No description available.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematisk normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik. För att kunna bedriva normkritisk undervisning krävs ett ständigt kritiskt förhållningssätt till sin egen praktik och situationsanpassade metoder. Slutsatsen är därför att det kanske inte går att säga hur normkritisk undervisning bör gå till, eller ge ut en allmän metodik för att handleda lärare i detta arbete.

Bilderboken är ett vanligt förekommande föremål i förskolan. Syftet för denna undersökning var att analysera vilka demokratiska värderingar som kan urskiljas i fyra populära bilderböcker. Urvalet baseras på Barnens biblioteks Bokjurys omröstning av de mest populära bilderböckerna som publicerades 2014.  De värderingar som fokuseras vid analysen är omsorg om och hänsyn till andra, rättigheter och skyldigheter samt solidaritet med andra. Förutom att urskilja förmedlade värderingar och budskap söks svar på hur förskollärare och andra verksamma inom förskolan kan använda sig av bilderböcker som pedagogiskt verktyg samt hur böckerna förhåller sig till aktuell läroplan och värdegrund för förskolan.   Resultatet visar att flera olika värden blir synliga i bilderböckerna dock kan de framställas på olika sätt, positivt eller negativt. Genom att möjliggöra för samtal och reflektion mellan barnen med stöd av läraren kan dessa värden som enligt läroplan och barnkonvention anses viktiga förankras och konkretiseras i vardagen. Under gynnsamma förhållanden kan detta leda till utveckling av barnets förmåga till kritiskt tänkande och förberedande till att bli aktiva samhällsmedborgare.

SAMMANFATTNING Föreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar. I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras. I anslutning till denna redovisas aktuell demokratiforskning och tre demokratimodeller med anknytning till värdegrunden. Här ges också en kort översikt av fenomenografin som forskningsansats. Resultatet av undersökningen ges i form av beskrivningskategorier, med exempel från intervjusvaren. Kategorierna handlar dels om huruvida människor i alla situationer har lika värde eller om det finns något som fråntar dem rätten till lika värde, dels om i vilken utsträckning elever kopplar den generella frågan om människors lika värde till specifika situationer. I resultatdiskussionen diskuteras huruvida de uppfattningar om människors lika värde som eleverna omfattas av kan sägas harmoniera med värdegrunden, som den beskrivs i skolans styrdokument. Dessutom behandlas möjliga effekter som kunskapen om elevernas uppfattningar kan ha för undervisningen om och i värdegrund.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Föreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar.</p><p>I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras. I anslutning till denna redovisas aktuell demokratiforskning och tre demokratimodeller med anknytning till värdegrunden. Här ges också en kort översikt av fenomenografin som forskningsansats.</p><p>Resultatet av undersökningen ges i form av beskrivningskategorier, med exempel från intervjusvaren. Kategorierna handlar dels om huruvida människor i alla situationer har lika värde eller om det finns något som fråntar dem rätten till lika värde, dels om i vilken utsträckning elever kopplar den generella frågan om människors lika värde till specifika situationer.</p><p>I resultatdiskussionen diskuteras huruvida de uppfattningar om människors lika värde som eleverna omfattas av kan sägas harmoniera med värdegrunden, som den beskrivs i skolans styrdokument. Dessutom behandlas möjliga effekter som kunskapen om elevernas uppfattningar kan ha för undervisningen om och i värdegrund.</p>

<p>Arbetet handlar om hur man kan och bör integrera allmändidaktiken i ämnesdidaktiken, inriktning på främlingsfientlighet och rasism</p>

No description available.

