Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet. För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska. Böckerna lästes igenom ett flertal gången för att få en bild av helheten. Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Genom analysen hittades två teman, inre och yttre drivkraft mot hälsa, med fem tillhörande kategorier. Dessa kategorier var sjukdomsinsikt, inre kamp, tankar om framtid,vårdinsatser och omgivningens betydelse. Resultatet visar att kvinnorna inte blir friska bara genom att de får vård. Vården är en av de faktorer som medverkar till en vändning för kvinnan. Resultatet visar även att en individuell och holistisk vård är mycket viktigt.

No description available.

Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål. Samtliga mammor har fött alla sina barn i Sverige och barnen är mellan 5 månader och 4 år. Intervjuerna har analyserats enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten utgår från fyra huvud kategorier: upplevelse av bemötande, upplevelse av information, upplevelse av stöd från BVC och förväntningar. Resultaten visar att sjuksköterskans välbemötande räknas som en viktig faktor som kan ha en positiv påverkan på mammornas upplevelse av kontakterna på BVC. Att kunna ha tillgång till informationsbroschyrer som är lätt förståliga för invandrare med språksvårigheter eller skrivet på persiska språket, visar sig vara önskvärd. Barnsjuksköterskas bemötande och kunskap om olika kulturer kan ha positiv påverkan på mammornas tillfredställelse och vällbefinnande. Med kulturkompetens ökar sjuksköterskans förståelse av invandraremödrars tankar och värderingar, vilket kan leda till en ökad tillfredställelse hos både sjuksköterskan och mamman. Nyckelord: Barnhälsovård, invandrare, sjuksköterska, Iranska mödrar, kultur / Immigrants are coming to Sweden from different corners of the world with a different traditions and cultures. It may come up some communication problems at the contact with the Swedish authorities, including health care. The purpose of this study is to investigate Iranian mothers' experience of contact with the BVC and their experience of strengths and weaknesses in contact with the Swedish child health care.The method has an exploratory design with a qualitative approach. Totaly seven mothers were interviewed and all had Iranian origin and Persian as their mother tongue. All mothers have given birth to all their children in Sweden and the children are all between 5 months and 4 years. The interviews were analyzed according to content analysis. The results are based on four main categories: experience of treatment, experience of information, experience of support from the child health center and expectations. The results show that the nurse nice treatment counted as an important factor that can have a positive impact on mothers' experience of contacts at the child health center. To have access to information brochures which are easily understandable for immigrants with language difficulties or written in Persian language, is found to be desirable. The Paediatric nurse treatment and her knowledge of different cultures may have positive effects on mothers' satisfaction and wellbeing. Cultural competence is increasing the nurse's understanding of immigrant mothers' thoughts and values, which can lead to greater satisfaction among both nurses and mothers. Keywords: child health care, immigrants, nurse, Iranian mothers, cultur

Varje år insjuknar mellan 25- 30 000 personer i stroke i Sverige. Cirka hälften av de som drabbas av stroke får ätsvårigheter. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition. Syftet med denna studie är att belysa strokepatienters upplevelser av ätsvårigheter i samband med stroke. Studien har genomförts som en litteraturstudie, genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 1990-2007. I resultatet har det framkommit tre teman: problem att äta föda, känslomässiga upplevelser av ändrad ätsituation samt upplevelser av ändrad ätsituation. Detta kan bidra till att sjuksköterskan får mer kunskap om dessa patienters behov av stöd.

HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård. Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet.

The purpose of this literature study was to describe how patients experience their quality of life while undergoing a pacemaker implantation. Searches were carried out in the databases Academic Search Elite, Ebsco Host, Pub Med, Pub Med Central, Science Direct and manually. Keywords used were quality of life, treatment outcomes, emotions, pacing and life. This resulted in nineteen peer rewieved articles that were selected for the study results. The results showed that patients undergoing a pacemaker implantation experienced an improvement in their physical health with increased functional status, more energy and strength. From a psychological perspective, some patients experienced an improvement in quality of life while others felt worried and depressed. A common factor among the patients was anxiety and insecurity concerning daily routine activities. The amount of time passed after the pacemaker implantation was also a common factor that had impact on how patients experienced their physical and psychological health. To get a deeper knowledge and understanding when meeting patients undergoing a pacemaker implantation it is important that more research, especially qualitative, is carried out.

Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient. De analyserades enligt Lyckhage modellen för att analysera berättelser. Sju kategorier har framkommit i resultaten som uttrycks med: Leva i en främmande och ond värld, Självmord, Relation till vårdpersonalen, Familjen och närstående, Självuppfattning, Att uppleva ångestattacker, samt Inre röster och hallucinationer. / Schizophrenia is a serious psychological disease with mental disorder and loss of reality. The disease affects the whole life situation for the individual. The aim with this literature review was to describe how it is to live with schizophrenia. The method that is used is literature studies which means that a collection of different patients´ stories, three biographies written by people who themselves have experienced schizophrenia have been analysed but also a novel written by an author who was in close relation with a schizophrenic patient. These materials have been analysed according to Lyckhage´s model for analysing stories. Eight categories have emerged in the result giving utterance to: To live in an alien and evil world, suicide, relation to the nursing staff, family and relatives, self-concept, experiencing anxiety attacks, and inner voices and hallucinations.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att kartlägga patienters åsikter om och upplevelser av hur de har blivit bemötta i vård- och friskvårdskedjan när de fått ordination av fysisk aktivitet i Östergötland. Frågeställningarna är: • Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått på vårdcentralen när de fått Ordination av fysisk aktivitet? • Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av Korpens personal när de blivit uppringda? • Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av ledaren under sin fysiska aktivitet? Metod: Undersökningen genomfördes på patienter som bodde i små städer eller på landet i Östergötlands län. Korpen har avtal med åtta av dem att organisera och genomföra Fysisk aktivitet på recept, FaR, arbete, dessa valdes ut till undersökningen. Urvalet av patienter gjordes slumpmässigt ur dessa kommuner, bland de som fått ”Ordination av fysisk aktivitet” under 2005, med stratifiering för kön och ålder. Sammanlagt 71 personer valdes ut till undersökningen. Undersökningen genomfördes via enkätintervjuer per telefon. Det externa bortfallet blev 29 personer. Intervjuer genomfördes med 59 % av de utvalda för studien. Resultat: Det är främst sjuksköterskor, sjukgymnaster och läkare som skrivit ut ”Ordination av fysisk aktivitet”. Patienterna upplever att de har blivit bra eller mycket bra bemötta av dessa. 57 % har inte blivit informerade om att aktiviteten inte ingår i högkostnadskortet vilket många hade velat veta. När det gäller att bli uppringd av Korpens personal så upplever de flesta att det är positivt att få lite extra press att genomföra aktiviteten. De allra flesta tyckte också att priset för aktiviteten var rimligt, även om många tyckte det var dyrt i början innan de kände resultaten. Aktivitetsledarna var genomgående mycket omtyckta av deltagarna. Slutsats: Majoriteten av de svarande tyckte att de blivit bra bemötta av alla tre personer eller instanser som enkäten handlade om. Det som skulle kunna göras bättre är bland annat organisationen kring FaR arbetet, där patienterna bland annat borde få information om att aktiviteten inte ingår i högkostnadskortet. Det är också önskvärt med ett bättre utbud av aktiviteter i de mindre orterna. / Aim: The aim is to delineate the patients’ opinions and experience of the treatment in the medical care- and prophylaxis chain when they received prescription of physical activity in Östergötland. The questions are: • What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got at the medical clinic when they received prescription of physical activity? • What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got from Korpens staff when they were phoned? • What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got from the leader during the physical activity? Method: The investigation was realized on patients who lived in small cities and in the countryside in the county Östergötland. Korpen has agreements with eight local authoritys to organize and accomplish “Prescription of physical activity” work. These were all chosen for the investigation. The selection was made by random sample from these local authoritys,by those who got “Prescription of physical activity” during 2005, with stratification for sex and age. Total 71 persons were selected for the investigation. The investigation was made through questionnaire interviews by telephone. The external falling off became 29 persons. Interviews were realized with 59 % by those who were selected for the investigation. Results: It is mostly nurses, physiotherapists and doctors who has written “Prescription of physical activity”. The patients experience are that they have got good or very good treatment by those who have made the prescription. 57 % have not been informed that the activity is not subventioned by the government, which many would have liked to know. When it comes to being phoned by Korpens staff most of the participates have the experience that it is positive to get a little extra pressure to pull through with the activity. Most of the participates also thought that the price was reasonable, even though quite a lot thought that it was expensive in the beginning before they felt the results. The leaders of the activities was overall very popular by the participantes. Conclusions: The majority of the responders thought that they have got good treatment by all three persons or instances that the questionnaire was about. The things that were not so good among the questionnaire answers were mostly about faults in the organization among “Prescription of physical activity” work and that there is too few activities to choose from in the smaller cities.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden. Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten. Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004. Fortfarande har förhållandevis få recept skrivits ut, då 81 % av förskrivarna har skrivit ut 0-5 recept under det senaste året och ingen av de svarande har förskrivit mer än 10 recept. De faktorer som skulle kunna få vårdpersonalen i Uppsala kommun att i högre utsträckning förskriva FaR är: mer tid för varje patient, en samordnare eller en central instans dit patienterna kan vända sig för att få hänvisning till lämplig aktivitet, ett bättre organiserat aktivitetsutbud, möjlighet till återkoppling och uppföljning av patienten, större vana och mer rutin, ytterligare kunskaper och utbildning samt ett enklare sätt att skriva recept. Slutsats: För att vårdpersonalen i högre utsträckning ska skriva ut fysisk aktivitet på recept krävs att förskrivningen är enkel. En tydlig organisation för hur och var patienterna kan hänvisas med sitt recept samt ett väl fungerande kontaktnät mellan sjukvård och friskvård behöver etableras. Projektet ”friskvårdslots”, som sedan oktober 2005 drivs i samarbete mellan Uppsala läns landsting och Upplands Idrottsförbund, torde därför ha en mycket positiv inverkan på den fortsatta implementeringen av FaR i kommunen. För att få in FaR i de dagliga rutinerna skulle även en ansvarig person vid varje mottagning vara av värde.

Syftet med denna uppsats var att få ökad förståelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjälp av copingteori vilka copingstrategier de anhöriga använder sig av och om val av copingstrategier skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgång till de anhörigas upplevelser. Analysen är uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nätverk 3) Samhällsstöd. Citat ur interjuverna förstärker vad teori och tidigare forskning belyser. Resultat visar att respondenterna använder sig växelvis av problem- och känslofokuserade copingstrategier samt att val av copingstrategi inte beror på kön utan mer utifrån personlighet