No description available.

No description available.

SammanfattningSyftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv när det gäller utomhusvistelse på förskolan. Vi har utgått från fyra fråge-ställningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för när det gäller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar ställs pedagoger inför när det handlar om utomhusvistelse på förskolan och hur påverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans läroplan påverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhållningssätt? Vi har diskuterat utifrån begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, värdegrund, sinnen och läroplan för förskolan, där vi förhållit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lärande och reformpedagogik. Dessutom diskuteras Pramling Samuelssons utvecklingspedagogik. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex pedagoger på tre olika förskolor. Studiens resultat visar på ett förändrat didaktiskt förhållningssätt. Vår slutsats är att pedagogerna ger uttryck för ett förändrat synsätt, när det gäller värdegrunden, erfarenhet och utbildning. Det har även blivit en förändrad barnsyn enligt informanterna där barnen har fått större inflytande över sin vardag. Pedagogerna ger också uttryck för att en varierad utomhusmiljö ger ett mångsidigt lärande, sinnenas betydelse för ett utomhuslärande och att framförallt tiden begränsar informanterna när det gäller deras didaktiska förhållningssätt.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp. Mina slutsatser blir att man i arbetet med estetisk läsning har större möjlighet att få till stånd en undervisning där elevernas värderingar och åsikter öppet kan diskuteras. Eleverna ges möjlighet att få perspektiv på de egna värderingarna i reflektion över läst litteratur, då de berörs. Fiktion öppnar upp för samtal om svåra ämnen och elevernas sociokulturella olikheter ska ses som en tillgång.

In this study we have analyzed the Swedish fantasy novel Cirkeln by Mats Strandberg and Sara Bergmark Elfgren (2011). The aim of the analysis was to investigate how the fantasy genre is influenced by christian ethics, and whether it is possible to use this novel when teaching students in upper secondary school about the core values expressed in the school curriculum, which is based on the values and ethics of western christian society. We also ask if the novel Cirkeln carries other religious influences that might deepen the student’s understanding of the world outside of their own. The study showed that there are many parallels to both christianity and the pagan religion wicca in the novel, which makes it an excellent foundation for conversations about religion, values and moral dilemmas in school.

Examensarbetet har skrivits baserat på intresset för läromedel men också för ämnet religionskunskap för högstadiet. Studien syftar till att med hjälp av genusperspektiv synliggöra hur genus, identitet, manligt och kvinnligt representeras i ett för grundskolan populärt läromedel. Till min hjälp har jag använt mig av det hermeneutiska perspektivet och kritisk diskursteori som utgångspunkt för innehållsanalysen. Studien började med frågorna ”hur beskrivs män och kvinnor inom världsreligionerna utifrån genusperspektiv” och ”hur skildras mäns och kvinnors identiteter?”. Kvalitativ metod har använts i studien med syfte att undersöka hur läromedlet förhåller sig till teman som genus och identitet baserat på de fem världsreligionerna. På vilket sätt utgår läroboken från läroplanens värdegrund samt hur genusperspektiv synliggörs inom religionerna kommer också att analyseras. Om läroboken används som primärkälla i undervisningen får resultatet av studien stor betydelse för kunskapsinhämtningen. Studien visar att män och bilder på män är överrepresenterade inom de flesta religioner vilket visar en ojämlik bild av män och kvinnor utifrån genusperspektiv. Forskningen visar även att läromedel kan stärka elever i klassrummet och presentera olika perspektiv inom religion och olika sätt att leva utifrån genusperspektiv. Studien visar att män och kvinnor framställs på ojämlika sätt i hemmet, i olika ledarroller och som betydelsefulla historiska personer där män premieras framför kvinnor.

