Det övergripande syftet med studien har varit att skildra hur personal på fyra kommunala äldreboenden definierat begreppet värdegrund samt hur de tillämpat den i det praktiska arbetet med de äldre. I studien har begreppen KASAM, Empowerment samt en problematisering av värdegrundskomponenterna använts för att analysera resultaten av interjuverna. Resultat av studien visade på att det finns en enighet bland personalen i hur man definierar värdegrundskomponenter. De gav dock samtidigt uttryck för komplexiteten i att komponenterna kan ha flera betydelser, vara nära besläktade och i vissa fall motsägelsefulla. Personalen såg på begreppen som mål för sitt arbete och menade på att uppfyllelse av målen genererar en bättre hälsa och välbefinnande för den äldre. I tillämpning av värdegrundskomponenterna talade personalen om främst två sätt de arbetade utifrån, motivering och aktivering. Motivering innebar att utifrån de boendes eget självbestämmande ska personalen uppmuntra dem till självständighet. Aktivering i sin tur hängde i hop med motivering och innebar att den boende har kontakt med sina anhöriga och sin omgivning likväl som ett deltagande i aktiviteter som personalen försåg de boende med efter deras önskemål. / The pupose of this bachelor´s thesis have been to depict how staff from four diffrent municipal nursing homes define the concept of value base and how they apply this in their practical work with the elderly. In the study the scentific concepts KASAM and Lee´s definition of Empowerment in addition to a problematisation of the value base components have been used to analyze our qualitative interviews. The results of study showed that there is a consensus among the staffon how to define the value base components. At the same time they gave, however, expression of a complexity in the components and the fact that they may be closely related and in some case contradictive. The staff saw the components as a goal for their work and said that achieving these goals generated a better health and well-being of the elderly. In applying the value base staff talked about two main ways they worked on. These were motivation and activation. The reasoning was that by the residents own self-determination the staff should encourage them to independence. Activiation in turn was related to the staff motivating the elderly. This meant that the residents have contact with their families, their enviornment as well as participation in activities that staff provided the residents based on the elderlys own wishes.

Undersökningen tar reda på fem olika grundskollärares uppfattningar kring värdegrundsarbetet. Synen på värdegrund, konflikter, elevers problembeteende samt metoden ART (aggressive replacement training) diskuteras. Hur dessa begrepp kommer till uttryck i det vardagliga arbetet samt vilka pedagogiska konsekvenser det får förs även fram. ART är en metod som ska ge elever alternativ till ett negativt beteende. Den innefattar tre delar: ilskekontrollträning, social färdighetsträning samt moralträning. För att undersöka hur lärares värdegrundsarbete förmedlas har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultaten visar att värdegrundsarbetet genomsyrar lärarnas vardag. I värdegrunden ingår konflikthantering och det måste prioriteras före undervisningen, anser deltagarna. Om eleverna inte är trygga kan de inte ta in kunskap. För att ha en trygg klassrumsmiljö krävs positiva sociala relationer mellan lärare och elever. Genom ett empatiskt förhållningssätt kan läraren skapa ett gott socialt klimat och vara en förebild för eleverna. ART är ett verktyg för att arbeta förebyggande med värdegrund, samtidigt som metoden erbjuder strategier för ett alternativt beteende hos de elever som har svårigheter socialt och emotionellt. Deltagarna beskriver positiva effekter hos dessa elever både gällande lärandet och i den sociala samvaron. För att få en mer bestående förändring hos eleverna krävs tid och ett gott samarbete med hemmet. Resultatet visar att föräldrar inte alltid är positivt inställda till sitt barns deltagande i ART. Kritik framförs mot att metoden riktar in sig på symtomen och inte tar tag i de bakomliggande orsakerna.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer. Lärarna representerar olika enheter, åldrar och ämneskompetenser. Studien visar att lärarna anser att de ska bidra till elevernas utökade ämneskompetens samt förmedla grundläggande värderingar och därmed fostra blivande samhällsmedborgare. Lärarna upplever dock att idealen inte stämmer med verkligheten. Detta beror dels på lärarnas individuella kompetenser och värderingar, dels på skolledning och politiska ställningstaganden. I samhället påträffas individualistiska tendenser och därtill råder ett effektivitetsinriktad perspektiv där skolan bär stränga ekonomiska ramar. Skolans aktuella styrdokument visar sig inte alltid efterföljas och lärarna upplever att de saknar tid för reflektion och att föra djupare tankeutbyten med sin omgivning. Lärares önskemål är därför att få fortbildning gällande gruppdynamik och gruppsykologi samt att utveckla värdegrundsarbetet genom att föra djupare diskussioner med kollegor gällande lärarrollen och dess auktoritet.

