Bakgrund och syfte: Näring är en förutsättning för god hälsa. Undernäring är ett bristtillstånd som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Vid undernäring ökar risken för infektioner, trycksår och andra komplikationer. Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men är även en viktig del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens omvårdnad avseende nutrition. Metod: Litteratursökning genomfördes i referensdatabasen PubMed samt i andra databaser. Tretton artiklar inkluderades, nio kvantitativa, en kvalitativ och tre med mixed design. Analys och databearbetning baserades på metod beskriven av Annersten och Willman (2005) då materialet sorterades utifrån frågeställningarna och sammanställdes. Resultat: Delade meningar förelåg huruvida utbildning och kunskap inom nutrition var tillräcklig för att ge en god omvårdnad. Attityden gentemot nutrition visade sig vara bättre än det praktiska utförandet. Behovet av bättre ansvarsfördelning och riktlinjer framkom tydligt. Diskussion: Som omvårdnadsansvarig kan det tyckas att sjuksköterskan bör lägga mer fokus på patientens nutritionstillstånd då detta är en förutsättning för välbefinnande och för att behandling och rehabilitering ska ge ett tillfredställande resultat. Det förefaller dock som att nutrition fått en undanskymd roll i hälso- och sjukvården. Trots till synes god attityd hos vårdpersonalen förefaller det finnas brister i omvårdnaden gällande nutrition i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Hjärtinfarkt blir allt vanligare i världen och när en person insjuknar upplevs detta kaotiskt för de närstående, och deras vardag kan förändras dramatiskt. För närstående kan det innebära stora känslomässiga påfrestningar, samtidigt som de ofta upplever ett bristande socialt stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser efter att deras partner drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar. Studien utfördes ur ett livsvärldsperspektiv och en manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av resultatet framkom att i det närmaste alla närstående till personer som drabbats av hjärtinfarkt upplevde en förändrad livsvärld i form av negativa och positiva aspekter. De utvecklade olika strategier för att stödja sin partner i återhämtningsprocessen, och för att själva kunna hantera situationen. De upplevde också att sjukvården inte var tillräckligt stödjande och informativ. Slutsats: Närståendes livsvärld förändras och de upplever mycket rädsla och oro tiden efter deras partners hjärtinfarkt. De är ett viktigt stöd i partnerns tillfrisknande och behöver själva mycket stöd för att kunna hantera vardagen på ett bra sätt. Det är viktigt för vårdare att ha en god dialog med närstående för att kunna ge den information de behöver, så att de kan klara den nya vardagens olika påfrestningar.

Bakgrund: Fibromyalgi är en smärtsjukdom lokaliserad i muskler som främst drabbar kvinnor i medelåldern, orsaken till sjukdomen är inte fastställd. Sjukdomens symtom har en negativ inverkan på funktionsförmågan. De drabbade upplever en påtagligt sänkt livskvalitet samt förlust av olika livsroller.                                                         Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi i ett livsvärldsperspektiv. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Analys av texten är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Denna metod styrks av Polit och Beck (2010). Resultat: Kvinnor upplever att sjukdomen orsakar stora förändringar i olika livsroller, såsom yrkesrollen, familjerollen och rollen de intar i ett socialt sammanhang. Fibromyalgi påverkar också upplevelsen av sig själv och medför ofta en ny identitet. Kvinnor beskriver betydande upplevelser av misstro och tvivel hos vårdpersonal samt arbetskollegor men även från familj och vänner. Slutsatser: Sjukvården måste bli bättre på att lyhört lyssna på kvinnor med fibromyalgi. Vårdvetenskapliga förhållningssätt bör användas som att se situationen ur patientens perspektiv. Detta kan skapa välbefinnande för dessa kvinnor.

Bakgrund: Depression kan drabba alla ålderskategorier vilket gör den till en av de mer vanligt förekommande och kostsamma sjukdomarna i världen. Deprimerade personer vänder sig i allmänhet till primärvården vilket ställer krav på sjuksköterskans kunskap och bemötande. Tidigare forskning lyfter fram behandlingsalternativ framför hur det upplevs att leva med depression. Därför behövs mer kunskap om upplevelsen. Syfte: Syftet för studien var att undersöka upplevelsen av att leva med depression. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats och ett induktivt tänkande som utgångspunkt. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema och fyra subteman identifierades i studien. I resultatet framkom att personer oavsett ålder och kön upplevde depression i samma utsträckning. Det övergripande temat beskrev att personer upplevde en vilsenhet i samband med depressionen. Vilsenheten delades in i subteman där personer upplevde sig inte förstå vad som hade hänt, upplevde social isolering, upplevde en förändrad identitet och att befinna sig i ett djup. Slutsats: Resultatets variation av upplevelser tyder på att sjuksköterskan behöver ha ett patientperspektiv i fokus där den unika personens upplevelser av livsvärlden sätts i centrum för att främja hälsoprocessen.

