Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen både i om hur skolans värdegrund kan ta sig uttryck i undervisningen på svenska F-3 skolor och i hur verksamma lärare reflekterar över vikten av värdegrundsarbete samt över sina egna arbetssätt. Genom att intervjua åtta lärare har vi undersökt hur de arbetar med skolans värdegrund samt hur de reflekterar över sitt eget värdegrundsarbete. Med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv har vi analyserat och kategoriserat insamlade data och sedan sammanfattat det i ett resultat. Resultatet påvisar både likheter och skillnader i värdegrundsarbetet och i hur lärare ser på värdegrunden. Lärares egen tolkning av värdegrunden är det som bestämmer hur värdegrundsarbetet får uttryck i undervisningen.

The purpose of the thesis is to investigate which of the school's fundamental values issues are addressed in religious education at the upper secondary school. After that, the issues of values from the school and in religious knowledge are compared and related to Sweden's values and the values of Swedish society. This is of interest as values, both in the workplace and in school, are very much discussed. In addition, how the school's values are used and must be worked on to prepare students for society and shape students into democratic citizens. Many of the values that are raised in the school can be linked to the subject of religion without much investigation, which the work delves into later and discusses how it affects the subject, the students and the teachers.

SammanfattningSyftet med vår studie är att studera hur fyra rektorers värdegrundsarbete kan analyserasutifrån några av Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hållbart ledarskap. I vår studie har vi valt att använda Hargreaves och Finks tre dimensioner som ”vår” teori. Som metod använder vi oss av intervjuer. Då vi värnar om rektorernas integritet för att de är offentliga personer är rektorerna anonyma i studien. Den sammanfattande analysen tyder på att samtliga rektorer tycks ha, vad det gäller dimensionerna längd och bredd, ett stort ledarskap. Djupet skiljer sig något mellan rektorerna, detta bl.a. pga. av deras anställningstid. Avslutningsvis finns en diskussion om framtida forskning och rektorns troliga framtida roll.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på halvstrukturerade intervjuer av fem lärare från olika skolor. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilken syn lärare har på värdegrunden samt hur de anser sig arbeta med den. Analysen av resultatet visar att det finns en viss variation i lärares syn på värdegrunden och hur viktig de anser arbetet med värdegrundsfrågor vara för elevers utveckling. Värdegrunden beskrivs enligt lärarna som en förutsättning för en lyckad kunskapsförmedling, och framställs därmed som skolans viktigaste ämne. I analysen av materialet kunde ett varierat arbetssätt kring värdegrunden urskiljas, där det demokratiska förhållningssättet även visade sig vara genomgående. Gemensamma arbetssätt som främjar elevers kompetens och som de intervjuade lärarna beskrivit är främst samtal, diskussioner och värderingsövningar. Av lärarnas beskrivningar upplevs värdegrundsarbetet som ständigt pågående, där den större delen av arbetet med värdegrunden sker spontant och är situationsbaserad. I studien påtalade lärarna dessutom en del begränsningar kring arbetet med värdegrunden, där tiden upplevdes som det främsta hindret. Ytterligare ett resultat som framkom under analysen av studiens material var den mångkulturella aspekten. Lärarna framhåller att denna aspekt är viktig och anser att den gynnar arbetet med värdegrunden, då den medför att lärare inte behöver påtala att kulturella och sociala skillnader finns i samhället. Dessa upptäcker eleverna istället naturligt genom att vistas i den mångkulturella skolmiljön. Utfallet av studien visade att samtliga lärare besitter enligt oss en god syn på värdegrunden, men att arbetssätten skiljer sig beroende på skolans, och den enskilda lärarens prioriteringar. Vad som ändå kan komma att sammanfatta studien är att värdegrunden, trots de upplevda begränsningarna, i slutändan ändå måste ses som en möjlighet till att utbilda elever i de grundläggande värdena, istället för att arbetet ska ses som komplicerat och krävande.

