Avsikten med en värdegrund är att påverka attityder, och arbetet med skolans värdegrund kan användas för att skapa goda miljöer för inlärning. Värdegrunden är därför ett viktigt instrument för rektorer och lärare. Vårt syfte med denna studie är att analysera betydelsen av skolans värdegrund för gymnasiets teknikundervisning. Våra frågeställningar är: “Hur har läroplanernas värdegrunder utvecklats över tid fram till idag?”, “Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?” och “På vilka sätt tror lärare använda värdegrunden i dagens läroplan för att gynna elevernas lärande?” Våra undersökningsmetoder är kvalitativa och består av dels en innehållsanalys av läroplaner, dels semistruktu

Denna studie har fokuserat på att undersöka orsakerna kring antisemitismen och islamofobin i Sverige. Antisemitism innebär en främlingsfientlighet gentemot judar och islamofobi innebär en främlingsfientlighet mot muslimer. Antisemitismen har varit en del av samhället sedan antiken och lika så islamofobin. Däremot var det först vid terroristattacken mot World Trade Center som islamofobin blev ett använt begrepp i samhället. Terroristattacken mot World Trade Center resulterade i att islamofobin ökade markant i samhället. Denna fobi är främst riktad mot personer som följer islam men även personer som har ett yttre personlighetsdrag som kan klassas som muslim, blir utsatt för detta. Vilket leder till funderingar kring hur ser en människa som följer islam ut? Fokuset har även varit på grundskolans värdegrundsarbete, där det har lyfts att värdegrundsarbetet och kunskapsarbetet är ett och samma uppdrag och bör därmed inte tolkas som två separata. Orsakerna till främlingsfientlighet är många. En av faktorerna är individens socioekonomiska bakgrund, där personer som är drabbad av arbetslöshet eller endast har en grundskoleutbildning är i större sannolikhet att utveckla främlingsfientliga värderingar. Andra faktorer spelar också in som lokala och regionala, hur individen har vuxit upp, känslan av tillhörighet och beroende på kön. Flickor har i större utsträckning positiva attityder mot både islam och judendom jämfört med jämnåriga pojkar. Vid interreligiösa grupper tenderar judar att minska sina förutfattade meningar angående islam, medan muslimer tenderar att öka sina förutfattade meningar angående judendom. Anledningen till detta är troligtvis kopplat till historiska faktorer, där konflikten mellan Israel och Palestina har den avgörande rollen. Trots detta menar Skolverket (2019) att främlingsfientlighet och intolerans ska aktivt motarbetas genom öppna diskussioner, aktiva insatser och en ökad kunskap kring andra människors kulturer. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag. Efteråt samlades gruppen som var uppdelad i halvklass för ett samtal, eftersom vi ville ta del av deras åsikter. Vår undersökning avslutades med att vi genomförde fyra stycken kvalitativa intervjuer där vi behandlade pedagogiskt drama, skolans värdegrund och trygghet/otrygghet. Vårt resultat visade på att pedagogiskt drama var en användbar metod i arbete med skolans värdegrund, trots att ett fåtal elever inte deltog av olika anledningar. Eleverna hade lättare att visa på otrygghet än trygghet som de i vidare samtal kopplade till allt som man ser och läser i media.

Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens.Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94. / Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens.Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare väljer och beskriver att de arbetar med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11). Studiens två frågeställningar är ”Vilka didaktiska resonemang ligger till grund för svensklärarnas val av skönlitteratur i relation till värdegrunden?” och ”Hur beskriver svensklärare sitt arbete med skönlitteratur vid värdegrundsarbete?” De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är det sociokulturella perspektivet samt Molloys (2003) teori - läsning om skönlitteratur eller läsning genom skönlitteratur. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta intervjuer med svensklärare med inriktning gymnasiet. Resultatet i denna studie visar att svensklärarna resonerar över att boken ska vara intressant för eleverna, att val av bok behöver anpassas utifrån elevernas kunskaper, att eleverna ska kunna relatera till boken, att boken ska ha en aktuell koppling, att läraren är bekant med boken, att boken kan verka allmänbildande samt att ekonomiska faktorer påverkar val av skönlitteratur. Resultatet visar även att svensklärare vill att skönlitteraturen ska öka elevernas empati och medkänsla, verka språkutvecklande samt att läsningen ska väcka läslust. Vidare visar resultatet att det vanligaste arbetssättet med skönlitteratur är läsning och diskussion av det lästa.

