I förskolan fostras och läggs grunden för barnens framtida lärande både när det gäller kognitiva och icke-kognitiva förmågor. I denna studie behandlades pedagogernas förhållningssätt och de värden som förmedlades till barnen av pedagogerna, medvetet eller omedvetet. Syftet med studien är att belysa hur sex pedagoger i förskolan förhåller sig till och bemöter barn som säger nej till erbjudna aktiviteter. Mer preciserat vill vi lyfta fram vilka likheter och skillnader som utkristalliseras i deras uppfattningar. Den teoretiska ramen utgjordes av Vygotskijs sociokulturella perspektiv. En kvalitativ metod användes och data samlades in både med hjälp av icke-deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Totalt sex pedagoger deltog i studien som genomfördes på två förskoleavdelningar med barn i åldern tre till sex år. Studien visade att barnen sa nej till erbjudna aktiviteter men pedagogerna uppmärksammade inte alltid dessa situationer och upplevde därför inte att den uppstod så ofta. När pedagogerna uppmärksammade barnets nej, tog de inte reda på den specifika orsaken, utan gjorde egna tolkningar, vilket begränsade barnens möjlighet till inflytande. En omedvetenhet fanns hos pedagogerna hur några av bemötandena påverkade barnen. Pedagogerna hade olika syn på det gemensamma förhållningssättet och barnsynen skiftade från situation till situation, ett stort intresse fanns för att diskutera detta. I tidigare forskning visade det sig att de olika värdena och hur dessa hanterades i vardagen sällan diskuterades och att de olika tolkningar som pedagogerna gjorde av dessa värden försvårade diskussionerna. Pedagogerna visade ett intresse av stöd från specialpedagogen genom att hen observerade och återkopplade, för att de skulle få syn på sitt bemötande.

Syftet med examensarbetet är att studera mobbningsbegreppets förändring i det moderna samhället genom framväxten av det senmoderna samhället. Med utgångspunkt i den kvalitativa metoden idé- och ideologianalys samt i teorier om kollektivet, den ökade individualiseringen, den moderna skolan och den senmoderna skolan behandlas fenomenet mobbning och begreppets framväxt och utbredning i ett perspektiv som grundar sig i den senmoderna skolan och det senmoderna individualiserade samhället. Ett antal högstadieskolors likabehandlingsplaner utgör det empiriska materialet. Analysen av skolornas likabehandlingsplaner i samband med de använda teorierna visar på att mobbningsbegreppets betydelse ökat i omfattning och förändrats. Mobbning har gått från att ha varit ett vetenskapligt formulerat problem till att bli ett akut problem, som ständigt diskuteras i debatter, med krav från högre instanser att varje skola ska utforma en likabehandlingsplan för att förebygga och förhindra mobbning och kränkande behandling. Min slutsats är att det får konsekvenser i form av att den klassiska mobbningen relativiseras i det senmoderna samhället till skillnad från det tidigare moderna samhället p.g.a. den individuella rättigheten att anmäla en händelse som omfattas av all form av kränkande behandling där huvudmannen har ett ansvar att åtgärda.

Värdegrunden kan beskrivas som en ledstjärna, en kompass, ett riktmärke och som något som skapar trygghet. En gemensam värdegrund är något som de flesta större organisationer har och arbetar med. En del i att arbeta utifrån den gemensamma värdegrunden är att leda, och i studien knyts att leda efter värden till det värdebaserade ledarskapet. Uppsatsens syfte är att beskriva kommunala första linjens chefers upplevelse av att arbeta utifrån organisationens gemensamma värdegrund. Forskningsfrågorna är Om och på vilket sätt upplever cheferna att de arbetar efter organisationens gemensamma värdegrund? och Vilka möjligheter och hinder upplever cheferna själva av att arbeta utifrån organisationens gemensamma värdegrund? Metoden var en kvalitativ fallstudie där åtta intervjuer använts för att samla in empirin. Resultatet har analyserats utifrån uppsatsens teoretiska referensram baserad på Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att cheferna: betraktar den gemensamma värdegrunden som något där allting börjar och slutar, och som en trygghet i sitt beslutsfattande och arbete mot organisationens olika mål; försöker skapa en närhet mellan den gemensamma värdegrunden och det operativa arbetet dels för sig själv, dels för medarbetarna, dels för organisationens kunder; inte bara förstår sin roll utan är den; vid upplevelsen av stressiga dagar har en uppfattning om att de inte alltid arbetar med alla värdeord, det finns med andra ord någon form av gradering i deras upplevelse. Något som kan verka möjliggörande och hindrande för cheferna är: medarbetarens mognad; tiden; svårigheten att samla hela arbetsgruppen; den fysiska distansen under hela eller delar av arbetsdagen.

Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen kring demokratiska värden ser ut i ämnet samhällskunskap i årskurs 4-6. Denna studie syftar även till att svara på varför ett demokratiskt förhållningsätt är viktigt att tillämpa i undervsningen. För att besvara denna kvalitativa studiens frågeställningar har en analys gjorts av en litteraturöversikt över forskning på området. Ämnet samhällskunskap är brett och komplext och uppfattas av många lärare som problematiskt att bedriva undervsining i. Forskningen har visat att kunskapsuppdraget dominerar vilket beror på att samhällskunskapslärare inte är tillräckligt insatta i ämnets alla delar och att styrdokumenten upplevs som svårtolkade. Detta leder till att lärare får ett stort handlingsutrymme vad gäller undervisningens utformning och innehåll. Därmed kan möjligheten att uppnå kunskapskraven gå förlorade för eleverna vilket är allvarligt eftersom att fostransupdraget dels är ett av samhällskunskapsämnets syfte och dels för att det krävs om eleverna ska utvecklas till demokratiska medborgare i samhället. Studien har även visat att vårt område är i behov av mer forskning vad gäller undervisningens praktiska tillämpning.

This study investigates how the civic values of gender equality, and social and economic equality, are represented and implemented in three different textbooks designed for the course English 6, in chapters that are centred on older literary texts. The study uses critical discourse analysis to analyse these texts based on the above-mentioned values, and Bloom’s taxonomy to categorise the associated exercises according to learning processes. The study seeks to find whether the textbooks provide means for working with the above-mentioned values, whether the exercises encourage this work, and how pupils are expected to engage with the texts. The results show that all analysed texts provide means for some value-related work, and that most analysed chapters include exercises with a potential to encourage it, but that some further adaptation is often needed to reach this potential. The results also show that the majority exercises are centred around reading comprehension, and that further adaptation is generally needed to engage pupils in additional ways.

This essay examines how local literature from the region of Västerbotten in Sweden can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. A postcolonial perspective is used in an analysis of three novels and two short stories from the region. The works in focus of this analysis is The Tar Still(1953) by Sara Lidman,The march of the musicians(1978) by P O Enquist, Hash(2002) by Torgny Lindgren and two short stories from Beasts and Other Stories (2015) by Stina Stoor.The analysis focuses on how the construction of center and periphery is constructed in these stories. Then it is discussed how the concept of center and periphery can be used in the teaching of values. The result shows that the use of language, the attitude towards different geographical places and the constant negotiations of power in relationships, are areas where these novels and short stories relates to a postcolonial writing tradition. The values system in the Swedish school contains writings about cultural identity and democratic values that can be addressed through teaching local literature using a postcolonial perspective. These themes are to be found at different levels in these stories, in the stylistics as well as in the plot. The essay uses theories by Louise Rosenblatt, Martha Nussbaum and Gunilla Molloy to discuss the possibilities with this sort of literary teaching. Representation and a broadening of literary experiences is discussed as two of the foremost advantages with this type of local literary teaching.

