Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati. Den fortsatta analysen visar att politiskt intresse och förväntningar på skolan har inverkan på förekomsten av upplevd demokratityp och har samband med de mer deltagande demokratityperna deltagardemokrati och deliberativ demokrati. De två demokratityper som grundar sig i aktivt deltagande. Studien visar även eleverna upplever en låg grad av inflytande över skolans vardagliga verksamhet i samtliga skolformer. Resultatet ger en förståelse om att gymnasieskolan, trots införandet av ett nytt regelverk, fortfarande har brister i likvärdigheten och inflytandet i demokratiarbetet och att elevgrupper därmed riskerar att gå miste om en likvärdig demokratiska kompetens som ligger till grund för ett framtida aktivt deltagande i samhällslivet.

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt. Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden. Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna.

Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2007 SAMMANFATTNING Åsa Lobsien, Annette Persson & Jennie Sandberg En gemensam värdegrund? Förskolepedagogers föreställningar kring läroplanens övergripande mål En studie om den gemensamma värdegrunden inom förskolan… Engelsk titel: A common value-system: Pre-school teachers´ thoughts about the general objectives of the Swedish curriculum. Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp som är svårt att sätta ord på. Alla talar vi om en värdegrund, men hur ska det kunna vara en och samma värdegrund om inte vi inom förskolan för ständiga diskussioner om innehållet och vad värdegrunden står för. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka pedagogernas föreställningar kring begreppet värdegrunden samt hur pedagogerna arbetar med värdegrunden i förskolan. För att finna svar på detta har vi lämnat ut intervjuenkäter och haft fokussamtal med pedagoger på två förskolor. I vår studie kan vi konstatera att pedagogers förhållningssätt och ständiga diskussioner är betydelsefullt i värdegrundsarbetet. Det är enligt oss viktigt att alla i förskolan arbetar för en gemensam värdegrund samt ständigt för diskussioner kring värdegrunden eftersom samhället är i ständig förändring. Sökord: Etik, moral, värdegrund Postadress Växjö universitet 351 95 Växjö Gatuadress Universitetsplatsen Telefon 0470-70 80 00 E-post

Bakgrund God vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende. Metod Studien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visar att sjuksköterskorna har många kunskaper om värdegrunden. Av de 11 sjuksköterskor som intervjuades använde sig alla av någon eller flera delar i värdegrunden i sitt arbete med den boende. Alla hade förslag på vad värdegrunden är, även om förslagen var lite olika. Ur analysen framkom tre teman, "definition av värdegrund", "arbeta efter värdegrund" samt "innehåll i värdegrund" med kategorierna bemötande, respekt, autonomi, etik, empati, delaktighet och reflektion. Slutsats Sjuksköterskorna arbetar efter en humanistisk människosyn, men verkar vara omedvetna om detta. De arbetar efter värdegrunden, men på ett obestämt sätt då de inte vet vad värdegrunden innehåller. Däremot är det flera punkter som ingår i "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) som ingen av sjuksköterskorna berör.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig. Enligt resultaten är det regler som rör moraliska värderingar viktigast i skolan. Undersökningen visar även på att de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan samt skolplan stämmer väl överens med de mål som finns i Lpf 94 samt skollagen. Generellt kan man säga att eleverna uppfattar skolans demokratiska fostrande roll positivt. Den undersökta skolan lyckas med att förmedla de demokratiska idéerna till eleverna men inte ge dem de rätta verktygen för att uppnå målen.

