<p>Syftet med denna uppsats var att få ökad förståelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjälp av copingteori vilka copingstrategier de anhöriga använder sig av och om val av copingstrategier skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgång till de anhörigas upplevelser. Analysen är uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nätverk 3) Samhällsstöd. Citat ur interjuverna förstärker vad teori och tidigare forskning belyser. Resultat visar att respondenterna använder sig växelvis av problem- och känslofokuserade copingstrategier samt att val av copingstrategi inte beror på kön utan mer utifrån personlighet</p>

<p><p><p><strong><strong>Bakgrund:</strong> </strong>Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. <strong>Metod: </strong>Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att det var upp till 56 % av patienterna som kunde tänka sig att avsluta sitt liv genom eutanasi eller läkarassisterat självmord. Depression och hopplöshet var de faktorer som flest studier visade hade signifikans när det gällde detta beslut. <strong>Diskussion: </strong>Inga faktorer var helt avgörande för att patienterna önskade avsluta sitt liv i ett tidigare skede. Ett observandum ställdes till likheten mellan krisreaktion och depression, vilket skulle kunna leda till att patienter får fel diagnos. <strong>Slutsats: </strong>Mer fördjupad forskning krävs inom detta område för att få en mer nyanserad bild av varför palliativa patienter har denna önskan.</p></p></p>

<h1>Abstrakt</h1><p> </p><p>Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens.</p><p>Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor.</p><p>Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.</p><p>Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad.</p><p>Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.</p><p>Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p> </p><p>Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades. Resultatet visade att informanterna hade en positiv attityd till relationen. Både sjuksköterskor och närstående hade behov av relationen för att lindra lidande hos patient och närstående. Närståendes delaktighet i patientens vård ansågs som positiv och det var viktigt att ta sig tid för närstående och att vara tillgänglig. Skillnader fanns i mötet med närstående från andra kulturer men det var viktig att lära sig att bemöta dem och acceptera skillnaderna. Språket var ett hinder i relationen och ibland kändes det osäkert i mötet. Öppna personligheter och engagerade närstående var faktorer som främjade relationen liksom en öppen dialog mellan sjuksköterska, patient och närstående. Hinder i relationen var främst om personkemin inte stämde och inbundna och tysta närstående. Ont om tid kunde vara ett hinder i relationen men det handlade om att prioritera. Miljön var ett hinder på grund av de stora salarna och att lugna samtalsutrymmen saknades. Genom att belysa upplevelsen av relationen mellan sjuksköterska och närstående ur sjuksköterskans perspektiv har faktorer framkommit som kan påverka relationen och som är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke i mötet med närstående.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Eftersom det blivit allt vanligare med ätstörningar som anorexia nervosa finns det en stor möjlighet att vårdpersonal träffar på dessa patienter inom vården oavsett vårdområde. För att som sjuksköterska kunna bemötta dem på bästa sätt och erbjuda en god vård, krävs det kunskap kring upplevelser av att leva med denna sjukdom.</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med litteratur studien var att undersöka upplevelsen av anorexia nervosa.</p><p><strong>Metod</strong>: Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ analys. Fem självbiografier utgjorde studiens datamaterial och de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat</strong>: I analysen framkom två huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Dessa var upplevelsen av lidande och upplevelsen av trygghet. Resultatet visade att individen med anorexia nervosa går igenom ett lidande som genomtränger hela deras liv. Lidande kunde yttra sig på olika sätt och i samband med olika upplevelser. Framförallt upplevdes lidandet ihop med maktlöshet över sin situation och tvångsåtgärder som de utsattes för. Och ett kontrollbehov som skapade en negativ trygghet och ett lidande då individen upplevde sig fängslad i rutiner och regler. Det fanns även ljus i mörkret där människan kunde uppleva en trygghet i sin livsvärld med hjälp utav familj och vänner.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Människor med anorexi går ständigt igenom ett lidande i kampen emot sjukdomen och en inre röst som begränsar dem i deras livsvärld. Individer med anorexisjukdom har ett stort kontrollbehov och lever i en maktlöshet som genomsyrar deras livsvärld. Relationen till familj och vänner var mycket betydelsefullt för kvinnornas livsvilja. Det var familjens och vännernas kärlek som fick kvinnorna börja känna tro och hoppas att någon dag bli frisk.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. <strong>Metod:</strong> Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fyra självbiografier analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet sammanställdes i tre kategorier: <em>Sorg, en förändrad livssituation </em>och<em> ljuspunkter i vardagen. </em>Resultatet visade att de anhöriga gick igenom ett sorgearbete när deras livskamrat drabbades av sjukdomen och de hade svårt att acceptera sjukdomen. De anhöriga upplevde en radikal förändring av livssituationen på grund av sjukdomen och de fick inträda som vårdare för att ständigt finnas där för den sjuke. Trots detta upplevde de anhöriga att det fortfarande förekom ljuspunkter i livet, stöd från vänner och familj visade sig vara viktigt.<strong> Slutsats: </strong>Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse för hur de anhöriga upplever sin situation vilket kan göra att stöd erbjuds i ett tidigt skede.<strong></strong></p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att genomgå en koronarangiografi är en viktig händelse i en persons liv och väcker många känslor hos den som genomgår undersökningen. Förståelsen för hur patienten upplever undersökningen samt vilka känslor som kan väckas i samband med undersökningen bör utvecklas hos personal.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av koronarangiografi.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där inkluderade artiklar granskades i två steg för att sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2008). Domäner valdes och utifrån dessa har artiklarna analyserats i tre omgångar för att få fram kategorier.</p><p><strong>Resultat: </strong>Domänerna representerar tre faser som patienterna genomgick i anslutning till koronarangiografin: inför undersökningen; under undersökningen samt efter undersökningen. Patienter upplevde osäkerhet och ångest inför koronarangiografi men med information kunde ångestnivån minskas. Under undersökningen upplevdes distraktion som viktigt för att kunna fokusera på något annat. Patienter upplevde att arteria radialispunktion underlättade eftervården vilket påverkade hela upplevelsen av undersökningen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Litteraturstudien belyser hur patienter upplever koronarangiografi och även aspekter av vad som kan påverka upplevelsen. Mer nationell omvårdnadsforskning inom radiologi med såväl patient- som personalperspektiv behövs för att kunna utvärdera de rutiner som finns och deras betydelse för patienten samt för att utveckla vården och finna åtgärder.</p> / Röntgensjuksköterskeprogrammet

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet.</p><p>Nyckelord:</p><p>KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende</p>