<p>Smärta påverkar människans livskvalitet och medför både fysiskt och psykiskt lidande. En demenssjukdom ger såväl fysiska funktionsnedsättningar som psykosociala beteendeförändringar.I omvårdnaden av patienter med demenssjukdom finns svårigheter med att identifiera och bedöma smärta på grund av de funktionsnedsättningar sjukdomen innebär. Studiens syfte är att undersöka hur vårdare identifierar och bedömer smärta hos demenssjuka patienter. Metoden är en litteraturstudie. Datamaterialet innehåller 13 vetenskapliga artiklar. I analysen av datamaterialet framkommer fem kategorier vilka ligger till grund för resultatet. De kategorier som framkommer ur analysen är: bedömningsinstrument, fortsatt utveckling och testning av bedömningsinstrument, kommunikation, patientkännedom och vårdarens kunskap. Resultatet visar att smärtidentifiering är ett komplext problem, där självskattningsskalor och observationsskalor kan användas för bedömning, liksom kommunikationens betydelse samt patientkännedom och vårdarens kunskap. Därför blir daglig omvårdnad ett viktigt identifieringsverktyg. Diskussionen visar att det finns svårigheter i tolkningen av patientens uttryck. Bedömningsinstrumenten behöver också utvecklas och testas ytterligare, för att anpassas till patientens behov. Slutsatsen är att bättre utvecklade bedömningsinstrument samt ökad kunskap om demenssjukdomar leder till säkrare identifiering och bedömning.</p> / <p>Pain has an influence in the individual`s lifequality. Pain also involve suffering in both physically and mentally sense. To suffer from dementia means cognitive disorders and impairments. In caring of patients suffering from dementia there are difficulties in identifying and assess pain because of these impairments. The aim of this study is to do researching in how caregivers identify and assess pain in patients suffering from dementia. For this research a literature study has been used. The matter of data contains 13 articles of sciense quality. In the analysis of the study five categories appeares; instruments for assessment, further research of instruments, communication, knowledge in patient and caregivers knowledge. The result presents the complexity of identifying pain and also points out several factors as important. Selfassesment scales and observational scales can be used, as well as the importance of communication and knowledge about the patient. Caregiver`s knowledge are important, too. The discussion points out difficaulties in interpreting the patients expressions. Also further development and testing of the instruments are necessary, to adapt to the patients needs. Conclusions are that further developing and testing of pain assessment are needed as well as increased knowledge in dementia diseases. This leads to safer identifying of pain in patients with dementia.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Utav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultatet visar att den största orsaken till att besöka ungdomsmottagningen är vid frågor kring könssjukdomar. Killarna har ett behov av mer och lättillgängligare information om ungdomsmottagningen och dess verksamhet, samt bättre öppettider. För att underlätta att söka till ungdomsmottagningen önskar killarna att alla får en kallelse. De uttrycker att de inte har så stort behov av ungdomsmottagningen, men att<strong> </strong>det är tryggt att den finns.</p>

Kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är idag ett globalt hälsoproblem. Dessa kvinnor söker vård, men inte nödvändigtvis för den orsaken, vilket gör att sjuksköterskan bör vara välutbildad i ämnet. Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Detta anses vara viktigt för att kunna utveckla en god omvårdnad. Författarna har gjort en litteraturöversikt som har sammanställt sju kvalitativa studier och två kvantitativa studier som genomförts i olika länder. Resultatet presenteras i fyra olika teman; Sjuksköterskans känslor som uppstår i mötet, Hur känslorna påverka sjuksköterskan, Sjuksköterskans attityder och förförståelse och Sjuksköterskans förutsättningar i mötet. I mötet med den drabbade kvinnan upplever sjuksköterskan en rad olika känslor, både positiva och negativa. Utmärkande är att sjuksköterskan känner en stor sympati för kvinnan. De upplever det svårt att hantera de olika känslorna. Sjuksköterskans attityd och förförståelse påverkar identifieringen och mötet med kvinnan. Kunskapsbrist och arbetsmiljön ses som ett problem av de flesta sjuksköterskor. Känslorna sjuksköterskan upplever gör det svårt att separera jobb från privatliv samt att utföra sina arbetsuppgifter. Sjuksköterskan är inte medveten om de riktlinjer som finns tillgängliga. Det behövs mer utbildning och synliggörande av riktlinjer. Ett vårdvetenskapligt förhållningssätt skulle fungera som ett stöd i sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: God munhälsa är grundläggande för allmän hälsa och välbefinnande. Mång äldre har svårt att själva sköta sin munhygien och behöver därför stöd och hjälp av vårdpersonal. Utebliven munvård kan orsaka vårdskador, sjukdomar och lidande vilket kan påverka den enskilda individens hälsa och livskvalitet samt kan även ha påverkan på samhällsnivå och leda till ökade kostnader. Men trots detta förekommer det brister vid utförandet av munvård. Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som bidrar till att uppnå en god munhälsa hos äldre individer. Metod: En deskriptiv design. Litteraturöversikt med analys av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Datasökningen utfördes i databasen PubMed och artiklarna kvalitetsgranskades. De valda artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader och bearbetades i förhållande till varandra för att besvara studiens syfte. Resultat: Analysen av resultatet presenteras utifrån tre olika teman under rubrikerna Mekanisk rengöring av mun, tänder och proteser, Stöd vid utförande av munvård och Bedömning av munstatus.  Omvårdnadsåtgärderna som bidrog till en god munhälsa hos äldre individer var regelbunden tandborstning med tandkräm, användning av munskölj, tandtråd, tungskrapa, återfuktande smörjande medel, klorhexidin och rengöring av tandprotes, regelbunden munbedömning, samt att visa respekt, vara lyhörda, kommunicera tydligt, använda ögonkontakt och kroppslig beröring vid utförande av munvård. Slutsats: Allt fler blir äldre vilket ökar behovet av hjälp och stöd med den dagliga munvården för att uppnå en tillfredsställande munhälsa. En god munvård bör inkluderas i omvårdnadsarbetet för att hålla munhålan frisk, förhindra fortsatt sjukdomsförekomst och lindra de problem som kan finnas i munnen.

Bakgrund: Enligt personcentrerad vård skall patienten ses som en jämlik part och vara delaktig under hela vårdprocessen. Centrala delar i personcentrerad vård är det omfattande perspektivet som ser patientens hela situation, patientens egen förståelse och egna erfarenhet av situationen och deltagandet i beslutfattande. Studier visar att arbetssättet personcentrerad vård bidrar till ökad delaktighet inom den psykiatriska vården och leder till känslor av trygghet och tillit hos patienter. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att skapa samt upprätthålla patientdelaktighet i vård av personer med psykossjukdom. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes i denna studie med tio sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård i två verksamheter inom sjukvårdsområden i Stockholm. Kvalitativ innehållsanalys valdes som metod vid analysen av materialet. Resultat: Resultatet visar på att patientdelaktighet är viktig då det leder till gynnsamma effekter för både personal och patienter och kan leda till mer effektiva och kortare vårdtider. Diskussion: Ramverket för McCormack och McCances (2006) teori om personcentrerad vård och tidigare forskning om patientdeltagande i psykiatrisk vård har hjälpt författaren att diskutera resultat som erhållits i denna intervjustudie.

SAMMANFATTNING Introduktion: Idag lever 130 000 till 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom och det är en siffra som förväntas öka åren framöver. Majoriteten av patienterna inom slutenvården är äldre patienter över 65 år.  I och med att förekomsten av demenssjukdom förväntas öka med åldern, har en stor del av de inneliggande patienterna också en demenssjukdom. För patienter med demenssjukdom är den emotionella tryggheten av stor betydelse och anhörigas närvaro och deltagande i vården likaså. Sjuksköterskor känner stor osäkerhet inom vårdandet av denna patientgrupp.  Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med demenssjukdom och deras anhöriga upplever primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Studien har en kvalitativ ansats. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databasen PubMed och Cinahl. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades utifrån en vedertagen granskningsmall och analyserades genom att gruppera resultatet och utifrån empiriska upplevelser bilda en slutsats (induktiv ansats). Utifrån detta skapades två teman.  Resultat: Resultatet avseende hur patienter med demenssjukdom och deras anhöriga upplever primär- och slutenvården identifierades till två teman. Patienter med demenssjukdom beskrev upplevelse av isolering, osäkerhet och bristande förmåga att känna igen sig. Anhöriga till patienter med demenssjukdom beskrev upplevelse av svårigheter att navigera mellan osäkerhet och hitta trygghet i att vara i goda händer.  Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att det finns behov av att anpassa av primär- och slutenvård för patienter med demenssjukdomar. Vidare bör primär- och slutenvård kommunicera och inkludera anhöriga mer.