Syftet med studien är att jämföra sex förskollärares uppfattningar om förskolans värdegrundsarbete vad gäller konflikthantering. Specifikt fokus riktas mot ramfaktorers påverkan på den pedagogiska praktiken och barns lärande i samband med dessa. Våra frågeställningar är: vilka sätt beskriver pedagoger att konflikter som uppstår mellan barn på förskolan kan eller bör hanteras? Hur beskriver pedagoger barns lärande av och i samband med konflikter? Hur beskriver pedagoger att ramfaktorer påverkar deras möjligheter att hantera konflikter mellan barn på förskolan? Intervjuer genomfördes med sex förskollärare som arbetar inom fem olika förskoleverksamheter. Resultatet visar hur informanterna upplever att ramfaktorer, såsom personaltäthet, stress, dagsform, den övriga barngruppssituationen och lokalernas utformning, påverkar pedagogers sätt att hantera konflikter. I sin tur tycks barns lärande vad gäller värdegrunden av och i samband med konflikter således påverkas av ramfaktorer i förskoleverksamheten. I resultatet framgår att den förhandlande och medlande pedagogen, alternativt den avvaktande, syftar till att barnen lär sig förstå sig själv och andra samt att hantera konflikter självständigt, men att den medlande rollen inte blir möjlig i samma utsträckning om pedagogen till exempel är ensam på avdelningen och om den övriga barngruppen och situationen runtomkring konflikten upplevs som okontrollerad. I jämförelse med det poängterar flera av informanterna att pedagogers stoppande och separerande sätt att hantera konflikter bidrar mindre till att barnen lär sig förstå sig själva och andra samt att hantera konflikter självständigt, samtidigt som det finns en medvetenhet kring att detta tillvägagångssätt praktiseras emellanåt när pedagogen känner sig stressad.

The purpose of this essay is to investigate how depictions of transgenders in fiction can be used to discuss gender identity. The essay examines how transgenders is portrayed in three novels and how these novels can be used in Swedish schools. Transgenders in literature has historically only been used to normalize cisgender. The Swedish school is an arena dominated by norms and the cisgender-norm controls the students, furthermore it penetrates the school curriculum. At the same time, there is room for teachers to criticize norms and to choose the literature that best suits their purpose. The characters that appear in literature are supposed to be able to say something about real people, and the analysis of the novels is made from a queer feminist perspective. The novels Skarven and Jag, En have some norms to debate and stereotypes to problematize, therefore they are useful when transgender is to be elucidated through fiction. Pojkarna, on the other hand, have a disrespectful portrayal of the transgendered character which instead risks confirming the view of cisgender as the normal and transgender as the abnormal.

<p>Lärarutbildningen Examensarbete</p><p>10 poäng</p><p>Abstrakt</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Jaana Äikäs de Basulto</p><p>Elevers förståelse av värdegrunden</p><p>2007 Antal sidor: 20</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Mitt arbete är en del av en internationell jämförande studie. I projektet deltar universitet från Finland, England och Mälardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien är att hitta likheter och skillnader i elevers förståelse i dessa länder av värdegrunden och hur den gestaltas i skolan. Värdegrunden är en del av skolans arbete och står på Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). Läroplankommitté slog fast år 1994 att skolan vilar på demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika värden. Skolan har viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Detta sker genom individens fostran till rättkänsla, generositet, tolerans och ansvartagande.</p><p>Jag undersökte hur 20 elever vid 15-16 års ålder i högstadiet i två olika skolor i Mellansverige uppfattar värdegrunden. Eleverna var delade i fyra olika grupper, fem i varje grupp. Den första gruppen bestod enbart av flickor, den andra gruppen enbart av pojkar men den tredje och fjärde gruppen var blandade. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av gruppintervjuer som spelades in, transkriberades ordagrant och därefter analyserades. Resultaten visar att i båda skolorna där intervjuer gjordes ansåg eleverna att skolorna inte arbetar med värdegrunden. Skolorna arbetar inte aktivt med olika teman som mobbning, rasism, jämställdhetsfrågor eller demokratifrågor. Man arbetar inte med demokratifrågor som t ex med elevinflytande. Arbetssättet eller innehållet i ämnena får eleverna välja bara någon gång i SO-ämnena och slöjd men inte övrigt i andra ämnen.</p><p>_______________________________________________________</p><p>Nyckelord: Värdegrund, läroplaner, mobbning, demokrati, jämställdhet.</p>