<p>I vår studie har vi velat se hur pedagoger beskriver sitt arbete kring "elevers lika värde" samt hur de definierar begreppet. Syftet är att ta del av pedagogers syn på elevers lika värde samt deras dagliga arbete med detta. Vi vill även beröra problemet kränkning i skolan. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma från förskola till gymnasiet. Studien har visat att det krävs ett medvetet förhållningssätt av pedagogen för att eleverna ska känna att de har ett lika värde. Det finns ett varierat arbetssätt för att gestalta denna del av värdegrunden, både med hjälp av fiktiva och vardagliga händelser. Många av våra informanter anser att tidsbrist är en faktor som påverkar arbetet med "elevers lika värde" negativt. Resultatet visar också att kollegialitet kan ses som ett problem i värdegrundsarbetet. Det finns tillfällen då kollegan istället borde ha agerat för eleven, men av någon anledning tiger de om situationer till förmån för kollegan</p>

I vår studie har vi velat se hur pedagoger beskriver sitt arbete kring "elevers lika värde" samt hur de definierar begreppet. Syftet är att ta del av pedagogers syn på elevers lika värde samt deras dagliga arbete med detta. Vi vill även beröra problemet kränkning i skolan. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma från förskola till gymnasiet. Studien har visat att det krävs ett medvetet förhållningssätt av pedagogen för att eleverna ska känna att de har ett lika värde. Det finns ett varierat arbetssätt för att gestalta denna del av värdegrunden, både med hjälp av fiktiva och vardagliga händelser. Många av våra informanter anser att tidsbrist är en faktor som påverkar arbetet med "elevers lika värde" negativt. Resultatet visar också att kollegialitet kan ses som ett problem i värdegrundsarbetet. Det finns tillfällen då kollegan istället borde ha agerat för eleven, men av någon anledning tiger de om situationer till förmån för kollegan

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva rektorers uppfattningar om fenomenet elevinflytande. Undersökningen har en fenomenografisk forskningsansats och genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med sju verksamma rektorer. Studien analyseras utifrån ett ledarskapsperspektiv. Resultatet av undersökningen visar att delaktighet uppfattas som den viktigaste byggstenen för elevinflytande och att delaktighet återfinns i tre områden av skolornas arbete med elevinflytande. Förutom politisk delaktighet och social delaktighet, som är begrepp som tidigare tagits fram i en studie av Helene Elvstrand (2009) har denna studie bidragit med ytterligare ett område som jag kallat pedagogisk delaktighet och som i huvudsak rör elevers inflytande över det egna lärandet.

No description available.

Syftet i det här arbetet är att försöka synliggöra de pedagogiska utmaningar som elevmedverkan vid likabehandlingsarbetet i grund- och gymnasiet kan innebära. Detta genom att analysera vilka moralutvecklingsnivåer som förutsätts för eleverna i grundskolan och gymnasieskolan men hjälp av Lawrence Kohlbergs moralutvecklingsnivåer och Lars Gustafssons tankestrukturer. Det lyfts fram hur lärare i grundskolan och gymnasieskolan ser på elevernas moraliska urskillningsförmåga, om det är rimligt att begära att elever ska förstå de mångfacetterade och komplexa begreppen och teman som uttrycks i skolans värdegrund och i samband med likabehandlingsarbete - samt hur de gör, i verksamheten och i klassrummet för att eleverna ska förstå. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i årskurs sex upp till gymnasiet. Lärarna i denna studie arbetar aktivt med likabehandling men sällan med likabehandlingsplanen. Likabehandlingsarbetet syftar då till att uppfylla de normer och värderingar som uttrycks i värdegrunden. Lärarna menar att arbetet med värdegrunden och likabehandlingsarbete är en del av det pedagogiska arbetet som utvecklar elevernas moral, vilket sker på en daglig basis i klassrummet och främst i form av hur man uppför sig, omtanke om andra men även i några fall handlar det om att utsätta eleverna för moraliska dilemman och diskutera elevernas resonemang kring dessa. Det största problemet lärarna ser är den diskrepans mellan elevernas teoretiska resonemang och deras faktiska agerande i klassrummet.

No description available.

Denna studie syftade till att beskriva och analysera hur ett värdegrundsarbete uppfattas av medarbetare och chefer samt om det finns skillnader mellan medarbetare och chefers uppfattning av en värdegrund. Studien var begränsad till att studera Tekniska Verken i Kirunas värdegrundsarbete. En kvalitativ studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och totalt genomfördes sexton stycken intervjuer med olika yrkeskategorier inom organisationen. I studien framkom det att medarbetare och chefer upplever att organisationen har en god organisationskultur och en relativt god samhörighet inom organisationen. Samtliga medarbetare och chefer är medvetna om värdegrunden men det råder en differens i hur den kommer till uttryck i det dagliga arbetet hos de anställda. Det läggs ett ansvar på de anställda att själv tolka och förstå värdegrunden eftersom det inte finns en definition av den. Ledning och chefer har en central roll i värdegrundsarbete eftersom det är de som ska föregå med gott exempel och ett ansvar ligger hos dem att förklara syftet och vad man vill åstadkomma med ett värdegrundsarbete till de övriga anställda inom organisationen.