Kriminalvården har genom åren fått mycket kritik för hur arbetet på anstalterna bedrivs och implementerade 2006 en värdegrund för att förtydliga hur arbetet inne på anstalterna skulle utföras för att säkerställa att verksamheten bedrevs på rätt sätt. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka hur två organisationer, KRIS Halmstad och KRIS Kalmar, upplevde Kriminalvårdens värdegrund och därmed undersöka hur de uppfattade måluppfyllelsen. Syftet var även att undersöka om implementeringen haft någon betydelse och om det fanns några skillnader mellan de två organisationerna. Dessutom var ett annat syfte att undersöka likheter mellan den svenska och den amerikanska Kriminalvården. Via två fallstudier har tre individer från varje organisation intervjuats, totalt sex intervjuer. Enligt KRIS Halmstad fanns det ingen måluppfyllelse då endast få delar av värdegrunden levdes upp till. I KRIS Kalmar uppfattades det som något bättre. Där fanns en måluppfyllelse, dock var den svag. Avsaknaden av måluppfyllelse enligt KRIS Halmstad innebar att ingen effektmätning kunde genomföras. Enligt KRIS Kalmar hade implementeringen inte någon betydelse då endast två av nio delmål förbättrades efter implementeringen. Uppsatsen är skriven på svenska. / The Swedish Correctional has troughout the years been a subject to critisism concerning the work inside the correctionals insitutions, and 2006 they implemented basic values to clarify the way to work inside the institutions to ensure that the work was beeing properly executed. Therefore the object of this essay has been to evaluate how two organizations, KRIS Halmstad and KRIS Kalmar, was experiencing the basic values and its fulfilling. The purpose has also been to examine if the implement has had a significans and if there were any differenses or similarities between the two organizations. Moreover was another object to examine the similarities between the Swedish and the American Correctional. Through two case studies three individuals from each organization has been interviewed, a total of six interviews. According to KRIS Halmstad there was no fulfilling of the basic values because merely a few parts were fulfilled. In KRIS Kalmar they were percieved as a bit better. There was a fulfilling of the basic values, though it was week. Because of the abscense of fulfilling of the basic values according to KRIS Halmstad, no measures of the output could be done. According to KRIS Kalmar the implement has not had any significance as only two out of nine parts of the basic values has been improved. The essay is written in swedish.

According to the Swedish curriculum, teachers have an assignment to educate children to become democratic citizens. Students will develop values given in the curriculum's section, dealing with aspirational values. Teachers also have an assignment to transmit a cultural heritage. The curriculum states that education, in a deeper sense, is about to transmit a cultural heritage. This claims that the two assignments would be one and the same. This is something, taken for granted, that will be problematized in this essay, by analyzing tales written by H.C. Andersen, from a perspective of values.

Detta examensarbete har undersökt hur medier och medierade budskap kan påverka individens konstruktion av de egna värdena, och hur detta kunde ställas i förhål-lande till skolans värdegrund. Detta gjordes utifrån tidigare fallstudier och forskning vilken behandlade områdena tv samt spel- och fiktionsfilm. De frågeställningar som söktes svar på i undersökningen syftade till att hitta förhållandet mellan medierade budskap, hur dessa påverkar individen, och hur detta kunde stå i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund. Frågeställningarna hade följande lydelse: På vilket sätt kan medierade budskap förstärka den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Andra frågan löd: På vilket sätt kan medierade budskap undergräva den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Den forskning som användes gav två skilda perspektiv på medierade budskap. Det ena perspektivet behandlade tv och film, och framhävde där positiva och värdestärkande effekter vilka kom att harmoniera med svenska skolans värdegrund. Det andra perspektivet behandlade medierat våld i tv och film, och den påverkan detta kunde ha på individens konstruktion av de egna värdena, samt påvisade de negativa effekter som kunde följa på medierat våld. De resultat som framkom i denna undersökning hävdade att både negativa (undergrävande) effekter, och positiva (förstärkande) effekter på individens värdekonstruktion gick att hitta i det undersökta materialet, då dessa effekter ställdes i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund.

En fallstudie där en serie läroböcker i engelska för grundskolans senare år har granskats med syfte att upptäcka vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhåller sig till läroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande länder representerades genom bilder för att avgöra om kurmålen i engelska gällande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, från Gleerups förlag, valdes en innehållsanalys där bildmaterialet kodades, räknades och sedan sammanställdes för att sedan bli ålagt ett normkritiskt synsätt.  Det framkom att läroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av människor med funktionsnedsättninga och stämmer därmed inte överens med skolplanens värdegrund eller de kursmål i engelska som rör engelsktalande länders kultur.

No description available.

Forskning har visat på att barns inlärning tillgodoses bäst i integrerad samvaro med andra barn då de får möjlighet att lära av varandra genom att prata, diskutera och skapa. Läroplanen säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Forskning visar på att drama som undervisningsmetod har förmågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får integrera kroppen med sina sinnen. Dagens skola verkar ändå utgå från den traditionella undervisningsformen där eleverna huvudsakligen sitter stilla på sina platser för enskilt arbete. Syftet med denna studie tar en hermeneutiskt kvalitativa ansats att undersöka hur pedagoger praktiserar pedagogiskt drama i de teoretiska ämnena i skolorna. Mina forskningsfrågor är: Vilka erfarenheter har lärarna till drama som metod? Vilka faktorer påverkar lärarens val att använda eller inte använda sig av drama, integrerat i skolundervisningen? Resultatet av studien som utfördes genom intervjuer av sex olika pedagoger visar att alla har en positiv inställning till pedagogiskt drama och drama som undervisningsmetod. Anledningen att de inte praktiserade metoden i den utsträckning som de skulle önska är den ökade arbetsbelastningen som den nya läroplanen, Lgr.11 medfört. Den största delen utgör kunskapsbedömning och dokumentation. Slutsatsen av studien är att pedagogerna behöver mer resurser ifråga om tid, lokaler och personal för att bedriva pedagogiskt drama i undervisningen.