Syftet med studien är att analysera och synliggöra uppfattningar och arbetssätt gällande förskolans grundläggande värden hos pedagoger som arbetar inom montessoriförskolor samt förskolor utan någon särskild pedagogisk inriktning, och de frågeställningar som studien baseras på är; Hur talar pedagogerna om läroplanens grundläggande värden och arbetet med dessa? samt; Hur arbetar pedagogerna med de grundläggande värdena? I bakgrunden förklaras bland annat de grundläggande värdena utifrån styrdokumenten, och montessoripedagogiken förklaras kort. Studiens teoretiska ramverk är pragmatismen vilket också redogörs för i bakgrunden. Studien genomförs med intervju som metod och resultatet presenteras med citat som stöd. Resultatet visar att många av pedagogerna inom båda typerna av förskolor, talade på liknande sätt. Flera uppfattade arbetet som både lätt och svårt, och de flesta såg de grundläggande värdena som något som ska involveras i den dagliga verksamheten, inte särskiljas som något eget “ämne”. Även hur de arbetar med värdena i sina verksamheter var snarlikt, många talade i samma termer gällande deras arbete, exempelvis att barngruppens utformning och stämningen däri påverkar vart fokus hamnar. I analysen tolkas och förklaras delar av resultatet utifrån en pragmatisk syn på kunskap och lärande. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning och egna reflektioner. Ett resonemang förs gällande varför de två förskoletyperna inte skiljde sig åt särskilt mycket, och en jämförelse mellan talet om värdena och arbetet sker också i detta avsnitt. Diskussionen avslutas med att valda metoder reflekteras över och förslag på förbättring och fortsatta studier tas upp.

Syftet med studien var att analysera hur fyra lärare arbetar med skolans demokratiska uppdrag i grundskolans tidigare år. För att uppnå syftet har studien utgått från fyra frågeställningar: Hur definierar lärarna skolans demokratiska uppdrag? Vad anser lärarna att det finns för möjligheter med att arbeta med demokratiuppdraget i klassrummet? Vad anser lärarna att det finns för begränsningar med att arbeta med demokratiuppdraget i klassrummet? Hur tillämpar lärarna demokrati i undervisningen? Studiens empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer och tematiserades utifrån studiens frågeställningar.   Resultatet visade att samtliga lärare förmedlar demokrati till eleverna i någon form men att det skiljde sig i utsträckning samt hur lärarna tillämpar det i undervisningen. Det visade sig att demokratiuppdraget är ett svårdefinierat begrepp och två av lärarna menade att de har stora elevgrupper och säger sig därför behöva en resurs för att lyckas bättre vid förmedlandet av skolans demokratiuppdrag. Det visade sig även att två lärare menade att det är positivt för undervisningen med demokratiska arbetsformer där eleverna görs delaktiga och blir därmed engagerade.

This study examines how literature can be used in value system education in the Swedish high school. It uses anti-oppressive theory to focus gender issues in three literary works, Jane Eyre (1847) by Charlotte Brontë, Orlando (1928) by Virginia Woolf and Mira (2016) by Eija Hetekivi Olsson. The novels are chosen with historical diversion so that they can be compared according to changing norm systems. The study is organized in two parts where the first, the literary analysis, examines how the characters relate to gender norms. The second part contains a didactic discussion on how the results from the literary analysis can be applied in the classroom. The study shows that the literary characters, even though they come from different times, deal with much the same kinds of power structures. The study argues that the characters can be used in different ways to discuss anti-oppressive questions and theory in the classroom, examples are the performative theories of Judith Butler and Iris Marion Young, and that value system education can be helped by providing students with theoretical approaches. It also argues that the supposed conflict between facts and value system knowledge is not inherent in the curriculum and can be solved by combining reading and literary analysis with anti-oppressive theory. It shows that Jane Eyre and Miira have many similarities in their relation to gender norms, while Orlando is an outsider among outsiders. Thus, Orlando can be used as a contrast to the other two in illustrating norms and in pinpointing how norms change while maintaining its regulating functions. The didactic discussion uses socio-cultural theory and critical literacy to argue that reading should take place in a social context where writing and class room dialogue are key parts of the learning process.

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan skolors arbete mot mobbing och elevers behov av stöd, samt om skolornas arbete motsvarar hur eleverna önskar att skolan ska att hantera mobbning i årskurs fyra till sex. I studien beskrivs skillnaden på begreppen ”barnperspektiv” och ”barnets perspektiv” samt hur begreppen är relevanta för skolans elevinflytande. Denna studie undersöker alltså om skolans arbete mot mobbning når barnets perspektiv. Studien grundas på kvantitativa enkätundersökningar där 55 elever och 6 lärare från tre olika skolor i årskurs fyra till sex har deltagit. Respondenterna har svarat på samma flervalsfrågor, vilka har anpassats efter ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv. Svaren har ställt mot varandra för att klargöra om elevernas och lärarnas svar överensstämmer. Studiens resultat visar att det finns önskningar från eleverna kring arbetet mot mobbning vilka skolorna inte har något systematiskt arbete kring.

Syftet vi hade med denna studie var att undersöka och jämföra huruvida läromedel för matematik i årskurs 1-3 är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. Det som undersökts är hur kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och religion representerades i läromedel i matematik för årskurs 1-3 samt hur väl normer i dessa läromedel uttrycks och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund och uppdrag.  Två läromedelsserier har analyserats med en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys som metod. Resultatet visade på att det förekommer läromedel i matematik som inte är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. De granskade läromedlen representerade endast följande aspekter: kön, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Religion representerades inte i de granskade läromedlen. Vidare uttrycks det normer i dessa läromedel som inte stämmer överens med skolans värdegrund och uppdrag.

