Authors: Ludvig Klingsäter and Samuel Elm Supervisor: Professor Hans Sjögren Background: The aviation industry was for a long time a heavily regulated market with characteristics of duopoly where states owned and managed the airlines traffic. After the 1990´s deregulation and liberalization of the aviation industry, new airlines emerged with new strategies. These new airlines would be called low-cost airlines and came to push the market into higher competition. The effect of this was higher supply of flights for customers and an increased price pressure between European airlines.  Purpose: The purpose of this study is to examine and analyze the performance of the European aviation industry after deregulation and the low-cost airline establishment during the 1990´s. Furthermore, we examine if there exists conditions for the legacy airlines to survive the highly increase in competition.  Method: We have used a quantitative approach in order to compile data to find answers to our issues. We examine and analyze how the market has developed between the years 1992 and 2019. With the help of annual reports from four legacy airlines and four low-cost airlines we have collected key data, such as revenues and costs, in order to analyze the market's development and performance over the years. We have also supplemented our quantitative data with previous research through a qualitative approach that helps us analyze our numerical results.  Conclusion: The results and analysis show that the market has become more efficient in terms of its resource use. This has been demonstrated by, among other things, reduced costs and lower revenues in relation to available seat kilometers, which has significantly increased the number of passengers. This leads to the conclusion that the performance of the European aviation market has improved and consumer welfare has increased. In addition, since the legacy airlines have managed to maintain their strategy while at the same time increasing their profit margins, we conclude that there are conditions for the legacy strategy to survive. Keywords: Legacy airlines, low-cost airlines, competition, net profit-margin, efficiency,  welfare.

Uganda är ett av världens fattigaste länder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvåras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social välfärd och att bedriva socialt arbete är begränsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser på social välfärd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social välfärd som inkluderar hela befolkningen, var några av frågorna jag ställde mig. Mitt empiriska material består av sex stycken intervjuer av personer i Uganda som har anknytning till socialt arbete. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod för att på det viset få en djupare inblick i mina informanters svar på mina frågeställningar. För att underbygga min studie har jag också använt mig av teoretiskt material i form av forskning kring social utveckling och social välfärd. Min studie visar på att definitionerna av välfärd tillhör de mer grundläggande basbehoven. Vilkoren och hinderna för att bygga upp social välfärd kantas av korruption, ojämn resursfördelning likväl som tribalism. Trots misstron mot regeringen visar min studie att regeringen faktiskt borde stå för den sociala välfärden men med ett lokalt samarbete mellan befolkningen och regeringen för att på det viset tillgodose befolkningens behov. / Uganda is one of the world`s poorest countries today. With widespread poverty that has been worsen by the absence of democracy and the presence of widespread corruption. The conditions to create a social welfare system and to carry out social work are limited. I have chosen in this paper to find out how a number of people in Uganda who are specialised in social work view social work in Uganda. What obstacle are present and how social welfare, which includes the hole population in Uganda can be achieved are some of the questions are intended to answer. My empirical materials consist of six interviews of persons with connection to social work. I chose a qualitative method of interview because in this way I will get a deeper insight into my informers answer of the questions asked. To support my study I have also used some theoretical materials in the form of research done on social development and social welfare. My study shows that the definitions of welfare are about the most basic needs. The conditions to put in place a social welfare system are being punctuated by corruptions, unequal distribution of the countries recourses and by tribalism. Despite the distrust of government, my study shows that the government should in fact be responsible for the implementation of social welfare but with the collaboration of the local population. In that respect, the government will see to everyone’s need.

Countries around the world have different systems for parental leave. The United States is the only industrialized country in the world that do not offer any kind of paid parental leave, on a federal level, to its citizens. While some Americans have the right to 12 weeks of unpaid leave, Swedes have the right to 480 days of paid leave. Sweden and the United States are both countries that want to be in the forefront of human rights and according to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW), states parties shall “introduce maternity leave with pay or with comparable social benefits without loss of former employment, seniority or social allowances”. The two countries have signed the convention, but only Sweden has ratified it. The political systems and the view of the state, the individual and the family are other distinctions between the countries. Further, the history in which the countries’ welfare has been built has taken different ways. Therefore, the aim of this study is to examine the differences in parental leave in Sweden and the United States. The jurisprudence, the political systems, the ratification of the CEDAW and the history of welfare will be examined to try to answer the question why these two industrialized countries have a big distinction in the right to paid parental leave.

