Bakgrund: Då en patient drabbas av livshotande sjukdom som inte går att bota eller når ett skede i sjukdomsförloppet då bot inte är möjlig övergår vården till ett palliativt skede. Det huvudsakliga syftet med palliativ vård är att lindra lidande och öka livskvaliteten hos den drabbade. Då det visat sig att upplevd livskvalitet är en subjektiv upplevelse som är beroende av personliga värden är det viktigt att sjuksköterskan tar reda på vilken betydelse och innebörd begreppet har för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat av kvalitativ forskning som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Sammanlagt inkluderades sex studier. Resultat: Resultatet visade att de faktorer som påverkade livskvaliteten hos patienterna var god symtomkontroll, närhet till och stöd från anhöriga, att behålla meningsfulla aktiviteter och vidmakthålla en normal tillvaro, samt att delta i dagliga livet. Att känna trygghet där man vårdades oavsett om det var i hemmet eller på sjukhus samt att ha en bra relation till vårdpersonal var också viktigt. Slutligen påverkades livskvaliteten också av religiösa och existentiella funderingar, samt huruvida patienterna var förberedda inför döden eller inte. Slutsats: Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Resultatet är främst överförbart till patienter i övre medelåldern eller till äldre patienter inom palliativ vård och mer forskning som beskriver yngre vuxnas upplevelser av livskvalitet vid livets slut är befogad.

Bakgrund: Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. Slutsats: Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.

Homosexuellas upplevelse av vårdgivares bemötande i vården kan innebära både ett lidande och välbefinnande utifrån den vårdande relationen. Syftet med studien var att beskriva homosexuellas upplevelser av vårdgivares bemötande i vården. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både vårdande och icke vårdande upplevelser av bemötandet i vården, dock dominerar det icke vårdande bemötandet. Vårdtagare har upplevt ett gott bemötande där vården har överträffat deras förväntningar och en god vårdrelation har skapats. Flera vårdtagare har blivit utsatta för kränkning samt nekade till vård, vilket resulterade i ett vårdlidande som påverkade vårdrelationen negativt. För att förbättra vårdrelationen krävs det att vårdgivare har kunskap om denna minoritetsgrupp. Det krävs också ett aktivt ledarskap som uppmärksammar vårdgivares brister och försöker att leda till ett bättre vårdande, som vidare ger vård på lika villkor. Studiens resultat kan tillämpas i olika vårdsammanhang.

Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården. Studien utgick från en kvalitativ ansats där urvalet var sju sjuksköterskor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utefter en kvalitativ analysmetod som innebar att materialet först analyserades i sin helhet. Därefter lades fokus på delarna för att återigen skapa en ny helhet genom kategorier.  Förtroendet ansågs av sjuksköterskorna vara viktigt i möten med våldsutsatta kvinnor. I dessa möten upplevde sjuksköterskorna olika svårigheter i att identifiera kvinnorna där frågan om våld förekommit var den mest framträdande svårigheten. Vidare framkom att sjuksköterskorna besitter viss kunskap om ämnet likväl som det föreligger brister i denna.  Slutsatser som kan dras är att mer utbildning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om hot och våld mot kvinnor. Likaså behövs handlingsplaner för att stödja sjuksköterskor i deras arbete med våldssatta kvinnor.

No description available.

God omvårdnad innebär att vårdtagaren tillförsäkras en god och säker vård. Vårdpersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har visat att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår är en komplikation som uppstår i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår orsakar ett stort lidande för patienten. Syftet med denna studie var att kartlägga förekomsten av trycksår och förebyggande åtgärder, samt beskriva vårdpersonalens kunskaper och attityder till trycksår. Metoden utgjordes av en prevalensmätning av trycksår (n=112) och en enkätundersökning till vårdpersonal (n=115). Resultatet visar att förekomsten av trycksår var 23,2 %. Den största andelen trycksår identifierades i sakrum/skinkor. Av de förebyggande åtgärderna visar resultatet av mätningen att lägesändringar i säng och stol till största delen sker oregelbundet samt att hälften av patienterna hade tryckreducerande madrass. Vårdpersonalens attityder till trycksår är att varje trycksår är ett för mycket. Majoriteten av de svarande anser att trycksårsprevention bör prioriteras men hälften svarade att tillräcklig tid för lämplig trycksårsprevention inte kan avsättas. Uppfattningen hos vårdpersonal är att många trycksår kan förebyggas om man använder riktlinjer för trycksårsprevention. Enkätstudien gällande kunskaper om trycksår hos vårdpersonalen visade på stora brister. Av totalt 29 kunskapsfrågor hade hälften av vårdpersonalen ett korrekt svar på 20 av frågorna. På åtta av dessa frågor var det sju av tio som hade ett korrekt svar. Trots att vårdpersonalen hade en positiv attityd till trycksår, fanns stora kunskapsbrister.

