<p>Genom förankring i relevant litteratur, och en intervjustudie med tre lärare, svarar denna uppsats i resultatdelen på forskningsfrågan: hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål. Den visar att värdegrunden i det demokratiska uppdraget har stor betydelse för elevernas samhällsutveckling. Uppsatsen påpekar att samtalen kring värdegrunden måste generera handling. Vidare påvisas vikten av ständig reflektion över vad värdegrunden innebär. I diskussionsdelen besvaras uppsatsens syfte att: förstå innebörder av läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål i skolans praktik. Uppsatsen visar att värdegrunden utgör en grund för det demokratiska samhälle Sverige förespråkar. Den visar även på att miljöperspektivet verkar vara skilt från värdegrundens område och ställer sig frågan om det verkligen stämmer. Uppsatsens författare kommer också fram till att skolan har gjort värdegrunden till en ersättning för kyrkans etiska och moraliska värderingar, som hjälp att enas kring demokratiska värderingar.</p>

No description available.

No description available.

<p>I denna studie har romanerna <em>Svenne</em> av Per Nilsson och <em>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</em> av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och främlingsfientlighet samt att utreda deras lämplighet i ett skolsammanhang där man diskuterar dessa frågor. Utgångspunkten för studien var att läsning av skönlitteratur är bra för att föra fram moraliska frågor till diskussion i klassrummet och för att främja förståelse för olika människor. Läroplanerna är tydliga med att bekämpning av främlingsfientlighet är viktigt i skolans alla ämnen. Därför borde läsning och diskussioner av böcker med detta tema starkt kunna motiveras i svenskundervisningen.</p><p>Analysen visar att moralen som förmedlas i <em>Svenne </em>är oklar och romanen kräver kritisk läsning medan det i <em>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</em> görs mer tydliga ställningstaganden. Resultatet tyder på att den valda litteraturen lämpar sig bra för undervisning. <em>Svenne </em>passar för moraliska diskussioner eftersom den är mångbottnad och fordrar aktiva ställningstaganden av läsaren. <em>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</em> fungerar bra för att få inlevelse och förståelse för hur människor från olika religioner kan leva samt för att främja elevers läslust genom att låta dem läsa berättelser med teman som rör deras verklighet.</p>

Syftet med denna undersökning var att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa värdegrunden och dess betydelse för skolans verksamhet utifrån ett lärarperspektiv; vilken innebörd ger lärare värdegrunden, hur konkretiserar lärare värdegrunden samt vilka förutsättningar och hinder finns i lärarens arbete med värdegrunden. Undersökningen visar att då lärare ger begreppet olika innebörder försvårar det arbetet med att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Som lärare arbetar man med värdegrunden genom att måna om den sociala miljön och genom att till viss del integrera den i undervisningen. Undersökningen visar dock att lärare inte planerar in kontinuerligt värdegrundsarbete och att det saknas formulerade mål för hur arbetet ska se ut. Det största hindret i värdegrundsarbetet anser lärare vara brist på tid för samtal och reflektion med kollegor vilket gör att de har svårt att nå konsensus. En förutsättning för ett framgångsrikt värdegrundsarbete och för att nå en gemensam ståndpunkt är att det finns en bra kommunikation mellan lärare och skolledning.

Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ”Livsviktigt” med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar. Vi har i vår undersökning kommit fram till att eleverna uppfattar att de lär sig de saker som materialet säger sig lära ut och de flesta elever säger sig veta syftet med ämnet. Det som flest elever uppfattar att de lär sig är hur andra kan känna sig och hur de kan lösa olika konflikter som kan uppstå. Vi kunde inte se några större skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet. Mellan de olika skolåren kunde vi se vissa skillnader men inte några övergripande.

Syftet med denna undersökning är att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa hållbar utveckling i ett socialt sammanhang i skolan. Hur resonerar lärare och elever om den sociala miljön och språket i skolan? Lärarna har skilda uppfattningar om hur det sociala klimatet är och eleverna använder ett fult språk till varandra men tar det oftast inte på allvar. Flera elever uttryckte att de vill ha ordning och reda samt lugn och ro i skolan. Vår slutsats är att både lärarna och eleverna kan ha blivit "hemmablinda" och därför inte tycker att den sociala miljön i skolan är så hård som vi upplever. Det kan också vara så att den naturliga språkutvecklingen har bidragit till att de fula och kränkande orden har kommit in i vardagen. Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en hållbar utveckling i ett socialt sammanhang och att det genomsyrar läraren själv samt undervisningen.

Genom förankring i relevant litteratur, och en intervjustudie med tre lärare, svarar denna uppsats i resultatdelen på forskningsfrågan: hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål. Den visar att värdegrunden i det demokratiska uppdraget har stor betydelse för elevernas samhällsutveckling. Uppsatsen påpekar att samtalen kring värdegrunden måste generera handling. Vidare påvisas vikten av ständig reflektion över vad värdegrunden innebär. I diskussionsdelen besvaras uppsatsens syfte att: förstå innebörder av läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål i skolans praktik. Uppsatsen visar att värdegrunden utgör en grund för det demokratiska samhälle Sverige förespråkar. Den visar även på att miljöperspektivet verkar vara skilt från värdegrundens område och ställer sig frågan om det verkligen stämmer. Uppsatsens författare kommer också fram till att skolan har gjort värdegrunden till en ersättning för kyrkans etiska och moraliska värderingar, som hjälp att enas kring demokratiska värderingar.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning. Detta för att studien ska ge en omfattande bild av vad barnen tycker och tänker kring mobbning. Resultatet av forskningen var att barn definierar mobbning på liknande sätt som tidigare forskning. Barnen kände till skillnad från tidigare forskning att de har demokratiska rättigheter och att de får vara med och bestämma i skolan. Forskningsresultatet visade att barnen förlitade sig mycket på de vuxna som finns i deras omgivning och att de ska lösa mobbningsproblemen. Barnen sa också att pojkar och flickor mobbar på olika sätt men genom studien kan vi se att flickorna alltmer tar efter pojkarnas sätt att mobba.

I denna studie har romanerna Svenne av Per Nilsson och Ser mitt huvud tjockt ut i den här? av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och främlingsfientlighet samt att utreda deras lämplighet i ett skolsammanhang där man diskuterar dessa frågor. Utgångspunkten för studien var att läsning av skönlitteratur är bra för att föra fram moraliska frågor till diskussion i klassrummet och för att främja förståelse för olika människor. Läroplanerna är tydliga med att bekämpning av främlingsfientlighet är viktigt i skolans alla ämnen. Därför borde läsning och diskussioner av böcker med detta tema starkt kunna motiveras i svenskundervisningen. Analysen visar att moralen som förmedlas i Svenne är oklar och romanen kräver kritisk läsning medan det i Ser mitt huvud tjockt ut i den här? görs mer tydliga ställningstaganden. Resultatet tyder på att den valda litteraturen lämpar sig bra för undervisning. Svenne passar för moraliska diskussioner eftersom den är mångbottnad och fordrar aktiva ställningstaganden av läsaren. Ser mitt huvud tjockt ut i den här? fungerar bra för att få inlevelse och förståelse för hur människor från olika religioner kan leva samt för att främja elevers läslust genom att låta dem läsa berättelser med teman som rör deras verklighet.