Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och analysera hur lärare konkret arbetar med värdegrundsuppdraget som de genom läroplanen är skyldiga att göra. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med att förmedla värdegrunden i praktiken intervjuades elva yrkesverksamma lärare med en kvalitativ intervjumetod. Studien fokuserar kring hur lärare förmedlar tolerans till elever och har sin utgångspunkt i värdegrunden som finns formulerad i läroplanen. De övergripande frågeställningarna är: Vilka faktorer påverkar lärarens förutsättningaratt arbeta med värdegrunden i skolan? Hur förmedlar lärare värdegrunden i den didaktiska praktiken? Hur utvärderas arbetet med värdegrunden? Resultatet i studien visar att värdegrundsarbetet i många hänseenden är problematiskt. Informanterna i studien lyfte fram faktorer såsom styrdokument, kollegor och hemmet som har inverkan på lärares möjlighet att bedriva ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Det finns ingen generell metod lärare använder sig av. Hur läraren arbetar med värdegrunden påverkas av hur läraren tolkar uppdraget. Utvärderingen av värdegrunden är i sin tur beroende av vilka metoder som används samt vilken syn läraren har på eleverna. Sammanfattningsvis påverkas lärarens arbete med värdegrunden av en mängd faktorer. Läroplanen lämnar ett tolkningsutrymme som varje lärare måste ta ställning till. Eftersom eleverna ska vara toleranta även utanför skolan blir utvärderingen av värdegrundsarbetet svårtillgänglig ochkomplex.

The aim of this study is to examine how eight pre-school teachers conceptualise and talk about the concept "Fundamental values" that has been presented by the Swedish National Agency for Education. To examine this, eight preschool teachers were interviewed using five open-ended questions related to how they view the use of the concept "Fundamental values" in the preschool, where they get theoretical input for their work with these values, how they work with fundamental social values at their preschool and how they view their strengths, weaknesses and opportunities for improvements within that framework. The study uses the social construction perspective to examine how the preschool teachers talk about the fundamental social values and their work at their pre-schools. The perspective is used to highlight how the concept "Fundamental values" is conceptualised by these eight preschool teachers compared to how it is conceptualised by the Swedish National Agency of Education, what values they express in regards to the concept and how they gain knowledge to further improve their work on "Fundamental values". The results show how the pre-school teachers have conceptualised "Fundamental values" in accordance with the Swedish National Agency of Education and previous research in the area. The teachers stated that the "Fundamental values" permeate the preschool. The pre-school teachers are role model for these value and some values are discussed and showcased in a way easily understood by the children. The teachers studied little or no research to improve their work with "Fundamental values". Colleagues were the main source used to gain further knowledge and inspiration in their work with "Fundamental values" which shows that it is a socially constructed concept that needs to be understood in its cultural context.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om barns utbildning i förskolan/skolan påverkas av att komma från en familj med knapp ekonomi. Undersökningen har gjorts genom att intervjua sex pedagoger en från förskolan och fem från skolan. För att ta del av deras erfarenheter, intryck och resonemang kring dessa frågor har jag valt att använda en kvalitativ intervjumodell. I resultatet av intervjuerna finns tecken som tyder på att det kan vara relativt hur barn påverkas från att komma från familj med knapp ekonomi utifrån vilken situation de befinner sig i. Ett av de tecknen verkar vara beroende på om det vanliga på en skola är att komma från familj med knappa ekonomiska förhållande eller om det är att komma från familj med god ekonomi. För att dölja eller känna sig "jämlik" och för att slippa bli misskrediterade visade det sig att både föräldrar och barn hade strategier för detta. Barnens strategi kunde vara att tacka nej till kalas för att man inte ha råd att bjuda tillbaka men också att avstå från idrott för att man inte har "rätt" utrustning. Studien indikerar mot att skolan ibland är en plats där negativa skillnader skapas, upprätthålls och förstärks. Med viss utgångspunkt i det här har tankar och idéer växt fram att förskolan/skolan behöver jobba mer med att stärka varje barns inre "kompass" för att de ska kunna möta med- och motgångar på ett bra sätt och växa med det. På så vis få en hög känsla av KASAM.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare resonerar didaktiskt kring SO-undervisning i årskurs f-3 i demokratifrågor och vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas i den undervisningen. För att kunna besvara detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter med varierande yrkeserfarenhet och aktuella undervisningsårskurser. Resultat för studien visar att informanterna har bra koll på varför det är viktigt att undervisa om demokrati, hur undervisningen ska genomföras och vad den ska innehålla. För att kunna uppnå skolans demokratiuppdrag behöver demokratiundervisningen genomsyra hela skolans verksamhet, utgå ifrån elevernas individuella förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter, göra eleverna delaktiga i utformandet av sin utbildning och få de att inse att deras röst är betydelsefull. Kommunikation är a och o i demokratiundervisningen och ska ske både med och mellan elever, kollegor och vårdnadshavare.

