Bakgrund: Sjuksköterskors välbefinnande på arbetsplatsen är av stor betydelse för både patientsäkerheten såväl som för sjuksköterskors retention i vården, där deras motivation för att vårda utgör en central roll. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till att vårda. Metod: Den valda metoden är en beskrivande litteraturstudie med ett underlag om elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet omfattar två teman med två subteman vardera, vilka samtliga uppmärksammar upplevelser därigenom sjuksköterskor finner motivation till att vårda. Temat Betydelsen av meningsfullhet innefattar sjuksköterskors upplevelser av att få hjälpa patienter genom vårdandet samt upplevelser av att själva få något tillbaka av detta. Temat Betydelsen av en fungerande arbetsgrupp belyser sjuksköterskors behov av stöd från kollegor, samt vikten av att ständigt utvecklas professionellt och som person genom sitt vårdande. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de fann motivation till att vårda av att få vara till hjälp för en annan människa, samt genom att få något meningsfullt tillbaka av den givna vården. Sjuksköterskorna betonade vidare vikten av att få stöd från kollegor samt möjligheten att få utvecklas för att bibehålla sin motivation i vårdandet. Implementering av dessa motiverande aspekter för att vårda kan således bidra till ett förbättrat välbefinnande samt retention bland sjuksköterskor. / Background: Nurses wellbeing in the workplace is paramount for both patient security as well as for nurse retention, in which their motivation to nurse plays an important part for them to keep nursing. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of finding motivations to nurse. Method: A descriptive literature review based on eleven articles in caring science. Result: The result contains two themes in which there are two subthemes each. The themes as well as the subthemes aim to describe experiences that help nurses find motivation to nurse. The theme Importance of meaningfulness describes nurses’ experiences of being able to help patients and receiving something back through their nursing. The theme Importance of a functioning working team describes the nurses need for social support from their colleagues, and their strive for constant development as a person as well in the nursing profession in order to be motivated to keep nursing. Conclusion: Nurses find motivation to nurse by being able to help another person and receiving something meaningful through their care. Furthermore, nurses stressed the need for receiving support from their colleagues as well as having opportunity for personal and professional development to keep their motivation to nurse. Implementation of these motivational aspects in nursing care can therefore contribute to nurse’s wellbeing as well as for their retention in the nursing profession.

Bakgrund: Vårdmiljön kan beskrivas som det fysiska rummet, atmosfären och genom vårdkulturen som råder på vårdavdelningen. Problem: Vid vistelse på sjukhus kan känslor av förlorad kontroll och autonomi uppstå vid en omkullkastat tillvaro. Vad är då betydelsefullt i vårdmiljön för att patienten ska uppleva god hälsa i en annars främmande miljö? Det behövs ökad kunskap om vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande. Metod: Allmän litteraturöversikt med tio utvalda artiklar. Tre med kvantitativ ansats, sex med kvalitativ ansats och en med mixmetod. Resultat: Patienter önskade integritet och personligt utrymme i vårdmiljön. Musik och konst, samt gemensamma ytor i vårdmiljön skapar förutsättningar för att tillfredsställa patientens sociala och medmänskliga behov, vilket ökar glädje och välbefinnande. Dagsljus, fönster och naturinslag i vårdmiljön hade positiv effekt på patientens hälsa. Gott bemötande och vårdkultur i vårdmiljön gav patienterna trygghet och bidrog till förtrogna relationer med vårdpersonalen. Litteraturöversikten visar att vårdmiljön har betydelse för patientens hälsa. Slutsats: En välplanerad och genomtänkt fysisk vårdmiljö, i kombination med en god vårdkultur, kan optimera förutsättningarna för att främja hälsa hos patienten. / Background: The care environment can be described as the physical space, the atmosphere and through the care culture that prevails in the care ward. Problem: What is important in the care environment for the patient to experience good health? There is a need for increased knowledge about the importance of the care environment for the patient's health. Aim: The aim of this study was to create an overview of the importance of the healthcare environment for the patient's health and well-being. Method: General literature review with ten articles. Three with quantitative approach, six with qualitative approach and one with mix method. Results: Patients wanted privacy and personal space in the care environment. Music and art, as well as common areas in the care environment create conditions for satisfying the patient's social and human needs. Daylight, windows and natural elements in the care environment had a positive effect on the patient's health. Good treatment and care culture in the care environment gave the patients security. The literature review shows that the care environment is important for the patient's health. Conclusions: A well-planned and well-thought-out physical care environment, combined with a good care culture, can optimize the conditions for promoting the patient's health.