Ständigt får man i skolans värld höra”du får inte göra så” och ”sluta med det där”, eleverna blir dagligen påminda om de regler som finns i skolan. Trots detta så bryter de dagligen mot dessa regler. Vad kan vara orsaken till detta, vet eleverna om vilka regler de har på skolan och varför? Vi har gjort en undersökning som visar att om eleverna själva bearbetar, formulerar och dramatiserar olika scenarier utifrån skolregler har de lättare för förståelsen och befästningen av vikten av att ha regler.

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde få arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag på att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett så vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen är kommen av att tolerans är en av byggstenarna i den för skolan gemensamma Värdegrunden. Utifrån denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som kräver förståelse. För att förmedla denna förståelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mångfasetterade begrepp som tolerans. / This is a text about how pedagouges define and prefer to work with tolerance.

Syftet med detta examensarbete är att se hur våra respektive praktikskolor jobbar med skolans värdegrund och vad detta får för uttryck för eleverna i de två tredjeklasserna vi har valt att undersöka. Den ena skolan jobbar utifrån modellen EQ och den andra skolan har SET som modell. Skolans värdegrund är ett diffust begrepp och vi kommer även att belysa detta i vårt arbete.I vår undersökning har vi intervjuat två stycken årskurs 3 klasser. Vi har valt att endast belysa skillnader och likheter mellan de två klasserna och har därför inte lagt fokus på att beskriva skolornas upptagningsområde. Vi har också valt att göra intervjuer med sex elever i varje klass för att komplettera undersökningen där vi valt att ställa frågor med förskrivna svarsalternativ.Den slutsats vi kommit fram till är att oavsett vilken modell skolan väljer är det viktigt att det finns en röd tråd så att värdegrundsarbetet blir förankrat hos eleverna och deras vardag. Det är viktigt att eleverna har en förståelse för syfte och mål i modell för att den ska fungera. Modellerna är till för att hjälpa läraren att skapa rätt förutsättningar för eleverna så att de socialiseras till att bli fungerande medlemmar i samhället. Den stora skillnaden mellan de två klasserna är att i den ena klassen är värdegrundsarbetet inskrivet på schemat som Livskunskap. Det är tydligt att eleverna är medvetna om syftet och målet med ämnet och de använder det i sin vardag. I den andra klassen är det inte schemalagt och eleverna har svårt att se hur värdegrundsarbetet kan appliceras i deras vardag.

Vi har tittat på hur det amerikanska konceptet Service-Learning används på en svensk skola, Pilevallskolan i Trelleborg, hur och varför man valt att arbeta med det. Vi jämför också LPO-94 med resultatet av vår undersökning för att se om det är motiverat att arbeta med denna metod. Värdegrunden och en tolkning av denna är också av viss signifikans. / A study of how a Swedish school has chosen to work with Service-Learning, how the work is done and why it started. We also compare the concept of SL as we understood it to be used with LPO-94 to see whether it is a justified method of work.

Detta examensarbete är en fallstudie i hur tre elever med annan etnicitet än den svenska ser på värdegrunden och hur det arbetas med värdegrunden på en gymnasieskola.Undersökningen bygger på intervjuer med en lärare och tre elever om deras erfarenheter av värdegrunds arbete och deras tankar kring värdegrunden. Undersökningen innehåller även observationer som gjort på den gymnasieskola som eleverna och läraren tillhör.Undersökningen har sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna inte känner till värdegrunden som ett begrepp men att dess värderingar stämmer väl överens med deras eget sätt att tänka. Resultatet visar att det enbart arbetas aktivt med värdegrunden i vissa ämnen på skolan men att värderingarna dock genomsyrar undervisningen och lärarnas och elevernas förhållningssätt.