Uppsatsens syfte var att genom en intervjustudie ta reda på huruvida ett urval av de lärare och pedagoger som använder värdegrundsmaterialet REDE i sina barngrupper ansåg att det påverkat barnens empatiska förmåga. Sex personer intervjuades och gav sin syn på om arbetet med REDE-materialet påverkade barnens empatiska förmåga, det var någon skillnad i påverkan mellan flickor och pojkar, inlärningsklimatet påverkades, det sociala klimatet påverkades och huruvida de ansåg det vara viktigt att materialet handlade om djur. Resultatet visade att de intervjuade lärarna och pedagogerna ansåg att REDE-materialet påverkat barnens empatiska förmåga, att fyra av sex inte ansåg att det var skillnad i påverkan mellan flickor och pojkar, att arbetet påverkat inlärningsklimatet och det sociala klimatet och att fem av sex ansåg att det var av vikt att materialet till stor del handlade om djur.

The purpose of this paper is to examine how four teachers treats and teaches aboutxenophobia and right-wing extremism. A further aim of this study is to investigate whetherthere are any differences in how a teacher at a vocational high school treat and teachabout xenophobia and right-wing extremism against the teacher at a preparatory school, theydo. To achieve my purpose I have used qualitative interviews of semi-structuredform.These interviews were done with two social studies teacher at a vocational high schooland two social studies teacher at a preparatory school.My results show that teachers all too often respond to xenophobic views directly into theclassroom by reasoning and discussions with students. In my resault is also evident thatthere is a big difference between the teachers at the schools how much time you devoteto xenophobia and right-wing extremism in teaching.The conclusions show that these differences largely depend on which group of students thatteachers have.The conclusions will also be that there are great similarities between the way teachers reasonabout how to deal with xenophobia and the means to do, they also are relatively similar.

Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna. Jag har även genomfört fyra intervjuundersökningar för att kunna ge en bild av hur verklighetens skola ser ut och kunna visa hur dagens lärare arbetar med mångkultur i klassrummet. Jag har kommit fram till att mångkultur är ett resultat av de kontinuerliga kulturmöten som uppstår hela tiden, varje dag. Mångkultur skapas genom att människor med olika bakgrunder och erfarenheter möts på en ständig basis. Hur arbete med mångkultur i skolan bedrivs är de fyra lärare överens om, det sker ständigt och har sin grund i alla människors lika värde och att alla ska tillåtas vara sig själva och känna respekt för sin person. Eleverna lär om världen och människorna i den av varandra, de utbyter erfarenheter och det utvecklar deras kunskaper likaväl som deras förståelse för medmänniskan. Mångkultur handlar om att lära känna varandra och berikas av varandras erfarenheter och kunskaper.

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden.</p>

För att förändra attityder i ett genusperspektiv har dans i det här utvecklingsarbetet använts som ett verktyg för att bryta stereotypa könsuppfattningar på ett fritidshem. Skolans värdegrund finns för att ge kunskap om de värden som vi vill utveckla hos unga människor för att de ska veta hur vi bör behandla våra medmänniskor. Ett systematiskt kvalitetsarbete låg till grund som metod under det fem veckor långa dansprojektet, för ett femtontal elever i årskurs 2. Dans utifrån både given och egen skapad koreografi utfördes vid elva danstillfällen. Eleverna intervjuades enskilt före och efter dansprojektets slut. Projektet dokumenterades genom ljudupptagningar, videoinspelningar och loggboksskrivande. Intervjuerna innan aktionen visar att det fanns skillnader i dessa elevers attityder till dans utifrån kön. Pojkarna uttryckte verbalt ett motstånd till dans vilket förändrades till motsatsen under arbetets gång. Resultatet av det genomförda utvecklingsarbetet tyder på att en ökad trygghet skapades hos deltagande elever vilket bidrog positivt till en förändring i elevernas attityder till dans i ett jämställdhetsperspektiv.

The subject of this master thesis is the outsourcing of publiclibraries in Sweden. The purpose is to investigate theexperiences and notions that public librarians have of thephenomena of outsourcing public libraries, in relation to theirprofession and professional identity. I also investigate howtheir experiences and notions of the outsourcing of publiclibraries can be understood on a social level using GeirVestheim’s theory of the rationalities that influence culturalpolicy. The study is conducted through qualitative interviewswith six public librarians.The questions asked are: what approaches exist among publiclibrarians when it comes to the outsourcing of public libraries?Are there any connections between these approaches to theoutsourcing of public libraries and the public librarians’ selfexperienceof their professional identity? And how can theseapproaches and professional identities be understood on asocial level with the help of Vestheim’s theory of rationalitiesof cultural policy?My first conclusion is that the debate surrounding theoutsourcing of public libraries in Sweden is reflected in theway that the six interviewed librarians speak of the phenomena,but also that they express greater nuances when discussing it.The issue does not seem to be as binary as the polarized debatewould claim. My second conclusion is that the publiclibrarians’ self-experienced professional identity is notdependent on the library’s organizational form. Finally, I makethe claim that although the six public librarians have differentoutlooks on the phenomena of outsourcing public libraries, theyall share the same view of the library as an upholder ofdemocratic, cultural and social values.