Syftet med denna studie var att utifrån en induktiv ansats undersöka hur pedagoger använder forumspel som en pedagogisk metod i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar metoden har. Studien har tagit utgångspunkt i tidigare forskning om drama och forumspel som en pedagogisk metod samt i skolans värdegrundsarbete, där forumspelsmetoden främst har använts. Studien bygger på kvalitativa interjuver av olika pedagoger som arbetar i grundskolan med forumspel och svaren har bearbetats med tematisk analysmetod. Resultatet visar att forumspel engagerar eleverna i en aktiv läroprocess som bidrar till att motverka kränkande och diskriminerande beteenden. Det i sin tur fordrar en dramaintresserad ledare och en stöttande skolledning. Studiens slutsats visar att lösningen kan vara att ta in en extern aktör som besitter den kunskap och erfarenhet som krävs. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>

En god arbetsmiljö främjar välmående medarbetare och chefer och bidrar till ökad produktivitet.  Ett hövligt bemötande kan därför spela roll för arbetsmiljön. Syftet med vår studie var att undersöka hur chefer resonerar kring hövlighet och om de tänker på hövlighet i sin ledarroll samt om de anser att det är viktigt att främja detta för arbetsmiljön. Vi utförde fem semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar inom kontaktnära yrken i en mellanstor kommun i Sverige. Genom att göra en kvalitativ innehållsanalys kom vi fram till två huvudteman och fyra subtema. De två huvudtemana är; “Att komma överens om gemensamma regler för att ha en bra arbetsmiljö och vara i goda relationer” och “Att som chef utgå från sin inre kompass och magkänsla för att leda i rätt riktning”. I resultatet beskriver cheferna vikten av tillhörighet i gruppen, att alla ska få en talan. De berättar om öppenhet och nyfikenhet som en del i en god kommunikation och som en faktor för att skapa en god arbetsplatskultur. Cheferna berättar även att hövlighet är mer en magkänsla och att de utgår från en inre kompass som de använder för att anpassa sig utifrån vilken situation de än ställs inför. Cheferna menar dessutom att de måste föregå med gott exempel, vara hövligast.  Resultatet indikerar att cheferna ser vikten av sin roll som chef och hur deras handlingar påverkar andra. Därför diskuterade vi huruvida ledarutbildningar gör skillnad eftersom resultatet pekar på att den inre kompassen har mer betydelse för hövlighet än lärdomar från ledarskapsutbildningar.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare ser ut gällande skolans värdegrundsarbete. Vi ville också jämföra informanternas åsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med två lärare samt enkätfrågor till vårdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.</p><p> </p><p>Tidigare forskning visar att föräldrar i stort sett är nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att föräldrar är mindre nöjd med information från skolan när det gäller sådant som kan kopplas till värdegrund. Till exempel barnens kamratkontakter och trivsel på rasterna. Föräldrarna uttrycker behov av att deras barn får en trygg klassrumsmiljö och tillfälle att utvecklas i egen takt.</p><p> </p><p>Resultatet visade att lärare och vårdnadshavares åsikter inte helt överensstämmer när det handlar om hur samarbetet fungerar gällande värdegrunden. Lärarna<strong> </strong>anser inte själva att de ger information om värdegrunden i samma utsträckning som skolans målstyrda ämnen. Majoriteten av vårdnadshavarna upplever däremot att de har mottagit information om värdegrundsarbetet<strong>. </strong> Både lärare och vårdnadshavare har en likartad syn på vad begreppet värdegrund innebär.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare ser ut gällande skolans värdegrundsarbete. Vi ville också jämföra informanternas åsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med två lärare samt enkätfrågor till vårdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.   Tidigare forskning visar att föräldrar i stort sett är nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att föräldrar är mindre nöjd med information från skolan när det gäller sådant som kan kopplas till värdegrund. Till exempel barnens kamratkontakter och trivsel på rasterna. Föräldrarna uttrycker behov av att deras barn får en trygg klassrumsmiljö och tillfälle att utvecklas i egen takt.   Resultatet visade att lärare och vårdnadshavares åsikter inte helt överensstämmer när det handlar om hur samarbetet fungerar gällande värdegrunden. Lärarna anser inte själva att de ger information om värdegrunden i samma utsträckning som skolans målstyrda ämnen. Majoriteten av vårdnadshavarna upplever däremot att de har mottagit information om värdegrundsarbetet.  Både lärare och vårdnadshavare har en likartad syn på vad begreppet värdegrund innebär.