Titel: Omvårdnadsmiljön på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok, Thailand Bakgrund: Miljö ur ett hälsoperspektiv omfattar den fysiska, kulturella och psykosociala aspekten av omvårdnad. Miljön på en vårdavdelning kan både främja hälsa och ha en ogynnsam verkan. Omvårdnad är ett universellt fenomen men kulturen formar människans syn på hälsa och även hur hälsa kan uppnås. Sjukvården i Thailand präglas av buddhismen. Syfte: Beskriva omvårdnadsmiljön kring patienter på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok. Design: Studien har inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades genom observationer, utförda under tio arbetspass, nedtecknades i loggböcker för att därefter bearbetas genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman formades: Dagliga rutiner och patientens omgivning, med kategorierna rang/attityd, omvårdnad, miljö/aktivitet och ljud/lukt. Första temat beskriver vardagen för patienter och vårdpersonal samt vilka omvårdnadsmetoder som användes. Det andra temat beskriver miljön och pågående aktiviteter. Slutsats: Den thailändska kulturen speglas i omvårdnadsmiljön på avdelningarna; det råder en stark hierarki bland vårdpersonalen och det utförs många rutinmässiga omvårdnadsåtgärder. Vårdpersonalens största fokus i det dagliga arbetet är arbetsuppgifterna; det är svårt att tyda om patienternas omvårdnadsbehov styr omvårdnadsarbetet. Patienterna är omgivna av mycket personal som orsakar rörelse och ljud i patientsalen, men skapar också trygghet i form av att ha nära kontakt till patienten. / Title: Nursing environment in two somatic wards in Bangkok, Thailand Background: Environment from a health perspective includes the physical, cultural and psychosocial aspects of nursing. The environment in a ward can both promote health and have an adverse effect. Nursing is a universal phenomenon, but culture shapes people's views on health and also how health can be achieved. Medical care in Thailand is characterized by Buddhism. Aim: Describe the nursing environment around the patients in two somatic wards in Bangkok. Design: This study was inspired by ethnographic method. Data were collected through observations, conducted over ten sessions, was recorded in logbooks and then processed by content analysis. Results: Two themes were formed: Daily routines and Patient environment, with the categories rank/attitude, care, environment/activity and sound/smell. First theme describes daily lives for patients and caregivers and the nursing methods used. Second theme describes the environment and the ongoing activities. Conclusion: The Thai culture is reflected in the nursing environment at the wards; there is a strong hierarchy among health professionals and many routine nursing activities are performed. The health professionals’ main focus in their daily work was the work tasks; it is hard to decipher whether the patients’ care needs govern the nursing. Patients are surrounded by staff members who cause movement and sound in the patient room, but also create peace of mind by having close contact to the patient.