Giving People är en ideell organisation, verksam på det sociala mediet Facebook, som utövar riktad välgörenhet till barnfamiljer över hela vårt land. Organisationen fungerar främst genom sina givare som hjälper de hjälpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjälpt nära 3000 barnfamiljer med mat och kläder, och behovet av hjälp verkar hålla i sig samtidigt som organisationen växer. Syftet med vår studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framväxt på sociala medier som en del av civilsamhället. Vårt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vänder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förståelse har vi också undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People. Vår studie har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras på 131 unika ärenden som behandlar den hjälpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn och familjer i ekonomisk utsatthet, civilsamhället och välfärdssamhället, samt utifrån Marcel Mauss gåvoteori och Zygmunt Baumans teori om det individualiserade samhället. I resultatet framkommer att barnfamiljerna som vänder sig till Giving People har svårt att få ekonomin att gå runt med inkomster från socialförsäkringar och bidrag, men även med arbetsinkomster. Inkomsterna räcker inte till familjernas konsumtionsbehov eller till ett buffert-sparande. Giving Peoples framväxt tycks också handla om ett medmänskligt engagemang och ett tydligt barnfokus hos organisationens grundare och givare. Sammantaget verkar samhälls-förändringarna inom välfärden och socialpolitiken ha möjliggjort för Giving Peoples arbete samtidigt som kommunikationsteknologin bidrar med ett snabbt och enkelt sätt att verka och nå ut genom Internet.

Populism, what is that really? Is it like a wave of populism we standing in front of with Donald Trump and Marine Le Pen in its lead? Well, that’s very hard to say. Research have shown that it´s very hard to exactly say anything about what populism is. But, in this study several different research has been put together with four concrete criterions as a result. These four criterions will be useful as a theoretical framework, to analyse four Swedish parties’ participation in two different welfare-debates. Which one of them uses populism? It will also be useful for this study’s second question, if populism is a useful concept of analysing political parties? The method used in this study is text analysis, with the spoken text in the debates in focus. The result shows the complexity of populism as a concept, but also that all the parties, accept one, uses populism in the two debates, more or less.   The conclusion is that populism as a concept is far too big, and far too widespread to analyse in a research of this size, and therefore it´s necessary to cut things of.

Double bridle is widely used in the sport dressage, and according to the FEI and the Swedish competition regulations (II) is it a requirement to use in the Grand Prix and within the championship classes. With this essay I want to investigate how riding on double bridle can affect the horse physically and mentally. The aim is also to put horseback riding in relation to the horse's welfare and the Swedish animal welfare law (2018: 1192), the FEI:s Code of Conduct and the competition rules in dressage. The essay is a qualitative literature study based on scientific articles, scientific books, the animal welfare law and websites from the horse industry. When the horse is ridden with double bridle, physical damage can occur in the mouth as sores in the soft tissue, infections in the teeth and pressure injuries. In addition, the double bridle applies a remarkable pressure to other parts of the head and to the horse's neck. The cavesson can cause pressure and abrasions when tightened too tightly and create an internal stress as it prevents the horse from opening the mouth to perform natural needs and alleviate any pain. The mental strain can occur when the horse cannot perform normal behaviors due to the double bridle and an internal stress can occur. The bits that is used for double bridle is not considered compatible with one another, and does not fit naturally in the horse's mouth. Double bridle can be considered contrary to Chapter 2: sections 1 and 9 in the Swedish Animal welfare law (2018: 1192), that say that equipment must not cause suffering and that it is forbidden to expose animals to unnecessary suffering. The double bridle may involve a risk of suffering if the horse does not have the morphological conditions to carry it. It is also contrary to the FEI Code of Conduct, where horse welfare should always be given priority over the rider's success, by being a requirement and not a choice for the rider. / Kandar används flitigt inom ridsportsgrenen dressyr, och är enligt FEI och det svenska tävlingsreglementet (II) ett krav att använda i Grand Prix och inom mästerskapsklasser. Med denna magisteruppsats vill jag undersöka hur ridning på kandar kan påverka hästen fysiskt och psykiskt. Syftet är även att sätta ridning på kandar i förhållande till hästens välfärd och djurskyddslagen (2018:1192), FEI:s uppförandekod samt tävlingsreglementet inom dressyren. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar, vetenskapliga böcker, djurskyddslagen samt hemsidor från hästbranschen.  När hästen rids på kandar kan fysiska skador uppstå i munnen som sår i den mjuka vävnaden, infektioner i käktänderna samt tryckskador. Utöver det applicerar kandaret ett betydande tryck på andra delar av huvudet och på hästens nacke. Nosgrimman kan orsaka tryck och skav när den spänns för hårt samt skapa en inre stress då den förhindrar hästen från att öppna munnen för att utföra naturliga behov och lindra eventuell smärta. Den psykiska belastningen kan utspela sig när hästen inte kan utföra normala beteenden på grund av kandaret och en inre stress kan uppstå. Kandarbetten anses inte vara kompatibla med varandra och ryms naturligt inte i hästens mun. Kandar kan anses strida mot 2 kap. 1, 9 §§ djurskyddslagen (2018:1192), att utrustning inte får orsaka lidande samt att det är förbjudet att utsätta djur för onödigt lidande. Kandaret kan innebära en risk för lidande om hästen inte har de morfologiska förutsättningarna att bära det. Det strider även mot FEI:s uppförandekod där hästen välfärd alltid ska prioriteras framför ryttarens framgång, genom att vara ett krav och inte ett val för ryttaren.

