<p><strong>Bakgrund: </strong>Inom hälso- och sjukvården finns två viktiga budskap för en god och säker vård, det ena är att vård och behandling ska ske i samverkan mellan vårdare och patient och det andra är att sjuksköterskan ska utforma individuella vårdplaner. Studier visar att individuella vårdplaner i hälso- och sjukvård i princip är obefintliga och att sjuksköterskor istället utformar standardvårdplaner. <strong>Problem: </strong>Risken att arbeta med standardvårdplaner är att patienternas delaktighet i vården förbises eftersom standardvårdplaner utformas i förväg genom förväntade omvårdnadsproblem, till skillnad från individuella vårdplaner som utarbetas i samverkan med patienten. <strong>Syfte: </strong>Examensarbetets syfte var att beskriva på vilket vis patientens delaktighet framkom i omvårdnadsjournalen vid användning av standardvårdplaner, vid vård av patienter med instabil kranskärlssjukdom. <strong>Metod: </strong>En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod användes för att undersöka sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation av tretton omvårdnadsjournaler. Text som innehöll någon form av dokumenterad delaktighet i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation analyserades utifrån manifest innehållsanalys som till slut även analyserades genom latent innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>I omvårdnadsjournalerna, vid användning av standardvårdplaner framkommer patienternas delaktighet genom kategorier sjukdomsberättelsen, kroppsfunktion, självuppfattade problem, utanförskap och självbestämmande. Kategorierna visade mönster som urskilde tema passivt och aktivt deltagande där det passiva deltagandet i omvårdnadsjournalerna framträdde som starkast.</p>

Nästan alla barn och unga går i skolan från 6 till 18 års ålder. Skolan är därför en viktig arena i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskan är den enda i skolan som förutom lärarna träffar varje elev regelbundet. Skolsköterskan är därigenom en nyckelperson i skolans hälsofrämjande arbete. Därför är det viktigt att undersöka deras egna uppfattningar och erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet. Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet i grundskolan Sex skolsköterskor intervjuades. Analysen genomfördes med manifest kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet i grundskolan är att arbetet underlättas av strukturella verktyg, att skolsköterskors personliga sätt att arbeta är betydelsefullt, att det är viktigt att möta behov även på klass- och skolnivå, att samarbetet med familjen är en nödvändig förutsättning samt att tydlig ledning och organisation i skolan är betydelsefulla. Resultatet bekräftar fynden i de tidigare sparsamma undersökningar som gjorts. Behoven av framtida studier bör fokuseras mot de olika behov som finns avseende ålder, kön och social ojämlikhet. Rektors engagemang för att stödja arbetet bör granskas. Nationella övergripande riktlinjer för skolsköterskorna hälsofrämjande arbete bör skapas.

Syren, Susanne (2008). I ett gränsland mellan vanlighet och ovanlighet – En fenomenologisk studie om långvarig psykossjukdom. Avhandling för licentiatexamen. Syftet med denna avhandling är att beskriva hur det är att leva med långvarig psykossjukdom och hur det är att leva som närstående till en person med sjukdomen. Två empiriska studier är genomförda med intervjuer av personer med långvarig psykossjukdom och närstående. Analysen är utförd utifrån en reflekterande livsvärldsansats på fenomenologisk grund och omfattar innebördsanalyser med beskrivningar av essens och konstituenter. Att leva med långvarig psykossjukdom visar sig ha sitt ursprung i ofattbara upplevelser som av att vara i tättruppen i ett krig om egna, närståendes och mänsklighetens villkor och existens. Djävulska och mänskliga fiender hotar, invaderar och ockuperar såväl kroppen som omgivningen. En underkastelse till fienden och/eller till dem som har makt över vårdens utformning är nödvändig. En motsättning mellan eget och andras perspektiv på verkligheten innebär insnärjdhet i tvivel om vad som är verkligt eller overkligt och sig själv som frisk och ansatt av fiender eller psykiskt sjuk. Detta lidande är outsagt och konfronteras i ensamhet och levs som i ett tomrum mellan en outtalad ovanlighet och en ouppnåbar vanlighet. Att leva som närstående innebär att vara förbunden att förbättra för och lindra för den sjuke. En motsägelsefullhet i den sjukes sätt att vara både frisk och sjuk och barn och vuxen, är central för den närståendes svårigheter att finna gränser för sitt ansvar och för vad som är möjligt eller omöjligt. Kraften att bära ansvaret finns i en balansakt mellan närhet och distans till sig själv och den sjuke. Rop om hjälp för den sjuke och sig själv hörsammas inte, en resignation framträder och med den också en viss lättnad i det ovillkorliga ansvar som erfars. Personer med långvarig psykossjukdom och deras närstående är i flera avseenden utestängda från en gemensam livsvärld, både med varandra och med andra. Innebörderna av sjukdomen och av att vara närstående behöver delas med andra för att välbefinnande ska bli möjligt. Andras acceptans för, och intresse av skillnader och likheter, mellan det som visar sig i livsvärlden för personen med psykossjukdom och den andres livsvärld, kan möjliggöra ett återinträde i den gemensamma världen för personen med psykossjukdom. Andras bekräftelse, uppskattning och förståelse för vad de närstående genomlider och för det ansvar de tar, innebär en hjälp för den närstående att rättfärdiga sig själv och sina handlingar.