This study’s intention is to inspect if and how LGBTQIA+ persons are represented in English textbooks for the upper secondary school course, English six. To narrow the field of examination, the focus of this study is on “love and relationship” chapters in each book. The chapters are analysed in three textbooks published between 2000—2015 to see if the representation has changed overtime. In order to inspect each textbook objectively, the basic values from The Swedish National Agency for Education from 1994 and 2011 (Lpf94 & Gy11) are observed to see what the textbook writers had to proceed from. The text in the chapters is analysed using discourse analysis (a method suited for examining what a text depicts as “normal”, and by extension, abnormal). The result is distinct. Heterosexual and cis-gendered stories dominate the chapters, and where non-heterosexual characters are represented the portrayal of the representation is often somewhat problematic. By shedding light on the many inadequacies in the representation of LGBTQIA+-persons in textbooks, this study suggests possible solutions.

Moral education is a hot topic in Swedish school discourse. Some critics mean that some fundamental values stated in the curriculum are not thoroughly justified and that the doctrine hinders students and teachers to form their own worldview. The purpose of this study was to investigate how values can be conveyed in textbooks in second language learning in relation to theories by the critics Pia Nykänen and David O. Kronlid. The study presents values within social ethics which are found in the Spanish textbook Caminando 3 through a discourse analysis and describes if the values are either justified, presented with alternative perspectives on ethical questions or if they are portrayed unjustified one-sidedly. Both critics mean that moral education needs to focus on the ability to cope with a pluralistic moral landscape which is in constant change. The study shows that the parts of the textbook portraying discursive values such as liberal-democratic ideals are presented without alternative perspectives but with an discursive development ideal as justifying mean whilst the collaborative values, such as what to do on your free time, how to picture your partner and in what kind of building to live, are often portrayed in a more neutral way with several alternatives. The study gives a few pointers towards ideas on how to work with moral education in a not indoctrinated way and how to use already existing material and new models in the continuous search for a good moral education in a secular and diverse society.

The subject of this master thesis is the school library and how we find its potential unutilized. We look at this problem in connection to the democratic assignment that the Swedish school has. The purpose is to elucidate what the democratic assignment consists of and to establish the role that the school library ought to have in this assignment. To describe the democratic assignment we examine and interpret the documents that regulate school and library activities today, including UNESCO/IFLA School Library Manifesto and United Nations Convention on the Rights of the Child. We use critical ideology analysis because we consider democracy to be a sort of ideology and have a critical view of how the school library is used or rather not used in school. To help us fulfil the purpose we have three questions:What role should the School Library have in school’s democratic assignment?a)What does the democratic assignment consist of?b)How is the School Library’s role described in the regulative documents of school and library activities and in IFLA/Unesco’s School Library Manifesto?The analysis is done by trying to interpret what’s said and what’s implicit. According to this master thesis the school library is not a natural part of school society and the existence of a school library is very much dependent on the headmasters view on school libraries. It’s quite clear that the school library can be a tool and a pedagogic resource in helping school to achieve the aims of the democratic assignment. / Uppsatsnivå: D

In today´s social debate it is suggested that the concept of consent should be included in the school curriculum. The purpose of the study was to investigate how grade 4-6 teachers feel about this and advantages and challenges they might see with including the concept. Quality data has been gathered through semi-structured focused group talks of 9 grade 4-6 teachers in Sweden. The teachers in the study describe how most of them already work with the concept of consent or an equivalent concept in their tuition and how they feel that this is a part of the school´s basic values. The teachers were not at all in agreement when it comes to the specific concept of consent since this is a very complex concept and can be interpreted in a variety of ways. All teachers in the study do agree that it is an important subject to raise in tuition. There is however a challenge in teaching without judgement and free of moralising. There is a risk that the views and opinions of the teacher and of society when it comes to what is considered "good" sex is not reflecting the reality faced by the students. The teachers do not feel that it would be too early to discuss consent in grades 4-6 and can instead see the benefits of building a foundation of mutual respect as early as possible. Introducing the concept of consent or an equivalent concept in the school curriculum would not cause any additional stress for the teachers in the study. They are all positive about including the concept of consent or an equivalent concept and would see it as a confirmation that what they already teach their students is correct. / <p>NO</p>