It is now widely accepted that the concept of ”animal welfare” includes both the physical and mental wellbeing, and that providing positive experiences is equally important as avoiding and limiting negative ones. Most scientists seem to agree that horses experience positive welfare when exploring and feeding in complex environments and through friendly interactions with other members of the flock. In contrast, it is less clear in which situations they experience positive welfare when kept in captivity and their natural behaviours are restricted. We need indicators to assess if animals experience positive welfare, and the first aim of this thesis was a summary of the research on this subject presented the last decade. The indicators can be divided into signs of enjoyment and content (for example facial expression, body language and vocal and non-vocal sounds), luxury behaviours (behaviours not necessary for survival, such as play or allogrooming) and behaviours that supports the possibility to cope with challenges (such as friendly interactions or the possibility to control a situation). Since research has progressed so much the last decade, the second aim of this thesis was to create a checklist to be used when assessing the positive side of the welfare spectrum. However, it became clear that there is still need for more research before the indicators of positive welfare can be used in practice in a detailed checklist. This is partly due to the need for special equipment for analysis of some indicators and because many results were inconclusive or dependent on a specific context. The checklist is therefore limited to how to exclude that the horse experience negative welfare, how to provide more that the minimum level stated in the animal welfare legislation and how to provide daily possibilities to experience positive feelings. / Numera är det allmänt accepterat att begreppet ”djurvälfärd” omfattar både fysiskt och mentalt välbefinnande, och att god djurvälfärd innebär att erbjuda möjlighet till positiva upplevelser likaväl som att undvika och begränsa negativa. De flesta forskare verkar överens om att hästar upplever positiv välfärd när de ägnar sig åt utforskande och födosökande beteende i stimulansrika miljöer och interagerar vänligt med andra flockmedlemmar. I vilka situationer de upplever positiv välfärd då de hålls av människan, och de naturliga beteendena begränsas på olika sätt, är däremot mer oklart. För att kunna bedöma om djur upplever positiv välfärd måste man använda olika indikatorer, och denna uppsats sammanfattar det senaste decenniets forskning på området. Indikatorerna kan delas upp i tecken på belåtenhet eller njutning (t.ex. ansiktsuttryck, kroppsspråk och vokala och icke-vokala ljud), lyxbeteenden (dvs beteenden som inte är nödvändiga för djurs överlevnad som lek och allogrooming) och beteenden som understödjer möjligheten att hantera utmaningar (t.ex. vänskapliga interaktioner eller att kunna kontrollera sin situation). Eftersom forskningen gått så mycket framåt det senaste decenniet var målsättningen också att skapa en checklista som behandlar den positiva halvan av välfärdsskalan. Det visade sig dock när indikatorerna var sammanställda att det fortfarande krävs en hel del forskning innan de är praktiskt användbara i en så detaljerad checklista. Detta beror bland annat på att flera indikatorer kräver specialutrustning för analys och för att flera resultat var tvetydiga eller kontextberoende. Checklistan begränsas därför till att behandla hur man utesluter att hästen upplever negativ välfärd och erbjuder mer än miniminivån i djurskyddslagstiftningen samt erbjuder daglig möjlighet till att uppleva positiva känslor.