<p>Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollärare arbetar med värdegrunden på en skola som arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll när det gäller att förmedla värderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhället. Därmed blir det viktigt hur lärare arbetar med värdegrunden. Forskning visar att det finns en del svårigheter med värdegrundsarbete.</p><p>För att uppnå syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollärare på en skola i Mellansverige där värdegrundsarbetet är i fokus i form av att de arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Under intervjuerna användes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa ställdes följdfrågor för att de intervjuade skulle få möjlighet att vidareutveckla sina svar.</p><p>Resultatet visade att det finns en värdegrundsmodell som påvisas genom värdegrundstavlor som hänger i klassrummen, men även på andra ställen i skolan. Det framgick även att varje klass har avsatt tid en gång i veckan för värdegrundsarbete. Vidare visade resultatet att mycket värdegrundsarbete också sker oplanerat då konflikter hela tiden uppstår mellan eleverna. Värdegrundsarbete är något lärarna försöker få med i hela verksamheten.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Nyckelbegrepp:</strong> Mångkultur, värdegrund, värdekonflikt.</p><p>Syftet med examensarbetet är att med utgångspunkt i en diskussion om skolans värdegrund belysa och undersöka hur lärare resonerar och förhåller sig till den värdekonflikt som kan uppstå mellan att värna om de icke förhandlingsbara värdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell mångfald. För att besvara syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar och resonerar lärare kring mångkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar lärare kring värdegrundsuppdraget? Hur resonerar lärare kring de värdekonflikter som kan uppstå utifrån skolans gemensamma värdegrund?Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv på lärande. Uppsatsen inleds med en historisk redogörelse för hur skolans roll som norm och värdeförmedlare har förändrats över tid. Därefter redogör vi för olika aspekter av begreppen, mångkultur, värdegrund och värdekonflikter. För att undersöka just lärares uppfattning har vi valt att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har i intervjusituationen presenterat tre tänkta scenarier där värdekonflikter kan uppstå. Lärarna har utifrån våra scenarion fått resonera och reflektera kring hur de skulle förhålla sig till problematiken.</p><p>I vår resultatdel redovisar vi hur lärarna resonerar och förhåller sig till mångkultur, pluralism, värdegrunden samt hur de resonerar kring tänkta värdekonflikter. Viktiga faktorer som lärarna pekar på är förståelsen och respekten för olikheter. De talar även om att värdegrunden fungerar som en gemensam bas i vilken olikheter kan förankras.</p><p>I det avslutande kapitlet kommer vi fram till att lärarnas resonemang i olika värdekonflikter beror på hur de bedömer situationen. Det framkommer två olika synsätt på värdegrunden. Fyra av fem lärare upplever värdegrunden som statisk medan den femte ser ett behov av utveckling. Flera av lärarna ser sig som bärande av specifika normer och värderingar vilka de anser att de har till uppdrag att förmedla.</p>

<p>Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet i</p><p>skolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankra</p><p>värdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för läraren</p><p>som finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genom</p><p>samtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vår</p><p>forskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin väg</p><p>till att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vad</p><p>skolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet. För att uppnå vårt syfte och få</p><p>svar på vår forskningsfråga har vi genomfört en studie av ett antal skolors lokala arbetsplaner.</p><p>Vi har använt oss de dokument som behandlar skolans värdegrund. Vårt metodval är</p><p>textanalys. Resultatet av textanalysen redovisas var skola för sig och därefter följer en analys</p><p>där vi sammanställer och tolkar resultatet. Vi har kommit fram till att en lärare bör ha en</p><p>aktuell och levande värdegrund att arbeta efter och som är väl förankrad via samtal och dialog</p><p>hos alla inblandade i verksamheten, för att ha bra förutsättningar att kunna förankra</p><p>värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vi har även konstaterat att en konkret formulerad</p><p>lokal arbetsplan med värdegrundsord/begrepp som har getts en tydlig innebörd för alla</p><p>inblandade, ger bra förutsättningar för läraren att kunna förankra värdegrunden i praktiken. I</p><p>diskussionen förs ett resonemang om resultatet kopplat till övriga delar i uppsatsen. Vårt</p><p>resonemang går bland annat ut på om värdegrunden inte är lika aktuell längre eftersom vår</p><p>studie visade att de svårigheter som Skolverket har lyft fram fortfarande till viss del finns</p><p>kvar, nu tolv år efter läroplanens införande.</p>