Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen. Vår teoribakgrund utgår från ett flertal strategier för kompetensutveckling, olika former av kunskapsbildning mellan universitet och företag och universitetets roll i regionen. Från resultatet framkom att företag i olika utsträckning och med olika syften arbetar strategiskt med kompetensutveckling. Hur företagen ser på sin strategiska kompetensutveckling speglar i stor utsträckning hur de uppfattar Växjö universitet som en resurs. Den allmänna uppfattningen av Växjö universitet som resurs är positiv, men det kan antas att företagen - som en följd av graden av strategiskt tänkande kring kompetensutveckling - uppfattar hinder, förutsättningar och möjligheter för samverkan olika.

<p>Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen. Vår teoribakgrund utgår från ett flertal strategier för kompetensutveckling, olika former av kunskapsbildning mellan universitet och företag och universitetets roll i regionen. Från resultatet framkom att företag i olika utsträckning och med olika syften arbetar strategiskt med kompetensutveckling. Hur företagen ser på sin strategiska kompetensutveckling speglar i stor utsträckning hur de uppfattar Växjö universitet som en resurs. Den allmänna uppfattningen av Växjö universitet som resurs är positiv, men det kan antas att företagen - som en följd av graden av strategiskt tänkande kring kompetensutveckling - uppfattar hinder, förutsättningar och möjligheter för samverkan olika.</p>

<p>Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas.</p><p>Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val av</p><p>metod vid utvärderingar.</p><p>Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter.</p><p>Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet</p>

Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas. Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val av metod vid utvärderingar. Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter. Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet

The purpose of this study is to survey which competences and personal qualities the labour market, for students with examination from the Coaching and Sport management education at Vaxjo University, require. Furthermore I want to find out if the employees, videlicet the ex students, consider that their competences differentiate in relation to other employees in the organization which not have this education. In the study a qualitative investigation method has been used where ten interviews have been implemented. The interviews have been carried out within five conceivable work areas to a student with examination from the Coaching and Sport management education at Vaxjo University. The work areas are sports association, sports union, municipal activity with sport and leisure time connection, company with health care connection and company without any kind of sport connection. Five of the persons being interviewed are ex students that now are employees within any of the elected work areas. The remaining five interviews have been carried out with the employer of respective employees. The result of the study shows that the work which the employees perform within respective work area are relatively different but are despite everything of similar characteristic and can be deduced to the work that is included in the profession of a Sport manager. Between the work areas that have any kind of sport or health care connection their is an obvious connection between which qualifications that is demanded to recruitment and which competences and personal qualities that are important within each profession to perform its work. An obvious connection is also made clear among the competence weaknesses that the employees have, despite different work. In the analysis the result is compared with the chosen theories to support the interpretations that are made. There are also suggestions given about changes that can be valuable to take into consideration in future planning of the course contents within the education of Coaching and Sport management at Vaxjo University. / Syftet med denna studie är att kartlägga vilka kompetenser och personliga egenskaper arbetsmarknaden, för studenter som gått Coaching och sportmanagement vid Växjö universitet, efterfrågar. Dessutom vill jag ta reda på om de anställda, det vill säga de före detta studenterna, anser att deras kompetenser skiljer sig i förhållande till andra medarbetare i organisationen som inte har denna utbildning. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts där tio intervjuer har genomförts. Intervjuerna har genomförts inom fem tänkbara arbetsområden för en student med examen från Coaching och Sportmanagementprogrammet vid Växjö universitet. Arbetsområdena är idrottsförening, idrottsförbund, kommunal verksamhet med idrotts och fritidsanknytning, företag med friskvårdsanknytning samt företag helt utan idrottsanknytning. Fem av intervjupersonerna är före detta studenter som numera är anställda inom något av de valda arbetsområdena, de övriga fem intervjuerna har genomförts med de anställda respektive arbetsgivare. Resulatet av undersökningen visar att de arbetsuppgifter som de anställda utför inom respektive område är relativt olika men än dock av liknande karaktär och kan härledas till de arbetsuppgifter som ingår i yrket för en Sport manager. Mellan de arbetsområden som har någon form av idrotts- eller friskvårdsanknytning syns ett tydligt samband mellan vilka kvalifikationer som krävs vid rekrytering och vilka kompetenser och personliga egenskaper som är viktiga inom respektive yrke för att genomföra dess arbetsuppgifter. Ett tydligt samband går även att utläsa bland de kompetenssvagheter som de anställda besitter, trots olika arbetsuppgifter. I analysen ställs resultatet mot de valda teorierna för att stärka de tolkningar som görs. Där ges även förslag på förändringar som kan vara värdefulla att ta i beaktande i framtida planering av kursinnehållet inom programmet för Coaching och Sport management vid Växjö universitet.