<p>Syftet med denna studie är att genom en levnadsnivåundersökning beskriva levnadsförhållandena för personer med psykiska funktionshinder som begått brott och blivit dömda till vård som straffrättslig påföljd. Metoden som använts är en kvantitativ tvärsnittsstudie. På en utav Sveriges sex regionkliniker för rättspsykiatrisk vård har två informanter besvarat 91 enkätformulär med registerinformation från inskrivningstillfället som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrån välfärdskomponenter ur social rapportering. Levnadsnivå definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjälp denne kan styra sitt eget liv. Sammantaget är resultaten nedslående, de visar på en betydande låg tillgång av resurser för individerna i målgruppen att styra sitt eget liv. Totalt sett var majoriteten utan daglig sysselsättning i form av arbete, den egna försörjningsmöjligheten för individen blir därmed begränsad. Utbildningsnivån var låg, 63 procent hade endast grundskoleutbildning. Slutligen visar resultaten på att 64 procent saknade ett eget boende. Det svenska välfärdssystemet skall tillförsäkra alla medborgare en skälig levnadsnivå, frågan är om systemet räcker till för alla?</p>

<p>The aim of this paper is to see how the local authorities in Norrköping create a way to look at homelessness. This aim is examined with the help of the central questions: How does the municipality describe homelessness as a phenomenon? What causes to homelessness can be seen in the texts? How do they describe homeless people? And What kind of actions are used or proposed? The analysis has been done with the tools and thoughts of the critical discourse analysis and made on text documents written by politics and employees of the city of Norrköping. The theories which have been used are those of postmodernism, welfare, homelessness, civil society and relative poverty. The analysis shows that the way the municipality of Norrköping looks at homelessness correspond with the way homelessness is presented in current Swedish research. The result leads up to discussions about alternative ways of looking at some of the causes and some of the actions that prevent and reduce homelessness. </p><p>Central thoughts in this paper are those of individual and structural causes that lead to homelessness. These causes are discussed with the focus on how they co-operate and what they can say about the responsibility that is shared between the city and its citizens. Another interesting thing that is shown in the analysis is that some problems are identified but more or less forgotten in further thoughts. The judgement made in this paper is that the excluded parts often are of a nature that reaches beyond the municipality’s liability.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ”det långsiktiga finansieringsproblemet”. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet. I regel borde resurserna utvecklas i samma takt som demografins utveckling, men detta finns det inget empiriskt stöd för. Istället har utvecklingen påvisat att kostnaderna har ökat i förhållande till demografin. Detta beror bland annat på att det materiella välståndet ökar efterfrågan ytterligare. Trots detta har demografin hamnat i fokus i debatten om det långsiktiga finansieringsproblemet.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att analysera den offentliga sektorns långsiktiga finansieringsproblem genom att undersöka sambandet mellan kostnader, prestationer och demografiska behov samt diskutera om det finns andra faktorer som påverkar.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsens metod är tudelad, där ena delen består av en materialinhämtning och den andra delen består av statistisk bearbetning av datamaterial.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Välfärdstjänsternas kostnadsökningar kan endast till viss del förklaras med demografiska behov och prestationer som förklaringsvariabler. Modellerna måste därför kompletteras av ytterligare faktorer. De demografiska behoven kan därmed anses som den lägsta nivå vad gäller krav på kostnaderna. Utöver denna nivå tillkommer andra faktorer som ökar kostnaderna ytterligare. Andra faktorer som påverkar kostnaderna är teknologisk utveckling, internationalisering, politiska ambitioner, samhällsförändringar och omvärldsmedvetenhet. Faktorerna ökar välfärdstjänsternas kostnader genom att de ökar efterfrågan på tjänsterna, vilket kräver ökade resurser, som i sin tur ökar kostnaderna. De framtida prognoserna påvisar att trenden för de demografiska behoven fortsätter och kostnaderna kommer att öka ännu mer. Detta gör att Sverige ställs inför ett antal framtida utmaningar.</p>