Bakgrund: Bedside-överrapportering är avsedd för att möjliggöra patienternas delaktighet och vara ett personcentrerat tillvägagångssätt där patienternas expertinformation tillvaratas. I tidigare forskning beskriver sjuksköterskorna patienterna som en oanvänd resurs i överrapporteringar (icke bedside). Dessutom erfar sjuksköterskorna tidsbrist och att rapporter var ofullständiga. Patienterna uppskattade i sin tur bedside-överrapportering eftersom de upplever en större kontroll och delaktighet. Dock erfars en utmaning kring känslig information och konfidentialitetsfrågor. Problem: Sjuksköterskorna har en central roll i att möjliggöra patienternas delaktighet och deras erfarenheter anses kunna bidra till en bättre förståelse för utmaningar och möjligheter i bedside-överrapportering. Syfte: Att skapa en kartläggning av sjuksköterskornas erfarenheter av bedside-överrapportering. Metod: Allmän litteraturöversikt för att skapa en översiktlig bild grundad i en analys av 10 artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna erfor att patienterna blev mer delaktiga vid bedside-överrapportering och att personcentrerad vård främjades eftersom patienterna hamnade i fokus. Sjuksköterskorna beskrev även utmaningar i bedside-överrapporteringar i huruvida konfidentilitet och integritet röjdes samt avbrott och tidsbrist. Trots detta sågs även förbättringar som att överrapporteringarna erfors bli mer korrekt och komplett och kommunikationen ansågs förbättrad. Utöver detta upplevde sjuksköterskorna sig mer nöjda. Slutsats: Sjuksköterskorna uttryckte en förbättring i patientdelaktighet, personcentrering, kommunikation och rapportering. Dock fanns hinder i patientdelaktighet och problem gällande tidsaspekten och konfidentialitetsfrågor. / Background: Bedside handoff is a person-centred approach that aims to enable patient-participation and ensure the patients’ expert information is utilised. In earlier research nurses describe patients to be an unused resource. Furthermore, nurses find that lack of time and incomplete reports are problems in patient handoffs. Patients appreciate bedside handoffs because they feel more involved and in control. However, there is a perceived challenge concerning sensitive information and confidentiality issues. Problem: Nurses have a crucial role in enabling patient participation and their experiences are considered to help form a greater understanding of the challenges and possibilities relating to bedside handoffs. Purpose: To create an overview of nurses’ experiences of bedside handoff. Method: General literature review to create an overview founded in the analysis of 10 articles. Results: Nurses experienced that patients became more involved with bedside handoffs and that person-centred care was promoted because patients became the focus. Nurses also described challenges with bedside handoff in whether confidentiality and integrity were jeopardised. Moreover, challenges such as interruptions and lack of time were found. Despite this, improvements were also seen such as a more accurate and complete report, and improvements in communication. In addition, nurses felt more satisfied using bedside handoff. Conclusion: Nurses experienced an improvement in patient-participation, person-centred care, communication and in the report itself. However, there were barriers to patient-participation, time limits and confidentiality issues.

Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att vårdkultur, teamarbete, personcentrerad vård och patientsäker vård har betydelse för att ge god psykiatrisk omvårdnad. Även god omvårdnad ur patienters perspektiv belyses. Detta område är högst relevant i vårdarbetet och under ständig utveckling därför behöver detta utforskas ytterligare. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som har betydelse för god psykiatrisk omvårdnad för vuxna patienter inom slutenvården och på psykiatriskt boende. Metod: Data är insamlad från semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård samt psykiatrisk boende i Västmanland. Detta har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Redovisas i fyra kategorier: Att ha patienten i fokus, att känna sig värdefull, att ha praktiska förutsättningar för att bedriva god omvårdnad och att samspela med kollegor. Dessa kategorier har 14 tillhörande subkategorier. Slutsats: För att ge god psykiatrisk omvårdnad behöver sjuksköterskans kompetens tas tillvara och vårdvetenskapen behöver få tid och utrymme. Sjuksköterskans mående behöver uppmärksammas och värdesättas genom spegling och reflektion. Psykiatriska verksamheter behöver kunskap och fortlöpande utveckling för undvika att arbeta efter invanda mönster. Det krävs ett gott samarbete, öppenhet och goda attityder i teamet. För att bedriva god omvårdnad behöver sjuksköterskan ha helhetssyn och se personen bakom diagnosen. / Background: In previous research, it appears that the culture of care, teamwork, person- centered care and that the patient is receiving safe care are important for good psychiatric care. The previous research also highlights the patients’ experiences of good nursing. This subject is highly relevant in psychiatric care and in constant development therefore this needs further exploration. Purpose: To describe nurses’ experiences of what is important for good psychiatric care for adult patients in inpatient care and in psychiatric residential care. Method: Data were collected by semi-structured interviews with 10 nurses in psychiatric inpatient care and residential care in Sweden. Data has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Reported in four categories: To have the patient in focus, to feel valuable, to have practical conditions for conducting good nursing and to interact with colleagues. These categories have a total of 14 associated subcategories. Conclusion: In order to provide good psychiatric care, the nurses competence need to be utilized and caring science needs more time and space. The nurses’ feelings need more attention and to be valued through reflection. The psychiatric care needs knowledge and continuous development to avoid habitualpatterns. Good teamwork, openness and good attitudes are required in the team. In order to perform good nursing, the nurse needs to have a holistic view and see the person behind the diagnosis.