In this essay, five digital textbooks in social sciences at secondary school have been studied with the purpose of examining how, and to what extent, transgender people are portrayed. Furthermore, the purpose has also been to examine whether it is possible to see any change in representation and presentation based on the year of publication of each digital textbook. The study is based on transgender studies and Judith Butler's theory of gender, sex and performativity. A qualitative content analysis has been used to study selected chapters that concerns the identities of groups and individuals in order to answer the questions raised in this essay. The result shows that transgender people are mentioned either implicitly and/or explicitly in all of the five digital textbooks that have been examined. However, how developed the descriptions are varies and also which subcategories are given room. In two of the digital textbooks, transgender people/gender identity is mixed with sexuality, which is in line with previous studies. Furthermore, an increased representation in relation to previous research can be seen, especially when it comes to nonbinary people. It is also possible to see that the newer textbooks tend to have more detailed descriptions of transgender people than the older ones.

Alla barn i Sverige går i skolan, vi har obligatorisk skolgång från förskoleklass tillårskurs 9, vilket gör skolan till en institution som engagerar väldigt många. Denpolitiska styrningen av skolan sker genom styrdokument, och värderingsmässigtstyrs den svenska skolan av den del i Läroplanen som kallas värdegrund. Mångaläroplansteoretiska forskare har ägnat sig åt studier vad gäller formuleringarna istyrdokument, men färre studier är gjorda på lärares uppfattningar om hur det äratt göra sin praktik efter dessa. Studiens syfte är att beskriva sexmellanstadielärares uppfattning om att fostra elever till de grundläggandedemokratiska värden som lyfts fram i värdegrunden i rådande läroplan, Lgr -11(Skolverket, 2011) genom tolerans. Vilket är viktigt för att förstå komplexiteten ilärarnas fostransuppdrag. Undersökningen var en fallstudie av kvalitativ ansatsoch genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Studien hade trefrågeställningar: Vad anser mellanstadielärare karaktäriserar fostran till tolerans?Vad är mellanstadielärares främsta mål med att fostra till tolerans? Hur kanmellanstadielärares uppfattning om att fostra till tolerans tolkas? Resultatet hartolkats hermeneutiskt och resulterar i tolkningen att mellanstadielärare har skildauppfattningar om vad tolerans betyder. Detta gör att även om målen ivärdegrunden framstår som tydliga är gestaltning och förmedling av dessa genomtolerans ett mer otydligt uppdrag som kantas av dilemman av olika karaktär. / <p>Betygsdatum 2021-06-04</p>

This essay aims to show how the horror genre can be utilized to make reading feel relevant for studentstoday but also as foundation for teaching core values in the classroom. To conduct this study, I relied onAnders Öhmans five categories of what constitutes the horror genre but also Louise M. Rosenblattstheory of the transactionall relationship between the reader and the literary work of fiction. The literaryworks analyzed were chosen to highlight the universal aspects of literary story-telling. The works offiction used in this study are Frankenstein (1818) by Mary Shelley, The Haunting Of Hill House (1959)by Shirley Jackson and The Outsider (2018) by Stephen King. In the analysis, I examine how the centralthemes found relates to Öhman’s five categories of what constitutes the horror genre. Thereafter I discusshow these themes can be used to make reading feel relevant for students today but also as a way ofteaching core values in the classroom. This essay show that the horror genres tendencies to depictextranous forces that threatnes the ordinary order; usage of border characters and feelings of exclusioncan be usefull tools to make students more emotionally engaged in reading. It’s also clear that the horrorgenre provides a foundation for discussing abstract and universal concepts which in turn can guide themtowards a better understanding of themselves and the world around them.

No description available.

De pedagoger som undervisar i religionskunskap kan ibland stöta på incidenter med elever vars åsikter eller beteende går emot skolans demokratiska värdegrund. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av problem som olika religionslärare har upplevt i samband med sin undervisning, samt hur de har hanterat de uppkomna situationerna. Materialet jämförs sedan med relevant forskning för att diskutera de fem pedagogernas metoder utifrån en vetenskaplig synvinkel.Grundmaterialet för studien består av fem intervjuer med gymnasielärare i religionskunskap. Undersökningen görs med utgångspunkt från den hermeneutiska respektive kvalitativa metoden. Pedagogernas upplevelser jämförs med tidigare forskning inom ett flertal områden, såsom motivationsforskning, konflikthantering och ledarskap. Resultatet visar att de fem pedagogerna har haft incidenter som berör fördomar kring islam, judendom, frireligiösa rörelser och homosexualitet. De har också stött på religiös övertygelse samt ateism och etnocentrism, vilket både underminerar elevernas motivation till ämnet och försvårar deras förståelse för andra människors livssituation. Genom att granska pedagogernas olika lösningar med vetenskapligt material, visar det sig att förebyggande arbete och filosofiska dialoger med eleverna är de mest verksamma lösningarna. Förebyggandet innebär att skolorna borde arbeta fram en interkulturell miljö där mångfald främjas. Personalen borde bygga starka relationer till eleverna och se till att banden inom elevgruppen stärks för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för ett tryggt inlärningsklimat där elevernas demokratiska tänkande kan utvecklas. Om pedagogerna dessutom låter livsfrågor vara en central del inom religionskunskapen, kommer elevernas förmåga att relatera till andra människor att utvecklas.