BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillämpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. Genomgående för all litteratur och övriga källor som viuppmärksammar i detta kapitel är att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolämne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogers syn på livskunskap som ämne i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som vi vill försöka svara på genom vår undersökning är:- Vad är livskunskap enligt pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats. Vårt redskap varhalvstrukturerade intervjuer. Vår undersökningsgrupp var tre förskoleklasslärare och tre förskollärare i två medelstora kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatI resultatet redogör vi för de olika aspekter av livskunskap som pedagoger gett uttryck för i vår undersökning.Emotionell kompetens likväl som social kompetens var någonting som samtliga pedagoger lyfte som en central beståndsdel av livskunskapen. I förskolan arbetar man med livskunskap som ett arbete som genomsyrar hela verksamheten och som ses synonymt med läroplanens värdegrundsuppdrag. I förskoleklassen är det även vanligtförekommande med metoder och program som ett stöd i undervisningen av livskunskap. De intervjuade pedagogerna kunde redogöra för både positiva och negativa aspekter av livskunskap. / Program: Lärarutbildningen

The aim for this study was to investigate how hetero- and homosexuality were treated in textbooks for upper secondary education, focusing on representation in both numbers and quality. The empirical content consists of four textbooks, and more specifically, the written language in those said textbooks. All written language in the books have been analyzed, including extracts of fiction, poems, instructions and excerpts from real-life texts etc. Discourse analysis was then used to analyze the material. The research questions were ‘How are heterosexuality and heterosexual people described and represented in the textbooks?’, ‘How are bi- and homosexuality and bi- and homosexual people described and represented in the textbooks?’ and ‘What differences are there between the description and representation of those two groups?’. The result was that heterosexuality was far more represented in the textbooks, with many examples of a heterosexual lifestyle, whereas bi- and homosexuality almost weren’t mentioned, and only once was a homosexual relationship depicted. The analysis suggests that whereas there are several formal instances against discrimination on behalf of sexuality, bi- and homosexual people aren’t represented in a just way in the textbooks. The image of bi- and homosexuality given in the textbooks confirm solidified ideas of what and how bi- and homosexuality is, rather than challenging them and providing a more nuanced image.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att kartlägga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartläggningen har vi kunnat synliggöra klimatet på skolan och föreslagit olika sätt att förändra detta i positiv riktning. De metoder som används i studien är kvalitativa och de består av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med föräldrar och elever från skolan. Resultaten visar bland annat att många föräldrar uppfattar rasterna som ett osäkert område för eleverna. Föräldrarna menar att det finns för få lärare ute på det stora skolområdet. Eleverna anser att det är mycket som lärarna inte ser av det som händer på rasterna. Det är dock ganska lätt att få tag i en lärare om något inträffar. Kommunikationsproblem mellan skolan och hemmet är också något som omtalas av föräldrarna. Elevernas delaktighet och inflytande är relativt begränsat. Analysen av resultatet utgår från Salutogen teori. Några slutsatser som dragits handlar bland annat om kommunikations- och informationsproblem. Andra slutsatser pekar på att skolan, tillsammans med elever och föräldrar, måste formulera gemensamma regler och mål, för att kunna skapa ett positivt skolklimat. Med slutsatserna som utgångspunkt presenteras förslag på hur skolan ska kunna gå vidare med sitt värdegrundsarbete.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan. SET-metoden lyfter fram det viktiga värdegrundsarbetet som skolan strävar efter, det demokratiska samhället och alla människors lika värde. Det viktiga med undervisningen är kontinuitet, delaktighet, genomtänkt dialog och reflektion. För att det skall fungera i skolan krävs att det är integrerad med resten av skolarbetet, att ledningen stöttar lärarna, att alla strävar åt samma håll och att förhållningssättet genomsyrar hela verksamheten. Det kan finnas visst motstånd i lärarkåren, men i stort är de positiva. Stödet från ledningen är en förutsättning för att SET skall kunna bedrivas.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att jämföra vad lärare respektive lärarstudenter uppfattar som viktigt när de beskriver läraryrket med betoning på värdegrundsarbete. Studien bygger på en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som insamlingsmetod. Resultat blev att både lärare och lärarstudenter framförallt betonade ämneskompetens och den socialt fostrande kompetensen som viktiga i läraryrket. Trots detta uttryckte lärarna en önskan att prioritera ämnesundervisning framför andra uppgifter vilket inte var lika tydligt hos lärarstudenterna. Lärarna vill inte ha den fostrande uppgiften i skolan. Lärarstudenterna ansåg att den uppgiften skulle vara delad med hemmen. Värdegrundsarbete i skolan kännetecknas för både lärare och lärarstudenter som att fostra elever till demokratiska medborgare som har respekt och tolerans mot alla medmänniskor.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.</p>

<p>Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram. De har hela 17 komponenter gemensamt med Olweus orginalprogram. De har mer gemensamt med Olweus orginalprogram än den version av Olweusprogrammet som används i Sverige idag. Värdegrunden har 9 gemensamma komponenter med Strömsunds värdegrundsarbete vilket gör det ungefärligt likvärdigt med den version av Olweusprogrammet som används idag i Sverige.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur lärare ser på värdegrunden och hur de förankrar den i praktiken i form av ett värdegrundsarbete. Arbetet bygger både på intervjuer med kvalitativ ansats som utförts med åtta olika lärare från sex olika skolor, men även observationer för att tydliggöra några av lärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas syn på värdegrunden och hur viktig de anser den vara, vilket kan vara grunden till varför somliga prioriterar ett värdegrundsarbete och andra inte. Läroplanen beskriver att det är skolans uppgift att forma eleverna till goda och demokratiska samhällsmedborgare, men vissa lärare anser ändå att det inte är deras roll att fostra eleverna. De av lärarna som fokuserat och lagt ner tid på ett värdegrundsarbete har sett en positiv skillnad i elevernas beteende och utveckling samt att det främjat en god skolmiljö.</p>