att arbeta med en grupp som är utsatt på olika sätt och i olika grad. Slutsatserna av studien var att studie- och yrkesvägledare kan behöva arbeta för att stödja empowerment av elever som deltar i specialundervisning i en värld som har orsakat, eller starkt bidragit till, negativa associationer till sådan utbildning och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. Detta är ett område där studie- och yrkesvägledare utifrån sin roll och sina arbetsvillkor kan bidra till en positiv förändring / The aim of this study is to learn more about the work of study- and career counselors in compulsory special school or upper secondary special school. The questions asked are about their work with the students and their parents, or other guardians, as well as other related subjects. The background to the study is largely that many young adults with an education in the special school end up without any organised occupation and consequently in social exclusion, which raised the questions addressed in this study. The study was conducted through interviews over a span of approximately one year. Due to the nature of the questions, a qualitative study method was deemed to be most appropriate. Thus, this is a qualitative study with a hermeneutic character and an ambition to increase the understanding of the subject. The results generated by the interviews reflect the complexity and the joys that come with working with a group that is vulnerable in different ways and to different degrees. The conclusions of the study was that study- and career counselors may need to work to support the empowerment of students who partake in special education in a world that has caused, or strongly contributed to, negative associations with such education and/or intellectual disabilities. This is an area where study and career counselors can contribute, based on their role and their working conditions, to a positive change.

The first part renders the theoretical introduction to the problems of career guidance and the next possible educational choice. There are clarified the important terms of the work, selected parts of career progression, characteristics of development stage of pubescent with respect to the next possible educational choice at the end of the primary school. Then we get acquainted with the basic principles of methodical approach and characteristics of systemic dialog. The empiric part brings particular casuistry which illustrates searching of harmony between personality of a pupil, background for exercise of a profession, chanciness, ignorance and deficient of maturity of pupils (their parents too) for the next career progression. We try to show the importance and benefit of the systemic approach and dialog just with guidance in casuistry and discussions. It tries to show a suitable systemic approach as a theoretical and philosophical framework of career counselor in the context of the consulting situation with children and their parents. This work shows that this approach helps that the counselor does not only submit a verdict but creates a place for thinking about possibilities. Asking questions challenge the client to searching answers and active thinking about future. It becomes better...

The first part renders the theoretical introduction to the problems of career guidance and the next possible educational choice. There are clarified the important terms of the work, selected parts of career progression, characteristics of development stage of pubescent with respect to the next possible educational choice at the end of the primary school. Then we get acquainted with the basic principles of methodical approach and characteristics of systemic dialog. The empiric part brings particular casuistry which illustrates searching of harmony between personality of a pupil, background for exercise of a profession, chanciness, ignorance and deficient of maturity of pupils (their parents too) for the next career progression. We try to show the importance and benefit of the systemic approach and dialog just with guidance in casuistry and discussions. It tries to show a suitable systemic approach as a theoretical and philosophical framework of career counselor in the context of the consulting situation with children and their parents. This work shows that this approach helps that the counselor does not only submit a verdict but creates a place for thinking about possibilities. Asking questions challenge the client to searching answers and active thinking about future. It becomes better...