SAMMANFATTNING   Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades. Resultatet visade att informanterna hade en positiv attityd till relationen. Både sjuksköterskor och närstående hade behov av relationen för att lindra lidande hos patient och närstående. Närståendes delaktighet i patientens vård ansågs som positiv och det var viktigt att ta sig tid för närstående och att vara tillgänglig. Skillnader fanns i mötet med närstående från andra kulturer men det var viktig att lära sig att bemöta dem och acceptera skillnaderna. Språket var ett hinder i relationen och ibland kändes det osäkert i mötet. Öppna personligheter och engagerade närstående var faktorer som främjade relationen liksom en öppen dialog mellan sjuksköterska, patient och närstående. Hinder i relationen var främst om personkemin inte stämde och inbundna och tysta närstående. Ont om tid kunde vara ett hinder i relationen men det handlade om att prioritera. Miljön var ett hinder på grund av de stora salarna och att lugna samtalsutrymmen saknades. Genom att belysa upplevelsen av relationen mellan sjuksköterska och närstående ur sjuksköterskans perspektiv har faktorer framkommit som kan påverka relationen och som är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke i mötet med närstående.

Sammanfattning Syftet med studien var att uifrån patienter, närstående och personal belysa de etiska dilemman och svårigheter som kan uppstå vid vård av patienter som får livsuppehållande åtgärder. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteraturstudien visade att etiska dilemman kunde uppstå vid beslut om att avstå, påbörja eller avsluta livsuppehållande behandling. I de granskade artiklarna framkom att det kunde vara stor skillnad på allmänhetens och sjukvårdens förväntningar på vården. Beslut som togs vid vård i livets slutskede var komplexa både ur ett medicinskt och känslomässigt perspektiv. Enighet var önskvärt för att undvika etiska dilemman vid livsuppehållande åtgärder. Centrala problem som framkom ur den granskade litteraturen i föreliggande litteraturstudie var bristande samarbete, kommunikationsproblem och konflikter inom och mellan personal men också konflikter med anhöriga. Vårdpersonal, patient och anhöriga kunde alla bära på skuldkänslor och känslor av vanmakt när det blev uppenbart att det inte finns hopp om att bota. Det var inte alla anhöriga som ville medverka i svåra beslut som kunde leda till döden. Alla patienter ville heller inte att anhöriga var inblandade i besluten. Litteraturstudien pekar mot att fortsatt forskning inom området är önskvärt för att förbättra omvårdnaden för patienter som får livsuppehållande åtgärder.                     Nyckelord: Livsuppehållande åtgärder, etik, konflikter, coping.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan – en del av vårdmiljön. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar samt aktiviteter. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt. / The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category nature was included. In the psychosocial environment the categories aesthetics - reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, and the nurse - a part of the care environment was included. Under the physical environment the categories lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms and activities were included.  The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.

Bakgrund: Eftersom det blivit allt vanligare med ätstörningar som anorexia nervosa finns det en stor möjlighet att vårdpersonal träffar på dessa patienter inom vården oavsett vårdområde. För att som sjuksköterska kunna bemötta dem på bästa sätt och erbjuda en god vård, krävs det kunskap kring upplevelser av att leva med denna sjukdom. Syfte: Syftet med litteratur studien var att undersöka upplevelsen av anorexia nervosa. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ analys. Fem självbiografier utgjorde studiens datamaterial och de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom två huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Dessa var upplevelsen av lidande och upplevelsen av trygghet. Resultatet visade att individen med anorexia nervosa går igenom ett lidande som genomtränger hela deras liv. Lidande kunde yttra sig på olika sätt och i samband med olika upplevelser. Framförallt upplevdes lidandet ihop med maktlöshet över sin situation och tvångsåtgärder som de utsattes för. Och ett kontrollbehov som skapade en negativ trygghet och ett lidande då individen upplevde sig fängslad i rutiner och regler. Det fanns även ljus i mörkret där människan kunde uppleva en trygghet i sin livsvärld med hjälp utav familj och vänner. Slutsats: Människor med anorexi går ständigt igenom ett lidande i kampen emot sjukdomen och en inre röst som begränsar dem i deras livsvärld. Individer med anorexisjukdom har ett stort kontrollbehov och lever i en maktlöshet som genomsyrar deras livsvärld. Relationen till familj och vänner var mycket betydelsefullt för kvinnornas livsvilja. Det var familjens och vännernas kärlek som fick kvinnorna börja känna tro och hoppas att någon dag bli frisk.