<p>Examensarbete 10 poäng</p><p>i Lärarutbildningen</p><p>Vårterminen 2007</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Åsa Lobsien, Annette Persson & Jennie Sandberg</p><p>En gemensam värdegrund? Förskolepedagogers föreställningar kring läroplanens övergripande mål</p><p>En studie om den gemensamma värdegrunden inom förskolan…</p><p>Engelsk titel: A common value-system: Pre-school teachers´ thoughts about the general objectives of the Swedish curriculum.</p><p>Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp som är svårt att sätta ord på. Alla talar vi om en värdegrund, men hur ska det kunna vara en och samma värdegrund om inte vi inom förskolan för ständiga diskussioner om innehållet och vad värdegrunden står för. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka pedagogernas föreställningar kring begreppet värdegrunden samt hur pedagogerna arbetar med värdegrunden i förskolan. För att finna svar på detta har vi lämnat ut intervjuenkäter och haft fokussamtal med pedagoger på två förskolor. I vår studie kan vi konstatera att pedagogers förhållningssätt och ständiga diskussioner är betydelsefullt i värdegrundsarbetet. Det är enligt oss viktigt att alla i förskolan arbetar för en gemensam värdegrund samt ständigt för diskussioner kring värdegrunden eftersom samhället är i ständig förändring.</p><p>Sökord: Etik, moral, värdegrund</p><p>Postadress</p><p>Växjö universitet</p><p>351 95 Växjö Gatuadress</p><p>Universitetsplatsen Telefon</p><p>0470-70 80 00 E-post</p>

Bakgrund I de styrdokument och förordningar skolan vilar på lyfts en rad olika förmågor som skall utvecklas hos eleverna. Lärarkompetensen idag fokuseras dock främst på de ämneskunskaper utbildningen syftar till att förmedla. Den sociala utvecklingen hos eleverna hamnar i skymundan trots att det klart och tydligt står skrivet i regelverken att även dessa skall förmedlas och utvecklas. Skolpersonal är under en skoldag ofta ensam i klassrummet med en grupp om 20- 27 elever vilket gör det svårt för dem att uppfatta allt som sker. Då dessa grupper ter sig olika och ingen elev är den andra lik är det svårt att veta vad som fungerar vid akuta konfliktsituationer. Dessa situationer kräver dock att skolpersonalen har tillräckligt med kunskap för att reda upp de olika situationer de stöter på under en dag. Syfte Syftet med studien är att synliggöra pedagogers och elevvårdares (skolsköterska och kurator) upplevelser av konflikter och konflikthantering med fokus på förskoleklass till årskurs 3. Metod Då syftet med studien är att finna förståelse för ett fenomen valdes en kvalitativ fenomenologisk metodansats. Öppna intervjuer genomfördes med två stycken elevvårdare och med tre stycken pedagoger. Efter datainsamlingen analyserades materialet utifrån kategorisering. Resultat I studien beskrivs att konflikt-förebyggande arbete ständigt pågår. Respondenterna beskriver att detta arbete inte alltid syns men anas i allt pedagoger och elevvårdare gör. Det värdegrundsarbete som skolan skall svara för genomsyrade hela studiens resultat. Studien visar på att respondenterna på skolorna arbetar aktivt för att utveckla eleverna till goda konflikthanterare.

Syftet med vårt forskningsarbete är att försöka förstå hur man kan öka elevers känsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta är möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sådant samspel för våra blivande elever. Vi har tittat på vad tidigare forskning sagt om hur man lär sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen på hur människor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrån den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lärare i två skolor som är rika på etnisk och kulturell mångfald. Genom våra intervjuer har vi fått tagit del av några tankar om vad som kan anses vara betydelsefullt i ett samtal. En viktig del som framkom var att man har möjlighet att delta genom påverkan och att samtal ska vara berikande och vara något som bägge är delaktiga i. En viktig och angelägen del för oss lärare, elever och övriga inom skolan är att värdegrundstänkandet ständigt är närvarande. På så sätt kan alla nå den trygghetskänsla som flera elever nämner. Genom eleverna har det framkommit att de vill lära sig mer om varandra och att detta lärande enklast sker genom att man umgås med varandra. Det är när man lever livet och möts som man lär sig, det sker automatiskt då. Att det sker automatiskt är något som både lärare och elever är överens om

No description available.

No description available.