Narkolepsi är en sjukdom som endast drabbar 1:1000, men ger ett stort lidande för dem som drabbas. Narkolepsi anses i huvudsak ha fyra huvudsymtom som benämns den narkoleptiska tetraden, och utgörs av sömnattacker och daglig sömnighet, kataplexi, sömnparalys och hypnagoga hallucinationer. Alla dessa har en påtagligt negativ inverkan på den drabbade människan. Syftet med studien är att belysa narkolepsipatientens upplevelse av lidande och välbefinnande i relation till sjukdomen. Studien är utformad som en litteraturstudie där 10 stycken artiklar analyserats. Resultatet är i diskussionen relaterat till vårdvetenskapliga begrepp så som lidande, välbefinnande och subjektiv kropp. Här framkommer att sömnattacker och den dagliga sömnigheten är ett av de, för narkoleptikerna, påtagligaste symtomen. I resultatdiskussionen blir de narkolepsidrabbade människornas lidande påtagligt. Välbefinnandet hamnar i bakgrunden, och är därför en lämplig utgångspunkt för vårdpersonal.

SAMMANFATTNING Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.

SAMMANFATTNING Att förlora en förälder under barndomen är inte ovanligt, trots det är kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjälp förhållandevis begränsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar från vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som påverkar sorgearbetet i samband med en förälders död. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys har genomförts. I resultatet framkommer att en stabil, tydlig och förutsägbar miljö är av stor betydelse för hur barnet anpassar sig till den förändrade situationen vid en förälders död. Vidare beskrivs vikten av att barnet får vara delaktigt, får möjlighet att uttrycka sina känslor samt upprätthålla en kontakt med föräldern såväl under sjukdomstiden som efter döden. Slutligen framträder vårdens betydelse i form av professionell hjälp och stöd till barnet såväl som till den kvarvarande föräldern. Resultatet av studien riktar sig framförallt till sjuksköterskor.

Kvinnans kropp förändras i samband med graviditet och barnafödande. Detta kan leda till sexuell ohälsa första tiden som nybliven mamma. Det är viktigt att barnmorskor kan identifiera och våga diskutera de problemen som kan finnas för att kunna hjälpa kvinnan. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka kvinnors upplevelse av sitt sexualliv efter genomgången vaginal förlossning. Metoden är en litteraturstudie som har utförts med en kvalitativ ansats. Artiklarna hade både kvalitativa och kvantitativa ansatser vilket gav studien både djup och bredd. I resultatet framkom att kvinnor funderade över hur deras sexuella samliv påverkades efter vaginal förlossning. De kroppsliga förändringar kvinnan genomgick hade betydelse för hennes upplevelse av sitt sexualliv. Det sexuella samlivet påverkades i negativ riktning av trötthet. Smärta vid samlag hade oftast lagt sig efter tre till sex månader, medan nedsatt lust kunde hålla i sig upp till ett och ett halvt år. Dessa faktorer ledde till att frekvensen samlag minskade. Detta kunde bli ansträngande för den parrelationen kvinnorna levde i då behovet av sexuellt umgänge ofta var ojämnt mellan kvinna och man. Resultatet visade att barnmorskor endast berörde ämnet sexualitet genom att ge kvinnan recept på preventivmedel. Barnmorskor bör aktivt fråga kvinnan om besvär med sexuallivet för att underlätta rollen som nybliven mamma, kvinna och älskarinna.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar. Det förekom i resultatet att föräldrarna hade ett svårthanterbart liv som berodde på barnets problematik. Många föräldrar hade svårighet att acceptera barnets diagnos, vilket gav upphov till blandade känslor som sorg, frustration, ångest, lidande men även välbefinnande. Barnets överaktivitet och impulsivitet hade en stor inverkan på föräldrarnas liv. Föräldrarna lärde sig olika tillvägagångssätt för att hantera barnets beteende. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde en stor förändring av sitt sociala liv vilket innebar ett minskat kontaktnät för föräldrarna. Att ha barn med ADHD var påfrestande och föräldrarna upplevde sig jämt missförstådda och hjälplösa, men trots det accepterade de flesta föräldrar sin situation och gjorde det bästa av det.