<p>Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. <em>Problem</em>: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. <em>Syfte:</em> Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. <em>Metod</em>: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. <em>Resultat:</em> Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. <em>Slutsatser</em>: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppens ursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det här examensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukar göra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem som människor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för den drabbade. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod: </strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklar analyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och att ha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthet och känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen av fysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats: </strong>När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över en viktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan känna sig och detta sätter spår i deras vardag.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. <strong>Metod: </strong>För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. <strong>Slutsats:</strong> Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.    </p>

<p><strong>Sammanfattning:</strong></p><p>Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.</p><p>Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling kan kopplas till organisation, människosyn, kunskap och kommunikation och att dessa berör varandra. Ökad kunskap kan utgöra en positiv påverkansfaktor inom alla dessa teman, därför bör fortlöpande utbildning och även handledning inom området ges till yrkesverksamma sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad forskning på området, gärna kvalitativa studier för att öka förståelsen för vad som påverkar sjuksköterskan i hennes smärtbehandlingsåtgärder.</p>

<p>The purpose of this study was to survey the occurrence of and obstacles to team training in</p><p>neonatal life support in Swedish hospitals and, accordingly, to compare university hospitals</p><p>with other hospitals. The study included all the managers in 37 pediatric wards who</p><p>participated in telephone interviews with the aid of a questionnaire. The results showed that</p><p>81 % of the Swedish hospitals that have a paediatric ward train the staff in neonatal life</p><p>support. All of the university hospitals and 74 % of the other hospitals are running training in</p><p>some form. The methods of training varied and so did the occurrence of training. All the</p><p>managers thought it was important to train neonatal life support. No statistical significant</p><p>difference occurred between university hospitals and other hospitals concerning the methods</p><p>of training, evaluation of training or in possibilities and obstacles of training. The conclusion</p><p>is that training multidisciplinary teams in neonatal life support is going on in most of the</p><p>Swedish hospitals. The team training in neonatal life support is quite a new method in Sweden</p><p>and several hospitals have started the training this year. One third evaluate their training by</p><p>oral reports, which is twice as often as written reports. A recommendation based on the results</p><p>of this study is that certification for the professionals who are involved in neonatal life support</p><p>should be considered.</p>

<p><p>Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning sjuksköterskor i Tanzania har om förutsättningarna för att bedriva diabetesvård. Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie. Ett icke-slumpmässigt strategiskt urval gjordes och fem sjuksköterskor deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys gjordes på intervjutexterna. Resultatet visar på en ekonomisk situation med få resurser och tillgångar. Sjuksköterskorna är få och patienterna är många vilket gör att utbildningen och informationsbehovet hos patienterna inte alltid kan mötas. På sjukhuset finns det för lite blodsockermätare och det händer att det inte finns något insulin att tillgå. Den ekonomiska situationen för patienterna gör att de har svårt att få någon kontinuitet i både behandling och kontroller. Insulin är dyrt och alla har inte råd med det. De flesta har ingen blodsockermätare utan kontrollerar sitt blodsocker på klinik, vilket även det kostar pengar. Många har heller inte råd med en fullgod kost. Den ekonomiska situationen både för patienter och sjukvården gör diabetesvården svår.</p></p>

No description available.