Vi ville inventera begreppet värdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda på hur eleverna ser på detta. Vår hypotes är att en gemensam värdegrund inte är förenlig med de överigripande demokratiska värderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lärare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet.För att redovisa dessa samtal har vi valt film som mediumVi tror att det är i ett samhälle med grundläggande skillnader i värderingar som demokratin hålls levande och det är framför allt på grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin.Nyckelord: värdegrund, demokrati, jämställdhet, lika värde / The Fundamental Value System- where is it to be found? / Mer information om tillhörande film på www.jonashallstrom.se/jonashallstrom.se/Film.html

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha. Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär? Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet. Det går att utläsa ett tydligt arbete för att inkludera elever och ge dem inflytande. Samtidigt finns det inslag av kommunikation som bitvis är rent kränkande och olämplig utifrån ett värdegrundsperspektiv. Speciella regler gäller i klassrumssituationen samt tydliga roller existerar för pedagogen och eleverna. Ifall någon inte lever upp till sin roll blir det konflikter och förvirring. Ett annat intressant resultat är hur pass stor skillnad det är i pedagogernas kommunikation och hur de upplever sin roll i klassrummet och på rasten. I de informella sammanhangen tenderar pedagogerna att ha överseende med beteenden som i klassrummet hade fordrat ett samtal, graden på engagemang sjunker noterbart. Det kan vara idé att som pedagog ibland stanna upp och fundera på hur man sköter sin egen kommunikation utifrån värdegrundsaspekten. Många saker som försiggår i klassrummet har ingen täckning i styrdokumenten. Framförallt måste man inse att värdegrunden är aktuell varje dag i varje tillfälle och är ett förhållningssätt snarare än något man lär sig på en studiedag.

Syftet med studien är att undersöka hur svenska och estniska förskollärare talar om och praktiskt arbetar med värdegrunden. Ett ytterligare syfte är att analysera hur ländernas styrdokument beskriver det värdegrundsarbetet som ska genomföras i verksamheten. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer där vi frågade hur informanterna definierar värdegrunden och hur de upplever och arbetar med värdegrunden. I resultatet presenteras också en läroplanstolkning med en jämförelse av de likheter och olikheter som framträder i de två ländernas läroplaner. Studiens slutsats är att värdegrunden och värdegrundsarbetet är konstruerade i en social och historisk kontext och därför varierar det vilka önskade värden och arbetsmetoder som används. De mest kraftfulla performativa agenterna är ländernas styrdokument, förskollärare och varje förskollärares eget möte med läroplanstexter. Förskollärarna har ett stort ansvar i värdegrundsarbetet och det är av betydelsen att de medvetet fokuserar på och kritiskt reflekterar kring de möten som sker i verksamheten, mänskliga så som icke-mänskliga.

Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur kommunikation av värdegrund ser ut i en organisation. Dessutom studerades ledarens betydelse för kommunikationen av värdegrund samt vilken betydelse denne då har för hur medarbetarna uppfattar värdegrunden. Frågeställningen som framtogs var följande ”På vilket sätt har ledarens kommunikation av värdegrunden betydelse för hur medarbetaren mottager och upplever den?” Utifrån denna frågeställning valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare i en större organisation. ”Region Skaraborg” valdes för att avgränsa studien. Det utfördes tio intervjuer sammanlagt fördelade på tre chefer och sju medarbetare. Organisationen som ingår i studien har ledord som de själva ser på som sin värdegrund, det är kommunikationen av dessa ledord som undersökts i denna studie.   Det som studien resulterade i var att i en förankringsprocess av värdegrund är kommunikation viktig, men beroende på var organisationen befinner sig i förankringsprocessen behövs kommunikationen på olika sätt. Studieobjektet har ett väl inarbetat arbetssätt som infördes innan ledorden blev så konkreta som de är idag. Det gör att kommunikationen av dem inte behövs på samma sätt som om fallet var det omvända, då medarbetarna redan arbetade efter dem. Detta har lett till att medvetenheten är låg men förståelsen hög angående ledorden hos medarbetarna. Därför behövs ledorden kommuniceras på ett tydligare sätt för att öka medarbetarnas medvetenhet. Det är även viktigt med ett väl fungerande intranät för att kommunikationen av värdegrund ska bli än tydligare.   Ett annat resultat som studien resulterade i var att en stark och vägledande ledare är av vikt för att skapa en kultur som gör att värdegrunden finns i verksamheten på ett tydligt sätt. Ledarens egna beteenden och handlingar påverkar medlemmarna i organisationen att handla på liknande sätt. Ledorden används då även som ett styrmedel genom att ledaren styr sina medlemmar i hur de ska agera och bete sig i olika situationer. Dock får det inte glömmas att medarbetarna har ett eget ansvar i att ledorden förblir levande i organisationen genom att själva använda och leva efter dem.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla kamratrelationerna på fritidshemmet genom Lewins cykliska process inom aktionsforskning, samt aktiviteter utifrån Wengers sociala inlärnings teori. Arbetet riktades in på yngrefritids som består av förskoleklassen samt årskurs 1. I nulägesanalysen framgår det att en barngrupp bestämmer på fritidshemmet. Det gör att en del barn har kommit till pedagoger och velat byta skola om inte en förändring sker. Vi utgick därför ifrån tre utgångspunkter som vi ville att barnen skulle utveckla, social kompetens, värdegrund med inriktning på moralisk normpåverkan samt sammanhållning. För att samla in material använde vi oss av barnsamtal, intervju med fritidspedagog samt loggbok. Under de 5 veckor vi var ute i verksamheten kunde vi med hjälp av vårt insamlade material se en utveckling hos barnen, då förskoleklassen och årskurs 1 lekte betydligt mer tillsammans. I studien kan man även se att barnen har en god kunskap om värdegrund och hur man ska bete sig mot sina kompisar, men att de har svårt att använda sin teoretiska kunskap i praktiken.

Syftet med arbetet är att undersöka hur genusbegreppet tolkas i förskolan beroende på pedagogernas kön. Vidare undersökts hur pedagogerna tänker kring den manliga förskollärarens roll som en minoritet i förskoleverksamheten. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerad intervjumetod. Åtta pedagoger, varav fyra manliga och fyra kvinnliga, har fått svara på frågor gällande genus, jämställdhet och mannen som en minoritet i förskolan. I denna studie analyseras mannen utifrån att vara en minoritet i förskolan i ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna tolkar genusbegreppet som att alla barn ska ha samma möjligheter att utvecklas och att barnen inte ska särbehandlas eller rotas i traditionella könsmönster. Majoriteten av pedagogerna anser att det bör vara fler manliga pedagoger. Ett fåtal av pedagogerna menar dock att de föredrar en kunnig pedagog, oberoende av kön, istället för att anställa en man enbart för hans kön. Synen på genus skiljer sig inte mellan de manliga och kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar dock att pedagogernas kunskap kring genusfrågor varierar. Av intervjuerna framgår också ett tydligt mönster av att arbetet med genusfrågor har i praktiken kommit i skymundan. Även om pedagogerna menar att de alltid har genusproblematiken i bakhuvudet, är det inte säkert att de dagligen arbetar med dessa frågor.