Bakgrund: Många av patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade värmebevarande omvårdnadsåtgärder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. Däremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder belysas. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga hypotermi. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in på band. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Vilka värmebevarande omvårdnadsåtgärder som valdes berodde inte enbart på anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier påverkade beslutet. Operationstidens längd, ingreppets art och patienternas status var också faktorer som påverkade om värmebevarande omvårdnadsåtgärder skulle användas. Anestesisjuksköterskorna uttryckte önskemål om gemensamma mål för att göra till verklighet att alla yrkeskategorier och berörda vårdenheter arbetar för helheten kring patienternas värme. Att ge patienter ett välbefinnande genom att använda värmebevarande omvårdnadsåtgärder var viktigt för anestesisjuksköterskorna. Slutsats: Med riktlinjer och mer kunskap om värmebevarande omvårdnadsåtgärder hos alla yrkeskategorier finns det förhoppningar om att kunna nå målet: att patienterna ska vara normoterma efter sin operation.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar. Det förekom i resultatet att föräldrarna hade ett svårthanterbart liv som berodde på barnets problematik. Många föräldrar hade svårighet att acceptera barnets diagnos, vilket gav upphov till blandade känslor som sorg, frustration, ångest, lidande men även välbefinnande. Barnets överaktivitet och impulsivitet hade en stor inverkan på föräldrarnas liv. Föräldrarna lärde sig olika tillvägagångssätt för att hantera barnets beteende. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde en stor förändring av sitt sociala liv vilket innebar ett minskat kontaktnät för föräldrarna. Att ha barn med ADHD var påfrestande och föräldrarna upplevde sig jämt missförstådda och hjälplösa, men trots det accepterade de flesta föräldrar sin situation och gjorde det bästa av det.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser. Främst framträdande var informanternas oro och ovisshet över symtomen och framtiden. Men även känslor som frustration, skam och rädsla var något som var återkommande i flera biografier. En slutsats av resultatet var att informanterna upplevde sin situation så olika. Dessa fynd är till gagn för både sjuksköterskor och patienter då omvårdnaden kan bli bättre om sjuksköterskorna har kunskaper om hur de kroppsliga förändringarna kan upplevas.

Humant immunbrist virus, HIV, är i dagsläget en obotbar sjukdom. Idag finns det väl fungerande bromsmediciner som kan förlänga livet avsevärt för personer med HIV. Syftet med studien var att beskriva vad personer med HIV upplever som god vård i mötet med sjuksköterskan. En kvalitativ ansats valdes och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. I studien ingick fem personer, diagnostiserade med HIV. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att god vård kan uppfattas på många olika sätt. Hur väl sjuksköterskan lyckas med att bedriva god vård visar sig i patientens upplevelse av den vård han eller hon får. Vissa gemensamma faktorer för god vård kom dock fram. Dessa var att som sjuksköterska ha en positiv attityd, en helhetssyn på människan, goda yrkeskunskaper, visa respekt för den personliga integriteten och att informera och förklara för patienten om den vård hon/han ger. Sjuksköterskans bemötande och den vård hon/han ger patienten spelar stor roll för välbefinnandet. God vård handlar om att gynna hälsoprocessen genom att hjälpa patienten både kroppsligt och själsligt. Sjuksköterskans engagemang är en viktig beståndsdel för att patienten ska kunna uppleva välbefinnande och värdighet.

Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure. Som metod att undersöka detta valdes en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Tre huvudkategorier av erfarenheter hos den levande njurdonatorn framkom: motiv till att donera en njure, hur njurdonationen påverkar den egna hälsan samt vardag efter donationen. Resultatet visar att de vanligaste motiven till levande njurdonation är kärlek och altruism. Njurdonatorns hälsa påverkas inte negativt på lång sikt. Efter donationen erfars ökad självkänsla, förbättrade relationer samt en förenklad vardag.