<p>The purpose of this study is to survey which competences and personal qualities the labour market, for students with examination from the Coaching and Sport management education at Vaxjo University, require. Furthermore I want to find out if the employees, videlicet the ex students, consider that their competences differentiate in relation to other employees in the organization which not have this education.</p><p>In the study a qualitative investigation method has been used where ten interviews have been implemented. The interviews have been carried out within five conceivable work areas to a student with examination from the Coaching and Sport management education at Vaxjo University. The work areas are sports association, sports union, municipal activity with sport and leisure time connection, company with health care connection and company without any kind of sport connection. Five of the persons being interviewed are ex students that now are employees within any of the elected work areas. The remaining five interviews have been carried out with the employer of respective employees.</p><p>The result of the study shows that the work which the employees perform within respective work area are relatively different but are despite everything of similar characteristic and can be deduced to the work that is included in the profession of a Sport manager. Between the work areas that have any kind of sport or health care connection their is an obvious connection between which qualifications that is demanded to recruitment and which competences and personal qualities that are important within each profession to perform its work. An obvious connection is also made clear among the competence weaknesses that the employees have, despite different work.</p><p>In the analysis the result is compared with the chosen theories to support the interpretations that are made. There are also suggestions given about changes that can be valuable to take into consideration in future planning of the course contents within the education of Coaching and Sport management at Vaxjo University.</p> / <p>Syftet med denna studie är att kartlägga vilka kompetenser och personliga egenskaper arbetsmarknaden, för studenter som gått Coaching och sportmanagement vid Växjö universitet, efterfrågar. Dessutom vill jag ta reda på om de anställda, det vill säga de före detta studenterna, anser att deras kompetenser skiljer sig i förhållande till andra medarbetare i organisationen som inte har denna utbildning.</p><p>I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts där tio intervjuer har genomförts. Intervjuerna har genomförts inom fem tänkbara arbetsområden för en student med examen från Coaching och Sportmanagementprogrammet vid Växjö universitet. Arbetsområdena är idrottsförening, idrottsförbund, kommunal verksamhet med idrotts och fritidsanknytning, företag med friskvårdsanknytning samt företag helt utan idrottsanknytning. Fem av intervjupersonerna är före detta studenter som numera är anställda inom något av de valda arbetsområdena, de övriga fem intervjuerna har genomförts med de anställda respektive arbetsgivare.</p><p>Resulatet av undersökningen visar att de arbetsuppgifter som de anställda utför inom respektive område är relativt olika men än dock av liknande karaktär och kan härledas till de arbetsuppgifter som ingår i yrket för en Sport manager. Mellan de arbetsområden som har någon form av idrotts- eller friskvårdsanknytning syns ett tydligt samband mellan vilka kvalifikationer som krävs vid rekrytering och vilka kompetenser och personliga egenskaper som är viktiga inom respektive yrke för att genomföra dess arbetsuppgifter. Ett tydligt samband går även att utläsa bland de kompetenssvagheter som de anställda besitter, trots olika arbetsuppgifter.</p><p>I analysen ställs resultatet mot de valda teorierna för att stärka de tolkningar som görs. Där ges även förslag på förändringar som kan vara värdefulla att ta i beaktande i framtida planering av kursinnehållet inom programmet för Coaching och Sport management vid Växjö universitet.</p>

Numerous studies raise the topic of highly educated immigrants whose education and list of qualifications devalue in the context of the Swedish labour market. However, little is known of those with foreign background who enter into higher education in Sweden. Our study attempts to shed some light onto the value of higher education relative to that of a person’s ethnic background. The background material features nine in-depth interviews of foreign background academics, as well as data extracted from an extensive survey study previously carried out at Växjö University.  Initially, the quantitative data showed that students with foreign background, including Swedish-born children of immigrants, had not managed to find qualified work upon completion of studies to the same extent as their Swedish background counterparts. The individual stories given in interviews support the assumption that social capital, in the form of access to networks or membership thereof, may decide the physical location of individual careers. Those who stayed in the region were either brought up locally or had established themselves through work practice. In some respects, those who left can be considered outsiders, whose chances of finding work largely depended on their establishing themselves elsewhere. Some had managed to find qualified work beyond their own acquaintances, but only through a long period of unemployment or doing unqualified work. When it comes to the ethnic backgrounds of the interviewed, positive and negative aspects were brought up by some, while others did not consider it relevant with respect to their own careers. However, their stories provide examples of how ethnicity works as a deciding factor on the labour market in much the same way as, for instance, class and gender. In turn, this is an indication of underlying mechanisms on the labour market that rest on social ties.

<p>Numerous studies raise the topic of highly educated immigrants whose education and list of qualifications devalue in the context of the Swedish labour market. However, little is known of those with foreign background who enter into higher education in Sweden. Our study attempts to shed some light onto the value of higher education relative to that of a person’s ethnic background. The background material features nine in-depth interviews of foreign background academics, as well as data extracted from an extensive survey study previously carried out at Växjö University. </p><p>Initially, the quantitative data showed that students with foreign background, including Swedish-born children of immigrants, had not managed to find qualified work upon completion of studies to the same extent as their Swedish background counterparts. The individual stories given in interviews support the assumption that social capital, in the form of access to networks or membership thereof, may decide the physical location of individual careers. Those who stayed in the region were either brought up locally or had established themselves through work practice. In some respects, those who left can be considered outsiders, whose chances of finding work largely depended on their establishing themselves elsewhere. Some had managed to find qualified work beyond their own acquaintances, but only through a long period of unemployment or doing unqualified work.</p><p>When it comes to the ethnic backgrounds of the interviewed, positive and negative aspects were brought up by some, while others did not consider it relevant with respect to their own careers. However, their stories provide examples of how ethnicity works as a deciding factor on the labour market in much the same way as, for instance, class and gender. In turn, this is an indication of underlying mechanisms on the labour market that rest on social ties.</p>